En osäker privatekonomi är gift för psyket
Författare
Den psykiska hälsan sätts på prov när den egna ekonomin är osäker. Forskning visar att privatekonomisk trygghet är en hörnsten för psykiskt välbefinnande.
I Finland är skillnaden i psykisk hälsa stor mellan låg- och höginkomsttagare, större än i många andra jämförbara länder. Psykisk ohälsa är vanligast bland låginkomsttagare, som också har svårare att få hjälp i vården. De planerade nedskärningarna i den sociala tryggheten kommer att öka ojämlikheten i psykisk hälsa.
Oro för den egna ekonomin tär på den psykiska hälsan
Ständig osäkerhet och oro för att få ekonomin att gå ihop skapar svår och långvarig stress. Trångboddhet, arbetslöshet och skulder skapar en alltför snäv ram för livet. Att vardagen är en kamp för att överleva och bristen på pengar betyder sämre tillgång till det som gynnar den psykiska hälsan, såsom fritidsaktiviteter och motions- eller kulturupplevelser.
Den psykiska hälsan påverkas också av den skam och stigmatisering som är förknippad med fattigdom. Fattigdom är ett hårt slag mot självkänslan. Barn och ungdomar som växer upp i låginkomstfamiljer har sämre självförtroende och kan sakna tilltro till sina möjligheter.
Både ekonomisk otrygghet och psykisk ohälsa går ofta i arv från en generation till nästaa
Ojämlikheten i psykisk hälsa har olyckliga multiplikatoreffekter. Den resulterar i ojämlika skolresultat och ojämlikhet i anknytningen till arbetsmarknaden. Psykisk ohälsa är den främsta orsaken till marginalisering av unga. Både ekonomisk otrygghet och psykisk ohälsa går ofta i arv från en generation till nästa. Ojämlikheten leder till desperation, vilket återspeglas i ökad dödlighet, särskilt i beroendesjukdomar och suicid. Marginaliserade unga vuxna har upp till tjugo gånger förhöjd riska att dö i suicid.
Nedskärningarna i välfärden driver allt flera in i osäkerhet
Stigande priser och nedskärningar i den sociala tryggheten gör nu att allt fler låginkomstfamiljer och ungdomar hamnar i fattigdom. Den ekonomiska otryggheten sprider sig och sår sitt gift i sinnet.
Att gång på gång uppleva att man förminskas och försummas av välfärdssamhället föder bitterhet.
Effekterna går utöver individen. Generationers utanförskap och brist på framtidsutsikter undergräver det förtroende för institutioner som har varit utmärkande för det finska välfärdssamhället. Att gång på gång uppleva att man förminskas och försummas av välfärdssamhället föder bitterhet. Den ökande ojämlikheten i fördelningen av välståndet hotar samhällsfreden på längre sikt.
Alla mätare på den psykiska hälsan visar nu på rött. Det psykiska välbefinnandet har fortsatt att minska även efter pandemin, och barn, unga, vuxna och seniorer mår allt sämre. Det är obegripligt att makthavarna i detta läge drar åt svångremmen för låginkomsttagare samtidigt som de vill öka flödet från ölkranen. Skatten på öl kommer att sänkas med 25 miljoner euro. Är tanken att eländet i familjer med försämrade ekonomiska livsvillkor ska lindras med billigare öl?
(Även publicerad i Hufvudstadsbladet 28.10.2023)
Sidan har redigerats 26.11.2023
Kontakta oss
Kristian Wahlbeck (arbetsledig)
Ledande sakkunnig
+358 400 659101
fornamn.efternamn@mieli.fi