Gå till innehåll

Musik stöder inlärningen av må bra-färdigheter

Varje barn har rätt till psykisk hälsa, och det kan uppnås lekfullt genom musik. Musik väcker ofta positiva känslor och välbefinnande, men hjälper också barn och unga att möta kompisar och identifiera känslor som kan vara svåra att uttrycka i ord.

Konst och kultur är en viktig del av barns och ungas utveckling, lärande och känsla av gemenskap. Även FN:s barnkonvention påminner om barnets rätt att lära sig och att uppleva glädjen av lärande. Att lära sig genom kultur, som musik, bidrar också till psykisk hälsa. Genom musik kan barn och unga bland annat utveckla sociala och emotionella färdigheter. Dessutom främjar musik jämlikhet på ett unikt sätt.

1. Hur påverkar musik det psykiska välbefinnandet?

Forskning visar att musik kan minska stress och lindra ångest. Musik kan till och med hjälpa vid behandling av depression eller smärta. När vi sjunger, spelar eller lyssnar på musik sjunker blodtrycket, pulsen blir långsammare och stresshormonerna minskar. Musik hjälper oss att slappna av och fokusera. Att lyssna på favoritmusik frigör dopamin, ett hormon som skapar välbefinnande, i hjärnan. Att sjunga tillsammans höjer humöret och ger en känsla av tillfredsställelse. När människor sjunger i grupp synkroniseras deras hjärtslag och hjärnvågor, vilket skapar en känsla av samhörighet.

2. Hur kan musik hjälpa barn att utveckla psykiska hälsokunskaper?

Psykisk hälsa stärks i trygga och varma grupper. Att spela och sjunga tillsammans svetsar samman grupper och skapar positiva känslor. Musiklekar har en särskild roll i att lära sig sociala färdigheter: de uppmuntrar till ögonkontakt, fysisk beröring och respektfullt bemötande. Ibland kan även sångtexterna handla om vänskapsfärdigheter. Dessutom kan musiklyssning, eller aktiviteter som målning eller formgivning till musik, hjälpa barn att känna igen och uttrycka sina känslor.

3. Varför är just musik nyckeln till att känna igen känslor?

Musik erbjuder verktyg för att uttrycka och bearbeta känslor utan ord. Till exempel finns det gott om musik som speglar både förälskelse och hjärtesorg. Musik kan trösta och skapa känslor av gemenskap för dem som känner sig ensamma eller utanför. Eftersom musik ofta väcker empati kan den ge insikt i andras känslor, såsom barns upplevelser av våld eller föräldrars skilsmässa.

Musik ger också ett sätt att kanalisera omedvetna känslor. Via musik kan man socialt accepterat uttrycka känslor som annars kan vara svåra att dela – eller för vilka det inte ens finns ord.

4. Hur stöder musik välbefinnandet hos barn som lär sig ett nytt språk?

Flerspråkiga barn i förskola och skola drar nytta av gemensam musikutövning på många sätt. Alla kan delta som en del av gruppen. Även blyga barn eller de som håller på att lära sig ett nytt språk engageras av musiklekar. När det saknas ett gemensamt språk kan omsorg och vänskap uttryckas genom sånglekar med vänskapsteman. Sång ger också tillfredsställande på så sätt att upprepningar gör att sånger och lekar blir bekanta och det blir lättare att delta och lyckas. Därför lämnar musikstunder ofta kvar en känsla av delad glädje.

5. Vad erbjuder MIELI rf för att stödja musikpedagogik?

I boken Barnets sinne samt boken Må bra tillsammans, som riktar sig till yrkesverksamma inom förskola och grundskola, finns teorier och praktiska övningar där musik används för att stärka psykisk hälsa. I sånglekarna från Barnets sinne behandlas vänskap, samarbete och känslor. De nya sångerna och sånglekarna från Frid och fred i Djurskogen handlar om sju djurbarn och deras egenskaper, känslor och vardagliga utmaningar som det är lätt att relatera till. Sångerna från Frid och fred i Djurskogen finns tillgängliga på Soundcloud och läroplattformen under avsnittet Lär känna djurbarnen.

Bild: Riikka Nurmi


Innehållet ingår i följande teman: