Utlåtanden

 

3.12.2013 9.05

Mentalhälsopolitiska delegations vädjan: Mentalvårdslagstiftningen måste uppdateras

En central orsak till finländarnas låga sysselsättningsgrad och marginalisering från arbetslivet är störningar i den mentala hälsan, vars totala kostnader på årsbasis enbart i fråga om förlorade arbetsinsatser uppgår till cirka 10 miljarder.

Enligt regeringsprogrammet ska speciell uppmärksamhet riktas mot effektivare förebyggande och vård av mentala problem och missbruksproblem. Tillgången till mentalvårdstjänster och speciellt lågtröskeltjänster ska enligt regeringsprogrammet utvecklas genom att förnya mentalvårdslagen.

Förnyelsen av mentalvårdslagstiftningen har inte påbörjats trots att det redan funnits med i flera regeringsprogram.

Den nuvarande mentalvårdslagen erbjuder inte tillräckligt rättsskydd, stöder inte främjande och förebyggande mentalvårdsarbete i tillräcklig utsträckning och inte heller öppenvårdens utveckling.

Riksdagens mentalhälsopolitiska delegation framhåller och kräver att regeringen inleder en totalförnyelse av mentalvårdslagstiftningen med det snaraste.

På Riksdagens mentalhälsopolitiska delegations vägnar
Kari Tolvanen, ordförande
Bilaga: Mentalhälsoorganisationernas förslag till förnyelse av mentalvårdslagstiftningen

Mentalhälsopolitiska delegationen 2012-2015

Samlingspartiets riksdagsgrupp: riksdagsledamot Kari Tolvanen, delegationens ordförande

Socialdemokratiska riksdagsgruppen: riksdagsledamot Tuula Väätäinen och riksdagsledamot Anneli Kiljunen

Sannfinländarnas riksdagsgrupp: riksdagsledamot Johanna Jurva och projektsekreterare Marjo Pihlman

Centerns riksdagsgrupp: riksdagsledamot Aila Paloniemi och riksdagsledamot Annika Saarikko

Vänsterförbundets riksdagsgrupp: riksdagsledamot Anna Kontula och kurssekreterare Niina Kari

Svenska riksdagsgruppen: riksdagsledamot Mikaela Nylander och riksdagsledamot Christina Gestrin

Gröna riksdagsgruppen: riksdagsledamot Outi Alanko-Kahiluoto och riksdagsledamot Jani Toivola

Kristdemokratiska riksdagsgruppen: riksdagsledamot Leena Rauhala och partiets viceordförande Sari Mäkimattila

Delegationens mentalhälsoorganisationer:
Föreningen för mental hälsa i Finland
(Suomen Mielenterveysseura)
Centralförbundet för mental hälsa (Mielenterveyden keskusliitto)
Anhörigas stöd för mentalvården Centralförbund
(Omaiset mielenterveystyön tukena keskusliitto)
Psykosociala förbundet

Bilaga 1. Mentalhälsoorganisationernas förslag till förnyelse av mentalvårdslagstiftningen

1.    Förstärkande av det främjande och förebyggande arbetet
Mentalvårdslagen stöder inte främjande och förebyggande mentalvårdsarbete. I social- och hälsovårdslagstiftningen bör tilläggas ett krav på koordinering och en strategi för kommunernas mentalvårds- och missbruksarbete som en del av strategin att främja hälsa och välbefinnande, enligt förslag 7 i den nationella mentalvårds- och missbruksplanen (Mieli 2009).

2.    Slopande av speciallagstiftning
Eftersom den nya övergripande lagstiftningen gällande social- och hälsovård ser ut att dra ut på tiden, föreslår vi en omedelbar förnyelse av mentalvårdslagen och att den senare införlivas i de allmänna lagarna för social- och hälsovården. Mentalhälsoorganisationerna föreslår slopande av en särskild mentalvårdslag, och att mentalvårdsarbetet inkluderas i social- och hälsovårdens allmänna lagstiftning. Det här skulle lyfta mentalvårdsarbetet till samma nivå som de andra bastjänsterna, förhindra specialbemötande, stämpling och marginalisering samt stöda en förändring av attityderna i en mera accepterande riktning.  Jämlikhet och integration för personer med mental ohälsa förverkligas bäst genom att inkludera mentalvårdsarbetets rättsliga grund i hälsovårdslagen, lagen om patientens rättigheter, socialvårdslagen och social- och hälsovårdens självbestämmandelag.

