Gå till innehåll

Var ska man börja söka hjälp? 

Om du upplever att du behöver hjälp för psykisk ohälsa, lönar det sig vanligtvis att i första hand söka hjälp på hälsovårdscentralen eller hos den egna företagshälsovården eller skolhälsovården. Om dina symtom inte är alltför svåra, kan även något av de avgiftsfria egenvårdsprogrammen (ny mellanflik) som erbjuds av Psykporten ge en tillräcklig lindring.

Om du varit med om något uppskakande, till exempel förlorat en närstående eller ditt liv i övrigt plötsligt har förändrats, kan du söka hjälp av föreningarnas allmännyttiga tjänster. Till exempel MIELI rf:s kriscenter och Kristelefonen erbjuder avgiftsfri samtalshjälp i svåra livssituationer. 

Det viktiga är att du berättar för någon hur du mår (för en närstående, make/maka, kollega, skolhälsovårdare, lärare). Om du inte vet vem du ska berätta för om ditt mående kan du även ringa MIELI rf:s svenska kristelefon på numret 09 2525 0112 må -fre (på finska 09 2525 0111 alla dagar).

Behandlingsbehovet bedöms vanligtvis först av en primärvårdsläkare. Läkaren kan ta hand om din behandling själv, eller så kan hen hänvisa dig till hälsocentralens psykolog eller psykiatriska sjukskötare. Läkaren kan även hänvisa dig till avgiftsfri nätterapi (ny mellanflik). Nätterapi är en effektiv bhandlingsform för lindriga och mellansvåra psykiatriska tilltånd. Näterapi passar de flesta men inte alla. På många hälsovårdscentraler finns även så kallade depressionsskötare, som erbjuder samtalshjälp. 

Allmänläkaren kan också, om symtomen så kräver, hänvisa dig till specialistvård på en psykiatrisk poliklinik. På vissa orter kan den psykiatriska specialistvårdsenheten heta något annat än psykiatrisk poliklinik, till exempel mentalvårdscentral eller mentalvårdsbyrå. 

På vissa orter kan man själv boka tid hos den psykiatriska polikliniken, men vanligtvis behövs emellertid antingen en remiss från en hälsovårdscentral- eller företagsläkare.

Om du får en remiss från primärvården till specialistvård, dvs. till en psykiatrisk poliklinik eller en enhet som ordnar motsvarande mentalvårdstjänster, får du beroende på din situation prata med en specialistläkare i psykiatri (psykiater), psykolog, socialarbetare eller psykiatrisk sjukvårdare. Behandlingen du behöver kan utöver samtalshjälp vara till exempel individuell, familje- eller gruppsykoterapi, läkemedelsbehandling eller rehabilitering, såsom arbets-, musik- eller motionsterapi. 

På en psykiatrisk poliklinik kan man vanligtvis inte erbjuda långvarig och regelbunden psykoterapi. Psykoterapin måste man således ofta själv köpa från privata psykoterapeuter. Om en specialistläkare har skrivit ett utlåtande om behovet av psykoterapi, är det möjligt att ansöka om stöd för terapikostnaderna från FPA

Det finns stora geografiska skillnader i mentalvården. På större orter är tjänsterna vanligtvis mera mångsidiga och antalet tjänsteproducenter är också fler (se till exempel mentalvården i Helsingfors, Västra Nyland eller Österbotten).

Hjälp från företagshälsovården 

Vilka mentalvårdstjänster du kan få via företagshälsovården beror på hurudant avtal din arbetsgivare ingått med företagshälsovården. Om din företagshälsovård inte ersätter till exempel psykiatrisk vård, kan du få en remiss av din företagshälsovårdsläkare till motsvarande vård som förverkligas av den offentliga hälsovården. Vissa arbetsgivare erbjuder även möjligheten till korttidsterapi. 

Studerande 

Studerande vid universitet och yrkeshögskolor kan istället för hälsovårdscentralen söka sig till Studenternas hälsovårdsstiftelses tjänster. Studerande på andra läroanstalter kan med skolhälsovårdarens remiss besöka elevhälsovård- eller hälsovårdscentralläkarens mottagning. 

Psykporten erbjuder hjälp och mer information om var du kan få hjälp 

På webbtjänsten Psykporten och Psykporten för unga hittar du tillförlitlig information om psykisk hälsa, behandlig som står till buds och vilka vårdtjänster som finns i ditt område. Tjänsten styr dig till information som motsvarar just din situation. Styrningen sker med hjälp av en ”symptomnavigator” som inte kräver tidigare kunskap om psykisk ohälsa. Du kan även söka information utgående från ort eller på basen av en eventuell befintlig diagnos. 

