MIELI rf:s mål i kommunal- och välfärdsområdesvalet 2025

Det psykiska välbefinnandet i Finland har försämrats. Förändringen i ungdomarnas och unga vuxnas psykiska hälsa är så alarmerande att man kan tala om en kris.
Den psykiska ohälsan står Finland dyrt. Redan före pandemin räknade OECD med att prislappen för de psykiatriska tillstånden är 11 miljarder euro per år. Kostnaderna består av vård och andra samhällstjänster, socialförsäkringsutgifter och produktivitetsförluster. Välfärdsområdena kommer att få bära bördan av det ökade behovet av vård och stöd. I kommunerna syns den psykiska ohälsan till exempel som skatteförluster.

Kommunalvalet

Kommunerna lägger grunden för den psykiska hälsan

Kommunen ska främja invånarnas hälsa och välfärd och sörja för livskraften i området. Den psykiska hälsan är en omistlig del av välfärden.

Beslut som fattas i kommunens olika sektorer påverkar den psykiska hälsan hos barn, unga, vuxna och äldre. Psykisk hälsa är funktionsförmåga, livsglädje och ork i vardagen. En god psykisk hälsa är en resurs för invånarna och samhället, och bildar grunden för en hållbar social och ekonomisk utveckling. Psykisk hälsa är därför inte en utgiftspost, utan en lönsam investering som har visats ge flerfaldig avkastning. Kommuninvånarnas psykiska hälsa och välbefinnande stöds bäst genom ett nära samarbete mellan kommun och välfärdsområde.

Kommuninvånarnas psykiska välbefinnande bildar grunden för en framgångsrik och livskraftig kommun med en sund skattebas. Å andra sidan, om den psykiska hälsan försummmas leder det till mera illabefinnande, sämre inlärningsresultat, högre sjukfrånvaro och ökande marginalisering.

1. Kommunala beslut ska bygga på en bedömning av konsekvenserna för den psykiska hälsan

Att främja kommuninvånarnas psykiska hälsa är en lagstadgad uppgift för kommunen och alla dess sektorer. Främjandet av den psykiska hälsan ska ingå i kommunens strategi och välfärdsplan och -berättelse, som ska innehålla indikatorer för att följa upp genomförandet. I det kommunala beslutsfattandet ska man bedöma och beakta beslutens inverkan på människornas välbefinnande samt på deras fysiska och psykiska hälsa.

Kommunen är en viktig arbetsgivare som måste ta hand om den egna personalens psykiska välbefinnande. Att investera i de kommunanställdas psykiska hälsa ökar produktiviteten och minskar sjukfrånvaron.

2. Den psykiska hälsan hos barn och unga ska tryggas

Grunden för psykisk hälsa läggs i barndomen och ungdomsåren. Kommunerna ska se till att alla barn och unga har rätt till ett tryggt liv, utveckling och lärande.

Kompetensen i psykisk hälsa hos yrkesverksamma och frivilliga som arbetar med barn och ungdomar behöver stärkas. Att stärka barns och ungas psykiska hälsa ska systematiskt integreras i småbarnspedogogiken, skolor och ungdomsarbete. Det ska finnas tillräckligt många trygga vuxna i skolorna för att stötta eleverna: förutom lärare och personal från social- och hälsovårdssektorn ska det finnas till exempel ungdomsarbetare och skolcoacher i skolan.

Kommunen ska se till att varje barn och ungdom kan erbjudas minst en fritidsaktivitet enligt eget intresse.

3. Seniorers delaktighet ska säkras

Kommunen ska se till att äldre människor har möjlighet att delta som aktiva aktörer i gemenskapen. Kommunen ska garantera lika möjligheter till livslångt lärande. Kommunen ska främja en åldersvänlig attityd och aktivt motverka diskriminering av äldre. Det är viktigt att stärka möjligheterna till växelverkan och möten mellan generationer.

Kommunen ska stöda äldre människors fysiska och andra aktiviteter i vardagen, till exempel genom att investera i en minnesvänlig miljö och tillgänglighet i de digitala tjänsterna. Boendemiljöerna bör vara ålders- och minnesvänliga.

4. Planläggningen ska stöda vardagsmotion

En trivsam miljö, närnatur och fysisk aktivitet främjar den psykiska hälsan. När det byggs ska det säkerställas att natur och grönområden är tillgängliga för alla invånare.

En god stadsplanering stöder och ökar på ett tryggt sätt vardagsmotionen året runt för invånare i alla åldrar. Goda förutsättningar för gång- och cykeltrafik samt effektiv och förmånlig kollektivtrafik bidrar till att utöka människors livsmiljö, möjliggör delaktighet och stärker det psykiska välbefinnandet. En god utformning av daghem och skolor ökar på barnens fysiska aktivitet under raster och på fritiden och stöder därigenom inlärningen.

Bullerkontoll skapar trivsamma bostadsområden, minskar människornas stressnivåer och säkerställer en god nattsömn. Bedömningar av konsekvenserna för den psykiska hälsan ska införas också i planläggningsarbetet.

