Programmet för ungas välfärd

Nuorten hyvinvointiohjelma suomeksi

Unga människors välbefinnande har polariserats. Kriser som hopat sig har belastat de ungas välbefinnande: vi kan redan tala om en psykisk hälsokris. Coronapandemin försvagade de ungas välbefinnande, men redan före tiden för nedstängningar och isolering ökade den psykiska ohälsan.

Den psykiska ohälsa som hopat sig måste åtgärdas, men det krävs mer än så. Vi måste ta itu med grundorsakerna till att unga mår dåligt. Det behövs omgående beslut som stöder ungas välbefinnade och förhindrar marginalisering. Utan välmående unga har Finland ingen framtid.

All politik handlar om psykisk hälsa. I politikens alla sektorer fattar man beslut som påverkar den psykiska hälsan. Därför måste man betrakta de ungas välfärd och krisen i ungas psykisk hälsa på ett övergripande sätt, och bättre beslut måste fattas i alla samhällssektorer.

En livsduglig planet är en förutsättning för ungas välfärd. En politik som skyddar naturens mångfald och dämpar klimatkrisen spelar en avgörande roll när de ungas välfärd ska byggas upp. Det är viktigt att man förutom ekologisk hållbarhet också stärker den sociala hållbarheten. Ett jämlikt och rättvist samhälle är en garanti för att varje ung människa får vara sig själv.

Ungdomstiden är ett livsskede  med egenvärde som måste ges tid. Vi kan inte ställa orimliga krav på de unga. I alla politiska beslut måste man beakta ungas ålder och utvecklingsnivå. I stället för att öka prestationskraven bör samhället trygga förutsättningarna för ett människovärdigt liv, stöda uppbyggandet av ungas välbefinnande, samt uppmuntra unga till att vara nyfikna, finna sig själva och njuta av ungdomsåren.

Programmet för ungas välfärd består av åtta teman. De omfattar över 70 åtgärder som ska stärka välfärden och den psykiska hälsan hos ungdomar i åldern 13–28. Vårt mål är att Programmet för ungas välfärd ska bli en del av Finlands nästa regeringsprogram.

MIELI rf:s Program för ungas välfärd

1. Ett utbildningssystem som stöder uppväxt i lugn och ro
2. Tillräckligt många vuxna i uppväxtmiljön
3. En människovärdig och meningsfull vardag
4. En livsduglig planet är förutsättningen för välfärd
5. En fungerande social- och hälsovård
6. Ett arbetsliv som främjar psykisk hälsa
7. Ett rättvist och jämlikt samhälle
8. Unga som påverkare

1. Ett utbildningssystem som stöder uppväxt i lugn och ro

Ett utbildningssystem med tillräckliga resurser är ett livsvillkor för ett välmående och tryggt samhälle. Ungdomar mår bättre på en utbildningsbana med stöd, handledning och utrymme för glädje i lärandet, i stället för knappa resurser och stress.

De ungas psykiska hälsa stärks i ett samhälle där det inte alltför tidigt förutsätts att man gör stora val, och där det också finns utrymme för att göra misstag, ändra sig och byta bana. I stället för att idealisera ett system där prestationer är det centrala ska samhällsstrukturerna garantera de ungas rätt att växa i lugn och ro.

Åtgärder

En modell för studieskydd som stöder växt- och studiero ska tas i användning (jfr arbetarskydd). Modellen ska stöda elevers och studerandes psykiska hälsa, främja studieförmågan samt förebygga utmattning. Studieskyddet ska omfatta åtgärder som systematiskt främjar elevens eller den studerandes psykosociala och fysiska välbefinnande, ser till att det finns tid nog för sömn och fritid, samt förhindrar onödig belastning. Genom studieskyddet säkerställer man att alla har ro att växa och studera i en trygg miljö utan rädsla för trakasserier eller annat skolvåld. Studietidsskydd (jfr arbetstidsskydd) innebär att arbetet begränsas till en rimlig mängd. Så säkerställer man att elever och studerande har tillräckligt mycket tid att växa, utvecklas och vara lediga.