3. Förstärkande av vårdgarantin genom kvalitetskriterier
Personer i behov av mentalvård har inte gynnats av patientlagens vårdgaranti, därför att vårdens innehåll inte definierats i lagen. I lagen om patientens rättigheter bör inkluderas mentalvårspatienternas rättigheter till en kvalitetsmässigt god hälso- och sjukvård och individuellt anpassade vårdplaner. Minimikvalitetsnivån bör grundas på Social- och hälsovårdsministeriets kvalitetsrekommendationer för mentalvårdstjänster och rekommendationerna för God vård (Käypä hoito).

4. Tillräcklig dimensionering av öppenvården
Personaldimensioneringen gällande mentalvårdstjänster inom öppenvården är rekommendationer, men variationen mellan kommunerna är stor. I lagstiftningen bör liksom då det gäller äldreomsorgslagen personalens utbildning och minimidimensionering i det öppna mentalavårdsarbetet slås fast sett till befolkningsmängden. Lagstiftningen bör ålägga kommunerna att ordna mentalvårdstjänster på lågtröskelnivå samt stöda teamarbete och nätverkande med andra aktörer.

5.    Rättsskyddets förverkligande
Mentalvårdspatientens rättsskydd i vård mot egen vilja är otillräckligt. I praktiken är patientens möjligheter till överklagande skenbart, på grund av att behandlingstiderna för överklaganden av vårdbeslut är flera månader. I lagen bör fastslås en maxtid för behandling av överklaganden. Då självbestämmandelagen träder i kraft är faran att mentalvårdspatienterna hamnar i en ojämlik ställning i förhållande till andra i liknande situation.

6.    Förbättrande av informationsgången i akutsituationer
I en akut situation kan patienten inte alltid uttrycka sin egen vilja. Det här kan innefatta också kontakten med anhöriga. Då kan tystnadsplikten förhindra hälsovårdens personal att ge uppgifter till närstående om var mentalvårdspatienten befinner sig och om vården. I lagberedningen bör diskuteras förordningar och tillvägagångssätt som med beaktande av patientens rättsskydd och anhörigas behov av information och stöd skulle stöda samarbetet mellan patienten i vård, anhöriga och personalen oberoende av viljan.

Centralförbundet för mental hälsa (Mielenterveyden keskusliitto)
Anhörigas stöd för mentalvården Centralförbund (Omaiset mielenterveystyön tukena keskusliitto)
Psykosociala förbundet
Föreningen för mental hälsa i Finland (Suomen Mielenterveysseura)


 

20.11.2012 8.13

Mentalhälsopolitiska delegationen: Finland måste få ett program för förebyggande av självmord

Mentalhälsopolitiska delegationen kräver att man i Finland sätter igång utarbetandet av ett nationellt program för att förebygga självmord. Programmets målsättning bör vara att få antalet självmord att minska till nordisk nivå fram till år 2018.

Mentalhälsopolitiska delegationen kräver att statsrådet tillsätter en arbetsgrupp som ska utarbeta ett nationellt självmordsförebyggande program. Trots en långsam minskning av självmordstalen i Finland hör dessa till toppskiktet i EU och är nästan fördubblade i jämförelse med övriga nordiska länder. I övriga nordiska länder och i flera EU-länder har man uppställt nationella mål för död genom självmord, skapat självmordsförebyggande program och grundat nationella expertcentra. I Finland finns inget aktuellt självmordsförebyggande program.

I Finland genomfördes i slutet på -80 och början på -90-talet världens första nationella projekt för att förebygga självmord. Nu har programmet och de goda modeller det gav upphov till fallit i glömska.

