Gå till innehåll

Om du drabbas av en psykos har du svårt att skilja mellan inre upplevelser och yttre verklighet. Det här leder till att din verklighetsuppfattning rubbas.

Psykoser är allvarliga psykiatriska tillstånd, men de flesta återhämtar sig från psykos.

Vid psykos kan dina symtom vara olika sinnesvillor, som kallas hallucinationer, och olika vanföreställningar. Sinnesvillorna är ofta hörselvillor i form av röster, men kan också vara till exempel synvillor. De upplevelser som du har under en psykos är inte verkliga för andra, men känns helt verkliga för dig själv. Du kan blint tro på dina vanföreställningar, och kan ha svårt att ifrågasätta dina egna resonemang. Ibland handlar vanföreställningarna om din egen person, och du kan tro att du är någon annan än du egentligen är.

Vid djupa psykoser påverkas också tankeförmågan. Du kan bli osammanhängande och ha svårt att tänka logiskt.

Psykoser kan vara snabbt övergående eller återkommande. Du kan drabbas av psykossymtom till följd av en mycket omskakande händelse. Sådana psykoser kallas reaktiva psykoser och de är vanligen kortvariga, tillfälliga och självläkande.

Vid bipolär sjukdom kan du drabbas av återkommande psykoser med nedsatt omdömesförmåga. Schizofreni är en långvarig form av psykos, ofta med tankestörningar och hörselvillor.

Eftersom andra inte delar din verklighetsuppfattning, kan det lätt hända att hamnar i konflikt med andra. Att andra inte delar dina uppfattningar kan bli otroligt frustrerande, och kan få dig att avstå från sociala relationer och sluta dig i din inre värld. Det är inte bra, och kan förstärka psykosen.

Egenvård vid psykos

Även om du har psykos, har du givetvis också begåvningar, styrkor och egenskaper som du kan odla och som hjälper dig att klara av det dagliga livet. Du återhämta dig och leva ett gott liv trots att du har symtom på psykos.

Att ha en bra vardag med regelbunden sömnrytm, lämpligt med motion och hälsosam mat är viktigt. Sysselsättning och kontakt med andra människor är bra och kan minska symtomen. Om du inte orkar jobba heltid, är ett deltidsjobb ofta en bättre lösning än att helt ge upp arbetslivet.

Om du har psykosbenägenhet, gör du klokt i att helt undvika alkohol, cannabis och andra droger. De kan utlösa psykoser.

Du kan ha stor nytta av kamratstöd, som är ett frivilligt och ömsesidigt utbyte av erfarenheter med andra som genomgått psykos. I kamratstödsgrupper kan du dela dina erfarenheter med andra i samma situation på ett tryggt sött. Om du har skuld- och skamkänslor kan stödet från andra som gått igenom samma problem underlätta din situation.

Mera information om psykos hittar du till exempel i Psykportens guide om psykos.

Be­hand­ling av psykos

Om du drabbas av psykos ska du söka professionell hjälp så fort som möjligt. Du behöver behandling för att sätta stopp för symtomen. Ofta används psykosmediciner, som har god effekt på symtomen.

En viktig del av behandlingen är psykoedukation, också kallad pedagogisk terapi. Med hjälp av den kan man lära känna och hantera psykossjukdomen bättre. Psykoedukation kan genomföras individuellt, i grupp eller tillsammans med dina närstående.

Or­sa­ker till psykos

Det är inte helt klarlagt vad som leder till psykos, men till uppkomsten bidrar ärftliga faktorer. Risken att drabbas är större om det finns psykoser i släkten. Om du får stöd för ditt föräldraskap minskar risken för att psykosen upprepar sig i nästa generation.

Bakom psykosbenägenheten kan också finnas skadliga faktorer under fostertiden och traumatiska upplevelser senare under barndomen. Missbruk av alkohol och droger, till exempel cannabis, kan leda till psykos. Psykos utlöses ofta i livsskeden med betydande förändringar och stress.

Sakgranskning: Kristian Wahlbeck, docent i psykiatri