Utbildningens basfinansiering ska på alla utbildningsstadier höjas till nivån före nedskärningarna, med indexjustering. Man ska förbinda sig att upprätthålla nivån över regeringsperioderna. Nybörjarplatserna vid högskolorna ska få fullständiga resurser till sitt förfogande genom ökad basfinansiering.

I högskolornas finansieringsmodeller ska man lägga till en indikator som mäter välbefinnande i studierna.

Högskolornas intagning av studerande ska utvecklas för att bli mindre belastande och kvoten för förstagångssökande ska slopas. Man ska säkerställa att det också i framtiden finns olika avgiftsfria vägar till högskoleutbildning. Man ska göra det lättare att byta ämne efter högskoleintagning.

Ett landsomfattande utvecklingsprogram för att stöda specialundervisningen och inlärningen ska skapas. Programmet ska omfatta hela utbildningsbanan. Man ska se till att förverkligandet av inkluderingen får tillräckliga resurser.

2. Tillräckligt många vuxna i uppväxtmiljön

Betydelsefulla relationer och en känsla av tillhörighet är viktiga för ungas välbefinnande. Strukturella åtgärder som skapar utrymme för att kunna bygga upp gemenskap och minska ensamhet stärker ungas psykiska hälsa. Det ska finnas tillräckligt många trygga vuxna i ungas uppväxtmiljöer – både professionella, frivilliga och föräldrar – med tid och kompetens att möta de unga och  stödja deras uppväxt och formandet av vänskapsrelationer.

Åtgärder

Man ska säkerställa att det i utbildningsmiljöerna finns tillräckligt många kompetenta vuxna med tid och kunnande att möta unga. Man ska sörja för personalens välbefinnande och ork i arbetet, och genom det inverka positivt också på elevernas och de studerandes välbefinnande.

Man ska se till att alla som verkar med ungdomar; yrkesmänniskor, ledare inom hobbyverksamhet och andra vuxna har tillräckligt goda kunskaper i psykisk hälsa. Professionella som arbetar med unga ska stärkas  i sin kompetens att kunna undervisa om psykisk hälsa och socioemotionella färdigheter. Då kan de stötta unga att tillägna sig dessa färdigheter och stärka sin resiliens.

Stödet för föräldraskap ska utökas så att vårdnadshavarna kan stötta  ungas uppväxt  och självständighetsprocess. Föräldrarnas psykiska hälsa ska stärkas och man ska beakta de ungas familjer eller andra nära anhöriga som en helhet.

Ett nationellt utvecklingsprogram för ungas psykiska hälsa ska förverkligas. Programmet ska utveckla ungas vardagsmiljöer och deras verksamhetskulturer i en riktning som främjar psykisk hälsa och förebygger psykisk ohälsa. Programmet ska förverkligas av kommuner och välfärdsområden, tvärsektoriellt och i omfattande samarbete. Vid förverkligandet av utvecklingsprogrammet ska man använda sig av den nationella strategin för psykisk hälsa.

3. En människovärdig och meningsfull vardag

Grunden till god psykisk hälsa är ett samhälle som möjliggör en människovärdig, fungerande och meningsfull vardag för alla unga. Det som spelar en avgörande roll är att man tryggar en tillräcklig utkomst, eftersom en osäker ekonomisk situation utgör en anmärkningsvärd psykisk belastning. Det är lättare att bygga upp ett självständigt liv när man ges mångsidiga möjligheter oberoende av bakgrund.

Åtgärder

Målet för reformen av den sociala tryggheten måste vara att minska fattigdomen. Socialskyddet ska för sin del möjliggöra ett människovärdigt liv, fungera flexibelt i olika livssituationer, samt vara en  enkel och tydlig helhet. Reformen bör sträva efter en likartad modell som basinkomstmodellen.

När socialskyddet reformeras ska man beakta olika modellers inverkan på psykisk hälsa genom att utföra en konsekvensbedömning av dem.

