Gå till innehåll

Skadligt beroende kan rikta sig till vilken som helst aktivitet eller substans som ger välbehag. Personer som lider av beroende är beredda att använda mycket tid och energi för att kunna använda en substans eller utöva en aktivitet. Om det inte lyckas, kan det leda till ångest, nervositet och eventuellt olika abstinensbesvär. Den drabbade fortsätter att använda substansen eller utöva aktiviteten trots dess negativa sociala, fysiska, ekonomiska eller andra effekter.

Beroendet kan vara socialt, psykiskt eller fysiskt eller alla tre former på en gång. Socialt beroende innebär att man är beroende av en grupp, där medlemmarna eventuellt även använder någon beroendeframkallande substans. Psykiskt beroende innebär till exempel att personen har lärt sig att en substans eller aktivitet ger snabb belöning eller erbjuder en flyktväg från svåra omständigheter. Fysiskt beroende yttrar sig i tydlig fysisk abstinens, som huvudvärk, svettning, frossa eller sömnsvårigheter.

Be­hand­ling av beroendesjukdom

Beroendesjukdomar är ett rätt så stort problem i Finland och därigenom finns det också ett stort urval effektiva behandlingar för dem. Den rätta behandlingen väljs från fall till fall. Behandlingen kan till exempel gå ut på diskussionsterapi individuellt eller i grupp eller med personer som lyckats frigöra sig från sitt beroende. Andra behandlingsformer är funktionell terapi och medicinering. Det finns också olika självhjälpsprogram mot beroende.

För att den drabbade ska kunna frigöra sig från sitt beroende krävs i regel en förändring av det egna beteendet. Det behövs noggrann förhandsplanering för situationer där det är svårt att låta bli att tillgripa en skadlig substans eller aktivitet. En del personer kan komma ifrån sitt beroende relativt enkelt. Andra däremot behöver lägga om sitt eget tänkesätt, sitt beteende och sin livshållning, vilket kan ta en lång tid.

Or­sa­ker

Inlärning, svår livssituation och ärftliga faktorer har visat sig vara bidragande faktorer till uppkomsten av beroende. Beroendet kan vara inlärt, så att till exempel rökning har blivit ett tidsfördriv eller en förberedelse inför en nervös situation. Det kan även utlösas av en svår livssituation eller kris, till exempel försöker man dränka ångestkänslor i alkohol.

Man har också konstaterat att ärftliga egenskaper kan vara bidragande faktorer till beroende. Exempelvis exceptionellt god alkoholtolerans kan till viss del vara en ärftlig egenskap som bidrar till uppkomsten alkoholberoende.