Ingen tydlig förbättring i ungas psykiska mående
Enkäten Hälsa i skolan samlar vartannat år in information om barns och ungas erfarenheter av hälsa, välbefinnande, skolgång och studier samt levnadsvanor.
Vad visar årets enkät om ungas psykiska hälsa?
Psykiska symtom kvarstår på hög nivå
Under coronapandemiåren 2019–2021 ökade psykiska symtom kraftigt bland unga och har därefter inte minskat. Var tredje flicka i högstadiet eller på andra stadiet rapporterade måttlig eller svår ångest, bland pojkar var motsvarande siffra var tionde. Social ångest upplevdes av ungefär hälften av flickorna och en fjärdedel av pojkarna. Mer än hälften av flickorna hade under det senaste året varit oroliga för sitt humör, bland pojkarna gällde det var femte. Depressionssymtom under de senaste två veckorna rapporterades av ungefär en tredjedel av flickorna och en tiondel av pojkarna.
God psykisk hälsa handlar inte enbart om frånvaron av problem, utan också om de resurser som stärker ungas psykiska välmående. Nivån på positiv psykisk hälsa var dock fortsatt låg: endast 6 % av flickorna och 15 % av pojkarna uppvisade en hög nivå av positiv psykisk hälsa. Siffrorna visar ändå en liten ökning jämfört med tidigare.
Skolutmattning ökar bland högstadieelever
En av fyra högstadieelever upplevde skolutmattning i enkäten. År 2023 gällde det var femte elev.
Utmattningen har ökat både bland flickor och pojkar. Flickor är särskilt drabbade (34 %), men även pojkarnas utmattning ligger på en högre nivå än tidigare (19 %).
Utmaningar i hälsosamma levnadsvanor
Det väcker oro att majoriteten av unga hade brister i kost, sömn och motion. Upp till hälften av högstadieeleverna hoppade över frukosten under skoldagarna, och många åt inte heller skolmåltiden. Situationen var särskilt bekymmersam bland högstadieflickor, där endast hälften åt skolmåltid dagligen.
Sömnen är också otillräcklig: endast hälften av studerande på andra stadiet sover minst åtta timmar per natt under vardagar. Endast ungefär en femtedel av de unga uppnådde rekommendationerna för fysisk aktivitet. Hälsosamma levnadsvanor var alltså vanliga endast hos en tydlig minoritet. Eftersom sömn, kost och motion utgör grundpelarna för psykisk hälsa påverkar bristerna direkt ungas psykiska välbefinnande.
Positiv utveckling i sociala relationer
På längre sikt syns en mycket positiv trend: unga kan tala om sina saker i högre grad än tidigare och får mer socialt stöd från sin omgivning. Detta är en viktig skyddsfaktor för den psykiska hälsan.
70 % av högstadieeleverna berättade att de ofta eller ganska ofta kan prata med sina föräldrar om egna angelägenheter – i början av 2000-talet gällde detta endast 40 %. Även 61 % av högstadieeleverna upplevde att lärarna är intresserade av hur de mår (i början av 2000-talet var siffran 30 %).
Ungefär hälften av högstadieeleverna och två tredjedelar av studerande på andra stadiet upplevde att det i skolan finns en vuxen att tala med om bekymmer. Bland studerande på andra stadiet ökade denna andel med tio procentenheter på två år.
Också ensamhet är i svag nedgång: ungefär var sjätte flicka och var tionde pojke upplevde ensamhet. Sexuella trakasserier hade minskat tydligt bland flickor, även om siffrorna fortfarande var höga. När det gäller mobbning syntes ingen förändring: ungefär var fjärde högstadieelev rapporterade mobbning, var tionde varje vecka.
Viktigt att fortsätta stödet till unga i vardagen
Det är uppmuntrande att skyddsfaktorer för ungas psykiska hälsa, såsom samtalskontakt med föräldrar och andra vuxna, har stärkts. Detta visar att satsningar på att utveckla psykisk hälsokompetens i ungas uppväxtmiljöer ger resultat.
Det är fortsatt viktigt att främja ungas psykiska hälsa i skolor, fritidsaktiviteter och hem, och att stärka gemenskap som skapar trygghet och förebygger ensamhet.
Samtidigt måste man säkerställa att unga som behöver hjälp snabbt får tillgång till vård av god kvalitet. Genom att kombinera förebyggande insatser med ett fungerande vårdsystem kan vi på riktigt vända utvecklingen i en positiv riktning för ungas psykiska hälsa.