Studiepenningen ska höjas med hundra euro, vilket motsvarar en återgång till nivån som stödet hade före de senaste nedskärningarna. Antalet månader när man får lyfta studiestöd ska utökas och stödets tvåstegssystem mellan lägre och högre högskoleexamen ska slopas. Studiestödet ska inte bygga på lån i lika hög grad. Studiestödet ska underställas social- och hälsovårdsministeriet.

Åtgärder för att förhindra ungas skuldsättning ska ökas till exempel genom mera ekonomisk rådgivning för studerande i andra stadiet, en förbättring av tillgången till boenderådgivning, och en strängare reglering av konsumtionskrediter. Skuldförliknings- och skuldsaneringsformer riktade särskilt till unga ska utvecklas. Det skyddade beloppet vid utsökning ska höjas permanent.

Fattigdomen ska minskas. Stödet ska stärkas till familjer med utkomstproblem och anhopade andra problem eller utdragna utkomstproblem.

Ungas bostadslöshet ska minskas och ungas boende ska ges tillräckligt stöd. Den lagstadgade boenderådgivningen ska stärkas. Den statsstödda produktionen av bostäder på rimlig prisnivå ska utökas, liksom särskilt produktionen av ungdoms- och studentbostäder. Unga ska erbjudas olika boendealternativ.

Avgiftsfria, hälsosamma skolmåltider av god kvalitet och med betoning på vegetarisk kost ska tryggas i grundskolan och andra stadiet, samt i högskolorna med tillräckligt måltidsstöd.

Unga ska garanteras rätt till att utöva och uppleva konst och kultur oberoende av boningsort och ekonomiska tillgångar.

En fysiskt aktiv verksamhetskultur ska utvecklas i läroinrättningar. Förverkligandet av de landsomfattande programmen Skolan i rörelse och Studier i rörelse ska fortsätta och främjandet av psykisk hälsa som en del av programmen ska stärkas.

Alla unga ska garanteras minst en hobby. Ledare i hobbyverksamheter ska genom utbildning få mera kunskap om psykisk hälsa, till exempel i samband med Finlandsmodellen för hobbyverksamhet. Finlandsmodellen för hobbyverksamhet ska utökas till andra stadiet och högskolorna.

Genom att utöka den statliga finansieringen ska unga garanteras en fungerande kollektivtrafik med rimliga priser, vilket gör det möjligt för unga att röra sig självständigt och utöka sin livssfär. Förutsättningarna för fotgängare och cykeltrafik ska förbättras.

4. En livsduglig planet är förutsättningen för välfärd

De existentiella villkoren för ungas psykiska hälsa är att naturens mångfald skyddas och klimatuppvärmningen stoppas. På en död planet finns ingen välfärd, på en planet som lider finns endast en allt svagare välfärd.

Bäst minskar man klimatångest och skapar hopp i miljöfrågor genom att driva en politik som motarbetar klimatkrisen och naturens utarmning så effektivt, omfattande och snabbt som möjligt. Besluten ska bygga på forskning,  vara mera ambitiösa och fattas omedelbart och man ska sedan hålla fast vid att de genomförs.

Åtgärder

Naturens egenvärde ska beaktas i alla beslut. Antalet naturskyddsområden ska utökas. De försvagade ekosystemen i Finland ska återställas.

Beskattningen och stöden ska reformeras så att de leder till en minskning av utsläpp och bättre miljövård.

Finland ska bli koldioxidneutralt år 2035 och därefter koldioxidnegativt så fort som möjligt.

En övergång till hållbara energikällor ska genomföras. Totalkonsumtionen ska minskas.

Finland ska driva en ambitiös klimat- och miljöpolitik också i Europeiska unionen och på global nivå.

De unga ska få ökade möjligheter att påverka klimat- och miljöpolitiken. Generationsöverskridande samarbete ska stödas.

Unga ska få stöd i att hantera sin klimat- och miljöångest samt  stärka sitt hopp om en bättre miljö. Professionella som arbetar med unga ska stärkas i sin kompetens att stötta hanteringen av miljörelaterade känslor och uppkomsten av resiliens.

