Riksdagens mentalhälsopolitiska delegation: Överföring av ansvaret för tillhandahållande av psykoterapi till social- och hälsovårdsområdena bör övervägas

Aktuellt

Riksdagens mentalhälsopolitiska delegation ser social- och hälsovårdsreformen som en möjlighet att flytta ansvaret för tillhandahållande av psykoterapi till social- och hälsovårdsområdena. Delegationen uppmärksammar social- och hälsovårdsministeriet, ansvariga ministern samt social- och hälsovårdstjänsternas parlamentariska arbetsgrupp på att man genom en integrering av psykoterapitjänsterna i den offentliga hälsovårdens serviceutbud förbättrar tillgängligheten till tjänsterna, minskar ojämlikheten och uppnår en betydande kostnadsinbesparing.

Det finns stora problem och mycket ojämlikhet i tillgängligheten till psykoterapi. En människa som lider av mentala problem sätts också i en svår situation då hen själv tvingas försöka finna en lämplig leverantör av psykoterapi ur ett brokigt fält av psykoterapileverantörer.
- I samband med social- och hälsovårdsreformen skulle det nu löna sig att utreda möjligheterna att överföra psykoterapitjänsterna till det offentligas ansvarsområde – dock med ett erkännande av de snäva ekonomiska ramarna, säger Mentalhälsopolitiska delegationens ordförande Annika Saarikko (C).

Folkpensionsanstaltens (Fpa) rehabiliteringspsykoterapier riktar sig enbart till vuxna vars studie- eller arbetsförmåga är hotad, även om behovet är stort också för dem som befinner sig utanför arbetslivet. Rehabiliteringspsykoterapin fördelar sig också regionalt ojämlikt: I Nyland går man till Fpa:s rehabiliteringspsykoterapi nästan tre gånger så ofta som i Lappland, trots att behovet av psykoterapi, enligt Institutet för hälsa och välfärds (THL) mentalhälsoindex, är större i Lappland.

- Det är speciellt att en av vårdformerna inom God medicinsk praxis-rekommendationerna (Käypä hoito) och rätten att erhålla den är bunden till en människas arbetsförmåga, det vill säga rätten till hälsa bedöms enligt människans produktivitet. Människors problem blir mer komplexa och vården fördyras då psykoterapi inte finns tillgänglig tillräckligt tidigt och har tillräckligt låg tröskel. Till psykoterapin bör man komma inom 28 dagar, såvida inte egenvård, kamratstöd, nätterapier eller stödsamtal är tillräcklig hjälp, säger utvecklingsdirektör Kristian Wahlbeck vid Föreningen för mental hälsa i Finland.

Psykoterapi är enligt forskning och God medicinsk praxis-rekommendationerna en verkningsfull behandlingsform, som till skillnad från andra behandlingsformer inte erbjuds vuxna inom de offentliga hälsovårdstjänsterna. Individ-, familje- eller gruppsykoterapi är verkningsfull i förebyggande arbete och behandling av flera vanliga mentala störningar.

- Totalkostnaderna för mentala störningar är i Finland cirka 5 miljarder euro per år. Den stora majoriteten av kostnaderna beror på sjukfrånvarodagar och invalidpension. Endast en bråkdel av kostnaderna (0,7 %) kommer från Fpa:s rehabiliteringspsykoterapi, som cirka 25 000 personer får årligen (kostnad 38 miljoner euro). Behovet är mångfalt större, säger Kristian Wahlbeck vid Föreningen för mental hälsa i Finland.

- För de vanligaste mentala störningarna är totalkostnaderna för en lämplig psykoterapiperiod i genomsnitt 1 000 euro. Två av tre går perioden till slut, och av dem får cirka hälften en betydande fördel av psykoterapin. Cirka 6 procent av de vårdade går från understöd till arbetsliv. En psykoterapi som erbjuds bland bastjänsterna och som inleds tillräckligt tidigt skulle överföra uppskattningsvis cirka 7 500 personer från understöd till arbetslivet, säger Kristian Wahlbeck vid Föreningen för mental hälsa i Finland. På årsbasis innebär det här en kostnadsinbesparing på 340 miljoner. Därmed innebär en euro satsad på psykoterapi en ungefärlig inbesparing på tre euro.

Investeringar i psykoterapi betalar sig enligt undersökningar tillbaka flerfaldigt, därför att användningen av sjukförmåner minskar, arbetsgivarnas sjukfrånvarokostnader minskar och användningen av hälsovård minskar.

- Genom att ordna psykoterapitjänster som en del av den offentliga hälsovården och öka deras tillgänglighet uppstår en betydande nationalekonomiskt lönsam hälsovinst. Förändringen ökar psykoterapitjänsternas integration med de övriga tjänsterna, försäkrar att finansieringen riktas rätt, ökar möjligheterna att följa med psykoterapins kvalitet och bromsar ökningen av psykoterapipriserna, säger Kristian Wahlbeck vid Föreningen för mental hälsa i Finland.

Mentalhälsopolitiska delegationens medlemmar:

riksdagsledamot Annika Saarikko, ordf. (C)
riksdagsledamot Aila Paloniemi (C)
riksdagsledamot Juho Eerola (Sannf)
riksdagsledamot Maria Tolppanen (Sannf)
riksdagsledamot Sari Sarkomaa (Saml)
riksdagsledamot Saara-Sofia Sirén (Saml)
riksdagsledamot Anneli Kiljunen (SDP)
riksdagsledamot Kristiina Salonen (SDP)
riksdagsledamot Outi Alanko-Kahiluoto (Gröna)
riksdagsledamot Jyrki Kasvi (Gröna)
riksdagsledamot Li Andersson (VF)
riksdagsledamot Aino-Kaisa Pekonen (VF)
riksdagsledamot Mikaela Nylander (SFP)
riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson (SFP)
riksdagsledamot Päivi Räsänen (KD)
riksdagsledamot Sari Tanus (KD)

Läs mer: Riksdagens mentalhälsopolitiska delegation

Tillbacka

Kontaktperson

Kristian Wahlbeck
Utvecklingsdirektör

+358 400 659 101Magistratsporten 4 A, 7. vån, 00240 Helsingfors, Finland