Gå till innehåll

Våld i nära relationer kan rikta sig mot en persons nuvarande eller tidigare partner, barn, nära släkting eller någon annan närstående. Den som utövar våldet kan vara vilken närstående som helst, t.ex. ett vuxet barn. Våld kan också förekomma mellan små barn, och då kan det hända att man inte ingriper eftersom det ses som ett normalt slagsmål.

Våld i nära relationer är återkommande och periodiskt och blir allt brutalare ju längre det pågår. Våldshandlingen orsakar vanligtvis rädsla och vanmakt hos den som utsätts för våldet. Det är typiskt att förövaren bagatelliserar handlingen eller försöka bortförklara den med att det är offrets fel. Offret börjar ofta tro att hen själv bär skulden för våldet, och accepterar våldet som ett resultat av sina egna brister.

Vanligtvis ber förövaren om ursäkt vid något tillfälle eller lovar bot och bättring. Den utsatta anhöriga vill gärna tro på sin närstående och hoppas att denne kommer att förändras. Men en sådan mjukare fas slutar vanligtvis i en ny våldshandling. Ofta föregås våldsdådet av att stämningen i förhållandet blir ansträngd eller av att förövaren blir mer irriterad.

Känslor av hjälplöshet och vanmakt är vanliga konsekvenser av upprepat våld i nära relationer. Den som utsätts för våld kan inte se någon väg ut ur sin situation och att prata om det kan kännas överväldigande. Skam och hot kan få människor att hålla tyst om til och med mycket allvarliga övergrepp. Förödmjukande våldshandlingar orsakar känslor av mindervärdighet och skuld. Personer som har levt i våldsamma relationer under lång tid bagatelliserar ofta sina egna erfarenheter och effekterna av våldet.

Människor kan fortsätta tro att en make/maka eller annan intim partner kan förändras efter år av våld.

Upplevelserna av hot och fara kan leda till traumatisering, inklusive depression.

Endast en bråkdel av fallen av våld i nära relationer kommer till myndigheternas kännedom.

Våld är inte acceptabelt och ska bekämpas

Våld är inte ett acceptabelt sätt att hantera problem. Det finns hjälp att få både för den som utsätts för våld och för den som utövar våld.

  • Även om situationen verkar hopplös är det viktigt att berätta om våldet för någon, till exempel för vårdpersonalen, en vän eller en socialarbetare.
  • Sök hjälp hos myndigheter och ideella föreningar som arbetar med att bekämpa våld i nära relationer.
  • I en akut våldssituation ska du ringa nödnumret eller polisen.
  • I vissa situationer kan ett besöksförbud fungera.

Alla har rätt att leva ett tryggt liv utan hot om våld eller rädsla för sin hälsa eller sina närståendes hälsa och framtid.

Det finns hjälp att få vid våld i nära relationer

  • Brottsofferjouren (RIKU) – stöd och råd till alla brottsoffer och deras närstående
  • Nollinjen – stöd och hjälp för den som utsatts för våld i nära relationer
  • Kvinnolinjen – för flickor och kvinnor som upplevt våld eller är oroliga över våld
  • Förbundet för mödra- och skyddshem hjälper barn och familjer som lever under svåra och otrygga omständigheter
  • Monika-Naiset (på finska) – hjälp och stöd för kvinnor som är nyfinländare
  • Miessakit rf – hjälp för män att avstå från användning av våld i nära relationer