Personlighetsstörningar

Med personlighetsdrag avses de relativt bestående sätt med vilket människan iakttar sig själv och sin omgivning samt hennes samspel med andra människor. Personlighetsstörningar klassificeras som psykiska sjukdomar när människan har varaktiga och långvariga beteendemönster som avviker från omgivningens normer för sättet att agera, känna, tänka och förhålla sig till andra.

Relativt ofta inser de drabbade inte själva att de beter sig på ett avvikande sätt. I vissa fall lider de drabbade inte alls av störningen. Det vanliga är likväl att personlighetsstörningarna orsakar personligt lidande samt begränsar funktionsförmågan hos de drabbade och deras förmåga att uppnå önskade ändringar i livsomständigheterna.

Gränsen mellan normala och avvikande personlighetsdrag grundar sig alltid på överenskommelser med omgivningen och är även i individuella fall svävande. Man kan snarare tala om ett kontinuum från det normala till det avvikande. Även icke-drabbade personer kan i stressituationer bete sig på sätt som är karaktäristiska för personer med personlighetsstörningar Dessutom kan sådant beteende även yttra sig under vissa utvecklingsskeden eller livssituationer.

Inom psykiatrin har personlighetsstörningarna indelats i olika klasser. Till dessa hör paranoid personlighetsstörning, schizoid personlighetsstörning, antisocial personlighetsstörning, borderline personlighetsstörning, histrionisk personlighetsstörning, tvångsmässig personlighetsstörning, fobisk personlighetsstörning, osjälvständig personlighetsstörning och narcissistisk personlighetsstörning. Det är vanligt att drag av flera olika personlighetsstörningar yttrar sig hos samma individ.

Det är svårt att fastställa hur vanliga personlighetsstörningar är, men i internationella undersökningar har man uppskattat att de förekommer hos 5–15 procent av befolkningen.

Orsaker                      

Personlighetsstörningar utvecklas under barndomen och ungdomen och kan identifieras hos unga vuxna. Bidragande faktorer är uppväxtomständigheterna, med andra ord personlighetsstörningar kan förklaras exempelvis med att personen har utsatts för upprepat våld eller har behandlats på ett förringade sätt av sina föräldrar.

Förutom uppväxtmiljön kan även biologiska faktorer och arvsanlag påverka uppkomsten av personlighetsstörningar. Det finns ingen uttömmande förklaring till varför personlighetsstörningar uppkommer. Inte heller är det alltid möjligt att peka ut vilka omständigheter under uppväxten som orsakat den.                                    

Behandling

Personlighetsstörningar är inte detsamma som personlighetsförändringar som kan vara en följd av en fysisk eller psykisk sjukdom eller till exempel substansmissbruk. Personer med personlighetsstörningar söker sällan vård på grund av personlighetsstörningen. De vanligaste orsakerna till vårdkontakt är olika krissituationer, depression eller ångest eller någon annan svår livssituation som anknyter till personlighetsstörningen.

Den drabbade kan ändra på sina stela reaktions- och beteendemönster med hjälp av bland annat intensiv psykoterapi, medicinering eller en kombination av dessa. För att behandlingen ska ge resultat är det viktigt att den drabbade själv vill åstadkomma en förändring i sitt beteende.