Riksdagens mentalhälsopolitiska delegation: Sysselsättningsmålet uppnås inte utan en minskning av invalidpensioneringarna baserade på psykisk ohälsa

Riksdagens mentalhälsopolitiska delegations uttalande den 28.2.2017

Mentalhälsopolitiska delegationen är bekymrad över den stora andelen invalidpensioneringar baserade på psykisk ohälsa i Finland och efterlyser aktiva åtgärder för att ingripa i dessa.

Enligt Pensionsskyddscentralen var psykiska problem år 2015 grunden för nästan hälften (49 %) av de utbetalda invalidpensioneringarna. Den här siffran har växt stadigt sedan år 1995, då den var 34 %. Särskilt bekymmersamt ur en mänsklig och ekonomisk synvinkel är de ungas växande andel i denna statistik. På basen av psykisk ohälsa hamnar man i pension i en yngre ålder än på basen av somatiska sjukdomar, så de leder till en extra stor förlust i antalet arbetsår. År 2015 var medelåldern för dem som gick i pension på grund av psykisk ohälsa 45,2 år, över sex år lägre än genomsnittet. 

Företagen och arbetsmarknadsorganisationerna är i en nyckelposition i de strukturella förändringar som ska möjliggöra en ökad sysselsättning. En höjning av Finlands sysselsättningsgrad förutsätter också en förbättring av situationen i fråga om invalidpensionen. 

– Det är viktigt att närma sig sysselsättningsmålen även via socialpolitiken, och inte enbart via arbetsmarknadspolitiken. För att minska de förtida pensioneringarna på arbetsplatserna bör man främja den psykiska hälsan genom sektoröverskridande samarbete. Samtidigt måste man inleda aktiva åtgärder för att möjliggöra sysselsättning av dem som står utanför arbetslivet av orsaker baserade på psykisk ohälsa. I Finland finns många fungerande modeller för det här, nu behöver de bara fås i bred användning, säger Mentalhälsopolitiska delegationens ordförande Annika Saarikko (C).

Till exempel inom social- och hälsovårdsministeriets arbetarskyddsavdelnings Må bra på arbetsplatsen (Hyvän mielen työpaikka) fokuserar man förutom på riskhantering och minskande av belastning allt mera på arbetsplatsen på att stärka de resurser hos arbetstagarnas som utgår från den psykiska hälsan. Centralt är också ett tidigt stöd och arbetets utformning för att motsvara arbetsförmågan i situationer där en psykisk störning påverkar arbetstagarens arbetsförmåga. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan enas om till exempel arbetstiderna, anpassning av arbetsuppgifterna, förändringar i arbetsytorna eller om att en annan arbetstagare ger stöd.

En fungerande modell för att sysselsätta någon som är utanför arbetslivet är individuellt stödd sysselsättning. Där är målsättningen att med hjälp av individuellt skräddarsytt och behovsbaserat stöd få en person sysselsatt på den öppna arbetsmarknaden. Genom spetsprojektet Vägar in i arbetslivet för partiellt arbetsföra (OTE) bygger man regionala verksamhetsmodeller för att stöda sysselsättning och arbetsförmåga för partiellt arbetsföra. I en nyckelställning är till exempel i servicesystemen eller på arbetsplatserna fungerande personliga samordnare, vilka fått utbildning. De har kompetens i saker som rör psykisk hälsa.

Människor som är i invalidpension på basen av psykisk ohälsa är också borta från sysselsättningsstatistiken. Mentalhälsopolitiska delegationen ser att satsning på stöd för den psykiska hälsan på arbetsplatser och individuellt anpassat stöd för sysselsättning kan minska antalet invalidpensioneringar baserade på psykisk ohälsa och föra sysselsättningen närmare målet på 72 %.

Mentalhälsopolitiska delegationens medlemmar:

  • riksdagsledamot Annika Saarikko, ordf. (C)
  • riksdagsledamot Aila Paloniemi (C)
  • riksdagsledamot Juho Eerola (Sannf)
  • riksdagsledamot Lea Mäkipää (Sannf)
  • riksdagsledamot Sari Sarkomaa (Saml)
  • riksdagsledamot Saara-Sofia Sirén (Saml)
  • riksdagsledamot Anneli Kiljunen (SDP)
  • riksdagsledamot Kristiina Salonen (SDP)
  • riksdagsledamot Outi Alanko-Kahiluoto (Gröna)
  • riksdagsledamot Jyrki Kasvi (Gröna)
  • riksdagsledamot Li Andersson (VF)
  • riksdagsledamot Aino-Kaisa Pekonen (VF)
  • riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson (SFP)
  • riksdagsledamot Mikaela Nylander (SFP)
  • riksdagsledamot Päivi Räsänen (KD)
  • riksdagsledamot Sari Tanus (KD)

Mentalhälsopolitiska delegationen är ett parlamentariskt organ sammankallat av de landsomfattande organisationerna inom psykisk hälsa. I delegationen sitter medlemmar från samtliga riksdagspartier. Delegationens medlemsorganisationer är Föreningen för mental hälsa i Finland (Suomen Mielenterveysseura), Centralförbundet för mental hälsa (Mielenterveyden Keskusliitto), FinFami och Psykosociala förbundet.

Kontaktpersoner:

Annika Saarikko
Riksdagsledamot
Mentalhälsopolitiska delegationens ordförande
040 7446 770
annika.saarikko@eduskunta.fi

Kristian Wahlbeck
Utvecklingsdirektör
0400 659 101