Särskilt unga vuxna har i ökande antal tagit kontakt till Mental-chatten

I fjol var det främst ångest och depression som var orsaken till att ungdomar mådde dåligt. Symtomen förekom i alla åldersgrupper, men särskilt bland ungdomar från 15 till 19 år. I diskussionerna framkom vardagens utmaningar som handlade om problem förknippade med studier och arbetsliv, samt utmattning. Liknande till de föregående åren diskuterades 10 gånger varje dag om självdestruktivitet.

Antalet diskussioner med 25–29-åriga unga vuxna, som är i brytningspunkten mellan studie- och arbetslivet, har under hela pandemin ökat.

”I den här åldersgruppen har vi personer som har haft nästan hela studietiden undervisning på distans och självständiga studier. Det är utmattande, men inverkar också på tankarna om framtiden. De unga frågar om de kommer någonsin att bli något, kommer de att ta examen och om de klarar sina studier, är det någon idé att arbeta i en värld som den vi lever i”, sammanfattar Satu Raappana, verksamhetsledare för Sekasin Kollektiivi.

”Det är viktigt att tröskeln att söka hjälp blir lägre också för unga vuxna, eftersom pressen på att klara sig själv kan vara särskilt stor för unga i fasen mot självständighet. Samtidigt är köerna till mentalvårdstjänsterna orimligt långa”, säger Leena Suurpää, chef för Röda Korsets verksamhet Ungas skyddshus.

Välfärdsområdena utgör en brytningspunkt också för organiseringen av hjälp till ungdomar

Under året 2021 kom det över 170 000 kontaktförsök till Mental-chatten, vilket är ett liknande antal som året innan. Bara en femtedel av kontaktförsöken kunde besvaras.

Kati Palsanen, som ansvarar för det förebyggande arbetet och kvaliteten i SOS Barnbyar i Finland, ser att det finns en enorm efterfrågan av sådana hjälpkanaler till ungdomar, som inte är knutna till kontorstider eller till geografiska och fysiska platser. Palsanen påpekar att de nya välfärdsområdena utgör en brytningspunkt också för organiseringen av hjälp till ungdomar.

”När man skapar digitala tjänster till de nya välfärdsområdena borde man beakta att unga redan kan söka hjälp via Mental-chatt. Därför behöver de olika välfärdsområdena inte nödvändigtvis motsvarande digitala tjänster. Ur barns och ungdomars synvinkel skulle det vara viktigt att hitta innovativa lösningar till stigen vidare för de barn och ungdomar som behöver mer stöd än chatt”, säger Palsanen.

Det gångna året visade också hur värdefull den frivilliga verksamheten är i Mental-chatten.

”Allt fler av de vuxna i Mental-chatten har fått utbildning. Då professionell personal och utbildade frivilliga samarbetar kan vi uppnå humana och effektiva resultat”, säger Satu Raappana, verksamhetsledare för Sekasin Kollektiivi.

Ytterligare uppgifter:

Satu Raappana
Verksamhetsledare, Sekasin Kollektiivi
satu.raappana@sekasin.fi, 040 840 6681

Kati Palsanen
Chef för kvalitet och förebyggande arbete, SOS-Barnbyar i Finland
kati.palsanen@sos-lapsikyla.fi
040 825 1620

Leena Suurpää
Chef för verksamheten Ungas skyddshus, Finlands Röda Kors
leena.suurpaa@punainenristi.fi, 050 543 8251

Sekasin Kollektiivi är en sammanslutning av många aktörer med den gemensamma visionen att ingen ung människa ska bli ensam med sitt dåliga mående. Vi stöder unga på nätet på olika sätt, vi utvecklar hela tiden de existerande stödformerna och testar nya.  Vi möter de unga i Mental-chatten, i gruppchat och i Discord. Utöver proffs inom social-, hälsovårds- och ungdomsbranschen deltar ett stort antal frivilliga i verksamheten.  MIELI Psykisk Hälsa Finland rf, Finlands Röda Kors, Settlementförbundet samt SOS-Barnbyar i Finland svarar för koordineringen av Sekasin Kollektiivi.

Sidan har redigerats 15.2.2022