MIELI rf:s omställningsförhandlingar avslutades: 13 uppsägningar

MIELI rf säger upp 13 arbetstagare. Därtill får fyra arbetstagare förkortad arbetstid, fyra platser som blir öppna på grund av pensioneringar eller andra orsaker besätts inte och fem arbetstagare får betydande förändringar i sin arbetsbild. Nedskärningarna gäller sammanlagt 21 positioner.

Hela personalen omfattades av omställningsförhandlingar med undantag för krisarbetet, Sekasin-chatten samt Brottsofferjouren. Omställningsförhandlingarna påbörjades 10.8 och de gällde 74 arbetstagare i en arbetsgemenskap på 160 personer.  

Sparåtgärderna slår mot arbetet som främjar psykisk hälsa och förebygger problem, vilket syns i nedskärningar i arbetet för psykisk hälsa hos äldre, arbetslivsarbetet, förebyggande arbetet för ungas psykiska hälsa och i familjearbetet. Också utbildningar som erbjuds till medborgare och olika yrkesgrupper blir färre. 

Stödet till medlemsorganisationer och frivilliga minskar och blir en del av krisarbetet. Också kommunikationens samt insamlingens och donationernas resurser minskar, liksom administrationens, speciellt resurserna inom IKT.

”Besluten har varit tunga, men nödvändiga i detta finansieringsläge. Arbetsavtalen har uppsägningstid, men det utlovas inget omställningsstöd för avslutade bidrag. Understödsförslaget kommer i december och understödens utbetalning tar slut redan vid årsskiftet, även om besluten kommer någon gång i början av året. Tidtabellen gör läget ohållbart för organisationerna”, säger verksamhetsledare Sari Aalto-Matturi.

Regeringen har skurit ner bidragen till social- och hälsoorganisationerna snabbare och häftigare än någonsin tidigare. Bidragssumman för nästa år är 190 miljoner euro, vilket är 50 procent mindre än år 2024. Nästa år ligger nedskärningen på 84 miljoner euro, vilket betyder att det delas ut en tredjedel mindre i bidrag än i år.

”Om fallet inte var så här tvärbrant, skulle organisationerna ha möjlighet att omorganisera sina funktioner och hitta lösningar som så småningom skulle försvaga möjligheterna att svara på hjälp- och informationsbehov, upprätthålla frivilligverksamhet och förebygga problem. Nu är det svårt att ens kunna köra ner verksamheter kontrollerat”, fortsätter Aalto-Matturi.

Att rasera organisationernas arbete i syftet att spara är en betydande förändring, vars alla verkningar vi inte ännu kan bedöma. Enligt den enkät som Välmåendebranschen Hali rf och Finlands social och hälsa rf SOSTE gjort, bedömde hela 80 % av social- och hälsoorganisationerna att de måste avsluta någon verksamhetsform eller verksamhet och 40 procent såg det som möjligt eller sannolikt att hela organisationens verksamhet måste läggas ner.

”De här nedskärningarna ger inte samhället några inbesparingar. När man skär ner på arbetet som förebygger problem ökar behovet att reparativt arbete och därmed ökar kostnaderna för samhället. Att säga upp över 2000 arbetstagare ökar å sin sida arbetslöshetsskyddskostnaderna och minskar skatteintäkterna, så inbesparingen krymper ytterligare. Dessutom minskar den nytta som samhället har fått av tusentals volontärers arbetsinsats, när man inte längre kan arrangera utbildning och handledning som förut”, påminner Aalto-Matturi.

Social- och hälsoorganisationernas understöd utgör 0,3 procent av statsbudgeten. Andelen är så liten, att den inte har någon del i att rädda statsekonomin. Att använda pengarna kostnadseffektivt i organisationsarbete ökar däremot välmåendet och förtroendet för samhället samt stärker kriståligheten.

Kontakta oss

Sari Aalto-Matturi

Verksamhetsledare
+358 400 508 234
fornamn.efternamn@mieli.fi

Liisa Partio

Kommunikationsdirektör
+358 40 580 8984
fornamn.efternamn@mieli.fi