5. En fungerande social- och hälsovård

För att lösa krisen i psykisk hälsa krävs det både mera resurser och en utveckling av den nuvarande social- och hälsovården. Men ingen mängd tjänster hjälper om man inte kan stoppa ökningen avpsykiskt illabefinnande. Unga som behöver hjälp ska alltid få den. På ett allmänt plan ska man ändå flytta tyngdpunkten också inom servicestrukturen till att främja psykisk hälsa och förebygga problem. Ju tidigare man får hjälp desto mindre är risken att problemen hopar sig och blir kroniska.

Åtgärder

Tillgången till förebyggande tjänster med låg tröskel ska säkerställas i ungas vardag. Satsningar ska göras på landsomfattande tillgång till hjälp online, dygnet runt och med möjlighet att vara anonym. Servicestigarna för unga ska vara tydliga och smidiga även om serviceproducenterna är flera..

Stöd i föräldraskapet ska stärkas särskilt för föräldrar med barn i puberteten samt unga föräldrar. Det ska ske inom social- och hälsovården, genom samarbete med tredje sektorn  och som kamratstödsverksamhet.

Förutsättningarna för tredje sektorns verksamhet ska säkerställas. Dess styrkor ska identifieras. Den gör människors liv mera meningsfullt, upprätthåller kritiska samhällsfunktioner, stärker kristoleransen och lättar på pressen som de offentliga tjänsterna utsätts för.

Hälso- och sjukvårdslagen ska förenhetligas så att man förutom i andra stadiets elevvård också i skolhälsovården ska kunna behandla psykisk ohälsa, utöver det förebyggande arbetet.

Elev- och studentvårdens samt Studenternas hälsovårdsstiftelses resurser ska stärkas.

Studentvården för högskolestuderande ska göras lagstadgad.

Rätten till vård i rätt tid för psykiska och/eller alkohol- och drogrelaterade problem ska säkerställas även för unga som står utanför studie- eller yrkeslivet.

En terapigaranti utifrån medborgarinitiativet ska lagstadgas. Den ska säkerställa att man får tillgång till psykoterapi eller annan psykosocial vård i primärvården inom en månad efter att vårdbehovet har upptäckts. Rehabiliteringsterapin ska göras avgiftsfri för personer under 29 år. Unga som behöver terapi ska få hjälp med att hitta en lämplig terapeut.

Utbildningen till psykoterapeut ska göras avgiftsfri för de studerande genom att man i fortsättningen förverkligar den som en specialiseringsutbildning i universiteten. 

Köerna till ungdomspsykiatrin ska avlägsnas före år 2025 genom separat finansiering av specifika åtgärder.

Ungas självdestruktivitet, suicid och drogrelaterade dödsfall ska förebyggas långsiktigt, och datainsamlingen av dem ska förbättras..

Unga ska ha tillgång till mental- och missbrukarvård på lika villkor och smidiga servicekedjor ska säkerställas. Missbruk av rusmedel får inte hindra tillgången till mentalvård, eller vice versa.

Totalkonsumtionen av alkohol samt användningen av cigarretter och nikotinprodukter ska minskas genom höjda skatter. Monopolen för alkohol samt penningspel ska bevaras.

6. Ett arbetsliv som främjar psykisk hälsa

Arbetslivets strukturer från lagstiftning till verksamhetskultur ska främja psykisk hälsa. Ungas oro över belastningen i arbetet och en otrygg utkomst måste åtgärdas genom förändringar på systemnivå. Man måste ha möjlighet att arbeta i en trygg miljö; ingen bör tvingas möta osakligheter i arbetslivet.

Åtgärder

För att minska ungas sjukfrånvaro och sjukpensionering relaterade till psykisk ohälsa ska arbetslivet utvecklas på sätt som stöder ungas arbetsförmåga och psykiska hälsa samt förebygger psykisk ohälsa. Arbetsplatsernas och chefernas kunskap om psykisk hälsa ska stärkas, och metoder som stöder unga i början av yrkeskarriären ska tas i användning.