FPA ersätter en del av de privata hälsovårdstjänsterna. Vid behov kan du söka dig till vård som till exempel erbjuds av en privat specialistläkare. Förutom psykoterapi är det vanligtvis möjligt att få behandling för psykisk ohälsa inom den offentliga hälsovården. Psykoterapin måste emellertid nästa alltid själv köpas av privata psykoterapeuter. 

Om en specialistläkare har skrivit ett utlåtande om behovet av psykoterapi, är det möjligt att ansöka om stöd för terapikostnaderna från FPA. Även om man söker sig till en psykoterapeut helt på egen bekostnad, lönar det sig ändå att försäkra psykoterapins kvalitet genom att välja en psykoterapeut som har legitimerats av tillsynsverket Valvira och har godkänts av FPA.

Otaliga ideella föreningar inom den tredje sektorn producerar kostnadsfria hjälptjänster. Föreningarnas tjänster finansieras vanligtvis med stöd av Veikkaus. Du kan även själv delta i föreningarnas verksamhet till exempel som frivillig stödperson. Hjälpen som tredje sektorn erbjuder är till exempel stödsamtal per telefon eller på nätet, krisarbete ansikte mot ansikte, kamratstöd och rehabiliteringskurser. 

Till exempel följande föreningar erbjuder hjälp kring psykisk ohälsa: 

MIELI rf:s kriscenter

Centralförbundet för Mental Hälsa

FinFami – Anhörigas stöd för mentalvården centralförbundet rf

Nyyti rf (för studerande)

Mielenterveysyhdistys Helmi ry

Helsingforsmission

Telefon- och nättjänster som erbjuder hjälp:

Kristelefonen

Kristelefonen erbjuder omedelbar samtalshjälp på svenska för personer i kris och deras närstående. I telefonen svarar både krisarbetare och utbildade frivilliga stödpersoner. På finska är MIELI rf:s kristelefon, som verkar på 17 olika orter runtom i Finland, öppen dygnet runt. 

Tukinet

I den finskspråkiga nätportalen Tukinet finns många olika tjänster med syfte att hjälpa, erbjuda stöd och dela erfarenheter. Via Tukinets teman kan man bekanta sig med olika ämnen, delta i gruppchattar eller chatta på tu man hand, delta i gruppdiskussioner eller få en personlig stödperson. Tukinet upprätthålls av MIELI rf och över 100 organisationer är verksamma på plattformen. 

Sekasin-chatten 

Chatten Sekasin är en landsomfattande stödtjänst på finska och svenska för 12–29-åringar. På Sekasin-chatten kan man prata om frågor eller ämnen som tynger en anonymt och konfidentiellt. Yrkespersoner från olika organisationer samt utbildade frivilliga har jour i chatten, som fungerar på svenska måndag till fredag kl. 15-19.

Ärligt talat -chatten

Ärligt talat är en gratis och anonym stödchatt för dig som är finlandssvensk och 13 – 29 år. Här kan du chatta anonymt med  professionella handledare eller psykolog när vi håller öppet. Du kan chatta om det som du behöver prata om eller få stöd i just nu. Tjänsten upprätthålls av föreningen Luckan rf.

Fler telefon- och nättjänster som erbjuder hjälp finns på sidan puheet.net

Aktörer som ordnar verksamhet i gruppform: 

MIELI Psykisk Hälsa Finland rf

FinFami – Anhörigas stöd för mentalvården centralförbundet rf

Mieli Maasta ry

Mielenterveysyhdistys Helmi ry

Nyyti rf

Vanligtvis behandlas psykisk ohälsa med en kombination av samtalshjälp och medicinering och ibland även i olika gruppverksamheter eller funktionella behandlingsformer, såsom konst- eller musikterapi. Även den psykiatriska behandlingen av svårare och långvarigare tillstånd är ofta så kallad öppenvård, där man inte övernattar på sjukhuset, utan endast gör besök för att få behandling vanligtvis några gånger i veckan eller i månaden. 

För öppenvård finns olika stödtjänster beroende på bostadsort och kundens behov, såsom stödboende och rehabiliterande dagverksamhet. Till exempel i Helsingfors ordnar bland annat Stiftelsen Uddhemmet dagverksamhet. 

Syftet med dagverksamheten är att höja livskvaliteten och upprätthålla självständigheten och aktiviteten hos personer som genomgår psykiatrisk rehabilitering. Dagverksamheten inkluderar vanligtvis till exempel möjligheten till att laga mat, motionera, göra utflykter och diskutera tillsammans med andra personer som genomgår psykiatrisk rehabilitering och dagverksamhetens ledare. 

Om den psykiatriska öppenvårdens tjänster inte är tillräckliga, styrs patienten efter bedömning till psykiatrisk avdelningsvård. I praktiken är det inte lätt att komma in på avdelningsvård, dvs. bäddavdelning.