Politiken måste beakta beslutens inverkan på den psykiska hälsa

En god psykisk hälsa är en väsentlig del av människans välbefinnande: den inverkar direkt på resiliensen, alltså förmågan att klara av svåra situationer av förändring och krissituationer och hålla uppe förtroendet och framtidshoppet.
Den psykiska hälsan påverkar också direkt arbets- och studieförmågan och via det nationalekonomin.
Att främja den psykiska hälsan i alla åldersgrupper ger mindre utgifter för samhället, eftersom det minskar kostnaderna för sjukvård och sjukfrånvaro. Just nu är psykiska problem den mest betydande faktorn för att marginaliseras från arbetslivet.
”Oron för den psykiska hälsan finns nog starkt närvarande i regeringsprogrammet, men att svara på utmaningarna kräver starkare åtgärder: förebyggande, stöd med låg tröskel och stödtjänster i rätt till. Till exempel terapigarantin för barn är ett viktigt steg, men det finns många brister i att förverkliga den”, säger Sari Aalto-Matturi, verksamhetsledare vid MIELI rf.
Det går att främja den psykiska hälsan inom politiken på många sätt, till exempel genom att:
- Utveckla tjänsterna inom psykisk hälsa så att man får vård i rätt tid enligt klientens behov i hela landet.
- Ta den psykiska hälsan i beaktande när det gäller förändringar i arbetslivet och arbetssäkerhet.
- Identifiera fattigdom som en riskfaktor för psykisk hälsa och se till att grundtryggheten är på en tillräcklig nivå.
- Säkerställa att föreningarna kan fortsätta främja den psykiska hälsan och hjälp med låg tröskel.
- Främja jämlikheten genom att ta olika gruppers önskemål i beaktande i beslutsfattandet, också minoriteters.
På världsdagen för psykisk hälsa 10.10 samlas riksdagens delegation för psykisk hälsa i Lilla parlamentet för att diskutera hur man inom politiken kan säkerställa den psykiska hälsan och allas rätt till psykisk hälsa.
Delegationens ordförande Paula Risikko samt vice ordförande Minna Savolainen vid Nätverket för psykisk hälsa öppnar diskussionen kring vilken inverkan på den psykiska hälsan politiska beslut har och vad nästa steg är för att jobba för en god psykisk hälsa.
En paus är en liten men viktig gärning för den psykiska hälsan
På världsdagen för psykisk hälsa 10.10 talar vi också om hur små livsval påverkar det psykiska välbefinnandet.
Att stärka sina färdigheter inom psykisk hälsa som en del av vardagen är viktigt och betydelsefullt.
Också sinnet mår bättre när det finns en balans i sömn och vila, kost och måltider, människorelationer och känslor, motion, fritid och kreativitet.
Till exempel små pauser från göromål, jobb och aktivitet är ett enkelt sätt att återhämta sig och må bättre, och det passar alla.
Stanna upp tillsammans – håll en Måbra-paus.
Måbra-pausen är hela Finlands gemensamma stund för att stanna upp på Världshälsodagen för psykisk hälsa 10.10 kl 10. Måbra-pausen kan vara en vilostund, en skogspromenad, stretching, en andningsövning eller en kaffe-eller tépaus på jobbet – eller något annat sätt att hålla en paus som passar dig.
Syftet med Måbra-stunden är att hålla en paus i den hektiska vardagen så att det efteråt är lättare att koncentrera sig på det som ska göras under dagen.
Hur kan du hålla en Måbra-paus?
- Bestäm dig för att delta i Måbra-pausen 10.10. Reservera 10 minuter tid.
- Uppmuntra andra att dela. Du kan till exempel boka en Måbra-paus i dina teammedlemmars kalender på jobbet. Aktivera din arbetsgemenskap eller dina vänner till att stanna upp för psykiskt välbefinnande.
- Dela kampanjbudskapet i sociala medier: “Jag är inte anträffbar 10.10 kl. 10-10.10. Jag håller en Måbra-paus”.
Mer info:
Paneldiskussionen Hur ska man avvärja krisen inom psykisk hälsa? (Miten mielenterveyskriisi torjutaan?) om dagsläget och framtiden för politiken inom psykisk hälsa samt hur rättigheter inom psykisk hälsa förverkligas i Lilla parlamentets infocentrum 10.10 kl. 9.10.30.
Arrangörer: Nätverket för psykisk hälsa och riksdagens delegation för psykisk hälsa.
Världsdagen för psykisk hälsa 2025 På världsdagen förpyskiskhälsa håller vi enMåbra-paus (på finska)
Kontakta oss
Jutta Kajander
Kommunikationsspecialist, Marknadskommunikation
+358 40 801 4429
fornamn.efternamn@mieli.fi

Liisa Partio
Kommunikationsdirektör
+358 40 580 8984
fornamn.efternamn@mieli.fi