Arbetarskyddslagen ska ändras så att den beaktar förebyggandet av psykosocial belastning samt stödet för psykisk arbetsförmåga och psykisk hälsa. Den i arbetarskyddslagen inskrivna plikten för arbetsgivare att motarbeta och ingripa i trakasserier och osaklig behandling ska skärpas.

Arbetshälsovårdens roll ska stärkas i arbetet med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa, och stöd för psykisk hälsa ska inbegripas i de lagstadgade arbetshälsovårdstjänsterna. Arbetshälsovårdens psykosociala tjänster ska göras mångsidigare, och särskilt ungas arbetsförmåga ska stöttas.

Arbetslivet måste göras flexiblare utifrån ungas behov. Det ska bli möjligt att vara partiellt arbetsför och arbetet ska vid behov utformas så att det motsvarar arbetsförmågan, till exempel genom deltidsarbete med full lön när arbetsförmågan tillfälligt försämras. Arbetstagarens rätt till partiell sjukdagpenning ska utökas.

Det ska alltid vara lönsamt att arbeta. Unga ska få skälig lön för arbete och praktik. Socialskyddet ska fungera flexibelt utifrån ändrade livsförhållanden.

Unga med korta, på varandra följande anställningar ska garanteras möjlighet till skälig semester, till exempel via en semesterbank. Ungas sysselsättning ska främjas genom rådgivning om och stöd för olika former av arbete, såsom lönearbete, företagande och otypiska arbetsförhållanden.

7. Ett rättvist och jämlikt samhälle

Fördomar, diskriminering och våld minskar välbefinnandet och belastar den psykiska hälsan särskilt hos minoritetsunga. Identifiering av multipel diskriminering, ingripande mot den och målmedveten reducering av den gynnar ungas psykiska hälsa. Unga mår bra av att växa upp och leva i ett tryggt och humant samhälle som värdesätter de mänskliga rättigheterna.

Åtgärder

Alla unga ska behandlas på lika villkor, både sinsemellan och i förhållande till andra åldersgrupper.

Ansamling av psykisk ohälsa och utsatthet som överförs från generation till generation ska minskas. Unga i utsatta situationer och unga som riskerar marginalisering, samt deras familjer, ska ges övergripande stöd i olika tjänster.

Man ska hos personer som verkar med unga öka förståelsen för inkluderande sexualundervisning, regnbågstematik, funktionsvariationer, antirasism och olika minoriteter. Förmågan att möta unga likvärdigt och utan diskriminering ska stärkas hos personer som arbetar med unga.

I ungas alla uppväxt-, studie- och arbetsmiljöer ska man beakta kulturell mångfald och förverkliga antirasistiska principer. Handlingsprogrammet mot rasism ska fortsätta samt utvecklas och verkställandet av det ska tilldelas tillräckliga resurser.

Samernas rättigheter som urfolk och romernas rättigheter som kulturell minoritet ska erkännas och förverkligandet av dem ska säkerställas. Samiska och romska ungas delaktighet ska stöttas medan rasismen mot och diskrimineringen av dem ska minskas systematiskt. 

Ett regnbågspolitiskt program ska skapas och i det ska man fastställa konkreta åtgärder som tryggar regnbågsungas välfärd och likvärdighet samt definiera koordineringsansvar och resurser för programmet.

Translagen ska reformeras enligt medborgarinitiativet Rätt att vara. Ett tredje juridiskt kön ska tas i användning i Finland.

I alla uppväxt-, studie- och arbetsmiljöer ska man beakta funktionsvariationernas mångfald samt förverkliga jämlikhetsprinciperna enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Miljöernas faktiska tillgänglighet ska säkerställas.

Ankarverksamheten, som är ett yrkesövergripande samarbete mellan polisen, socialarbetet, hälsovården och ungdomsarbetet, ska ges utökad finansiering för att man ska kunna ingripa när unga uppvisar symtom eller mår dåligt, enligt principen alla tjänster över en disk och så fort som möjligt.