För att minska på självmorden behövs hela samhällets deltagande; staten, kommunerna, organisationer, arbetsgemenskaper, och vi alla. Det förebyggande arbetet är också en fråga om att förändra attityder bland beslutsfattare och medborgare.

Ett självmord beräknas kosta samhället cirka en miljon euro. Att minska antalet självmord är både mänskligt och ekonomiskt lönsamt.

Tilläggsuppgifter
Mentalhälsopolitiska delegationen
Riksdagsledamot Kari Tolvanen, ordförande, 040-583 5501, kari.tolvanen@eduskunta.fi

Psykosociala förbundet
Bodil Viitanen, verksamhetsledare, 050-525 1243, bodil.viitanen@fspc.fi
Johanna Cresswell-Smith, regionsekreterare (vik), volontärsamordnare, 040-930 5180, johanna.cresswell-smith@fspc.fi

Mentalhälsopolitiska delegationen är de fyra största riksomfattande mentalhälsoorganisationernas gemensamt sammankallade parlamentariska samarbetsorgan, vars medlemsorganisationer är Suomen Mielenterveysseura (Föreningen för mental hälsa i Finland), Mielenterveyden keskusliitto (Centralförbundet för mental hälsa), Omaiset mielenterveystyön tukena keskusliitto (Anhörigas stöd för mentalvården centralförbund), Psykosociala Förbundet.


19.6.2012 15.55

Mentalhälsopolitiska delegationen: En permanent undersökningskommission för grova våldsbrott

Mentalhälsopolitiska delegationen som samlades i dag uttryckte bestörtning över det färska misstänkta familjemordet i Påmark, där tre barn och pappan hittades dödade. Delegationen kräver att det grundas en egen permanent undersökningskommission för grova våldsbrott. Modellen för undersökningskommissionen kunde tas från väg- och lufttrafiken, där händelser som krävt flera människooffer alltid undersöks grundligt.

Enligt delegationen borde den mångprofessionella permanenta undersökningskommissionen alltid undersöka grova våldsbrott. På basen av undersökningsresultaten skulle undersökningskommissionen föreslå möjliga lösnings- och förbättringsåtgärder, med vilka man kunde förhindra motsvarande fall i förväg. Mentalhälsopolitiska delegationen betonar också att våld alltid är ett brott.

Mentalhälsotjänster måste fås snabbt och lätt i hela landet

Mentalhälsopolitiska delegationen trycker på regeringen att påskynda de i regeringsprogrammet utlovade förbättringarna i mentalhälsotjänsterna. I regeringsprogrammet lovar man förbättra möjligheterna att ingripa i mentalhälsoproblem i ett tidigt skede och utveckla tillgången till mentalhälsotjänster.

Enligt delegationen är lätt- och snabbtillgängliga lågtröskeltjänster en viktig del i fungerande mentalhälsotjänster, vilka kan förhindra att problemen eskalerar till exempelvis våldsdåd. Tjänsternas tillgänglighet och utbud beror för mycket på personens boningsort.

- Delegationen förutsätter snabba åtgärder från regeringen för att förbättra tillgängligheten till mentalhälsotjänster, konstaterar delegationens färska ordförande Kari Tolvanen (saml.)

Mentalhälsopolitiska delegationen

Mentalhälsopolitiska delegationen 2012-2015 samlades i dag, 19.6, för första gången efter riksdagsvalet 2011. Till ordförande valdes samlingspartiets riksdagsledamot, kriminalkommissarie Kari Tolvanen. Delegationen består av medlemmar från samtliga riksdagspartier.

Delegationen är de fyra största riksomfattande mentalhälsoorganisationernas gemensamt sammankallade parlamentariska samarbetsorgan, vars medlemsorganisationer är Föreningen för mental hälsa i Finland (Suomen Mielenterveysseura), Centralförbundet för Mental Hälsa (Mielenterveyden keskusliitto), Anhörigas stöd för mentalvården centralförbund (Omaiset mielenterveystyön tukena keskusliitto), Psykosociala Förbundet.