Nätvåld ska förebyggas genom att de sociala mediernas plattformar och andra nätforum åläggs att säkerställa förverkligandet av principerna för tryggare rum. Man ska systematiskt ingripa mot trakasserier och diskriminering på nätet. Stödet för unga som upplevt nätvåld ska stärkas.

Tillräckliga resurser ska riktas till tjänster som motarbetar sexuellt våld, relationsvåld och gatuvåld, samt till tjänster för unga som upplevt våld. Man ska definiera den inverkan som våld och hot om våld har på den psykiska hälsan, samt säkerställa tillräcklig psykosocial hjälp.

Narkotikapolitiken ska reformeras så att det i första hand är social- och hälsovården som ingriper vid narkotikabruk, i stället för att det sker med straffrättsliga medel.

8. Unga som påverkare

De unga är inte bara framtiden, de finns här redan nu. Ett aktivt medborgarskap och en upplevelse av delaktighet skapar välbefinnande och därför är det viktigt att de ungas röst hörs i alla beslutsprocesser. Det är dagens politik som bestämmer morgondagens riktning för Finland, och mot den kan man inte gå utan de unga.

Åtgärder

Unga ska höras, man ska lyssna till dem och de ska få inverka på alla beslutsprocesser som rör dem. Det ska finnas strukturer som stöder alla ungas samhälleliga delaktighet, medverkan och engagemang..

Man bör erkänna medborgarsamhällets roll för att främja välbefinnande, skapa meningsfullhet, förebygga problem och erbjuda stöd när problem uppstår.

Ungdomssektorn ska garanteras tillräcklig statsfinansiering.

Ungdomssektorns kunnande ska systematiskt användas för att stärka ungas psykiska hälsa och motverka marginalisering.

I alla beslutsprocesser ska man systematiskt ta i användning konsekvensbedömningar av beslutens inverkan på unga och på psykisk hälsa.

Att stärka den psykiska hälsan ska lyftas fram som ett genomgående tema i statens program för ungdomsarbete och -politik.

Programmet för ungas välfärd ska bli verklighet

Ett primärt mål nästa regeringsperiod måste vara att stärka de ungas välbefinnande och psykiska hälsa. En politik som minskar mänskligt lidande, förverkligar de ungas rättigheter och stöder jordens framtid skapar förutsättningar för välfärd. De ungas studie-, arbets- och funktionsförmåga är i sig oerhört viktiga frågor, men samtidigt är de investeringar som tryggar välfärdsstatens framtid.

Programmet för ungas välfärd kräver modiga beslut och ett fullödigt verkställande. Vi anser att de ungas välfärd bör införlivas som en egen temahelhet i regeringsprogrammet.

Ungas välfärd ska styras nationellt, övergripande och tväradministrativt, och de unga ska göras delaktiga i verksamheten. För att styra välfärdsprogrammet ska tydliga mål, åtgärder, ansvar, roller, resurser, uppföljningar och utvärderingar definieras. I statsrådet ska man bygga upp en tydlig koordinationsstruktur för programmet som ställs under statsministern. Det är absolut nödvändigt att samhällets olika sektorer engageras i förverkligandet av programmet.

Välfärdsområdena och kommunerna har en viktig uppgift i att stärka ungas psykiska hälsa, och de ska incentiveras och stödas i denna uppgift. Programmet för ungas välfärd måste verkställas så att det når fram till de unga och deras uppväxtmiljöer.  Tillsammans kan vi lösa krisen i ungas psykiska hälsa och stärka ungas välbefinnande.

MIELI rf bjöd hösten 2022 in alla villiga att förbereda  ett program för ungas välfärd, genom tre öppna workshopar och en kommentarrunda för programkonceptet. De 142 aktörerna (se förteckningen i slutet) har delat med sig av sin sakkunskap i utarbetandet  av programmet, men enskilda organisationer står inte nödvändigtvis bakom alla åtgärder i programmet. Det slutliga programmet har utgetts enbart i MIELI rf:s namn. Varmt tack till alla deltagare!