5. Alla ska få ta del av kulturens effekter på välbefinnandet

Kommunen ska främja tillgång till och utövande av kultur och konst på lika villkor för alla. Tillgång till kultur ska garanteras också för utsatta personer.

Användningen av bibliotek som platser för kulturell och social växelverkan ska främjas.

Aktiviteter som minskar rasism, stöder integration och ökar säkerheten i samhället, till exempel evenemang och kulturprojekt för mångkulturell och interkulturell dialog ska stödjas.

6. Samarbetet med civilsamhället och deltagandedemokratin ska stärkas

Egenmakt, lokal demokrati och upplevelser av delaktighet främjar det psykiska välbefinnandet. Kommunerna behöver utveckla deltagardemokrati, till exempel deltagande budgetering och samråd.

Kommunernas samarbete med civilsamhället stärker gemenskapskänslan och frivilligarbetet och ökar möjligheterna att skapa och upprätthålla öppna mötesplatser. Tredje sektorns organisationer främjar och stöder kommuninvånarnas psykiska hälsa. Kommunen ska säkerställa tredje sektorns verksamhetsförutsättningar genom att tillhandahålla lokaler och utlysa bidrag.

Välfärdsområdesvalet

Krisen i mentalvården ska lösas av välfärdsområdena

Välfärdsområdena har en nyckelroll i att vända den negativa trenden i psykisk ohälsa. De största utmaningarna för områdena är den långvariga underfinansieringen av mentalvården, den försummade primärvården och den bristfälliga samordningen av tjänsterna. Det största enskilda problemet är avsaknaden av tidig effektiv samtalsterapi, såsom korttidspsykoterapi, i primärvården. När tidig behandling inte finns tillgänglig blir människors problem mer komplexa, vilket orsakar onödigt lidande och höga kostnader för social- och hälsovårdssystemet och samhället i stort.

1. Snabb och tidig behandling vid psykisk ohälsa ska garanteras

Den största utmaningen som social- och hälsovården har är tillgången till mentalvård. Mer än hälften av finländarna drabbas någon gång i livet av ett psykiatriskt tillstånd, men bara hälften av dem får den behandling de behöver.

Kostnadstrycket från den överbelastade specialistvården kan minskas genom att flytta fokus till snabb behandling inom primärvården. Mentalvården ska vara differentierad, så att människor kan styras direkt till den vårdnivå som motsvarar deras behov. Utvecklingen av tidiga och korta behandlingar i primärvården frigör resurser inom psykiatrin för människor i behov av mer krävande behandlingar.

Primärvården ska erbjuda tidig samtalsbehandling med låg tröskel. Välfärdsområdena ska införa en terapigaranti för alla åldersgrupper, som ger tillgång till psykoterapi eller annan psykosocial behandling inom fyra veckor från det att behovet har konstaterats.

2. Mentalvårdens resurser ska motsvara behovet

Psykiska ohälsa är vår nya folksjukdom och den främsta orsaken till arbetsoförmåga och utanförskap. Ändå går endast 5 procent av hälso- och sjukvårdens driftsutgifter till mentalvården.

Välfärdsområdena måste avsätta resurser för att förebygga och behandla psykiatriska tillstånd på lika villkor som fysiska sjukdomar. Detta innebär en betydande förstärkning av resurserna för mentalvården. Målet bör vara att öka mentalvårdens andel av driftskostnaderna till 10% under fullmäktiges mandatperiod.

Tidig och adekvat behandling av psykisk ohälsa kan minska kostnaderna för dyr specialistvård. Investeringar i psykisk hälsa genererar betydande samhälleliga inbesparingar genom ökad produktivitet och sysselsättning. Då stärks också statens beskattningsunderlag, vilket bidrar till att säkra finansieringen av välfärdsområdena.

3. Främjande av den psykiska hälsan ska vara en tyngdpunkt för välfärdsområdet

För att kunna möta behovet av mentalvård är det viktigt att flytta fokus från sena kurativa insatser till förebyggande arbete och tidigt stöd.

Välfärdsområdenas roll i främjandet av befolkningens psykiska hälsa måste stärkas. I samarbete med invånarna och kommunerna ska välfärdsområdet identifiera utmaningarna i fråga om den psykiska hälsan i regionen och ställa upp tydliga mål och åtgärder för att främja den psykiska hälsan.

4. Fördjupning av samarbetet med civilsamhället

Att främja välbefinnande och hälsa är en gemensam uppgift för kommunerna, välfärdsområdet och civilsamhället. Organisationerna i tredje sektorn ska ses som samarbetspartner av välfärdsområdena. För att effektivera samarbetet är det nödvändigt att satsa på strukturer för samarbete och delaktighet.

De lokala ideella föreningarna för psykisk hälsa känner till invånarnas vardag på välfärdsområdet. Föreningarnas allmännyttiga arbete främjar den psykiska hälsan och erbjuder invånarna hjälp och stöd med låg tröskel. Välfärdsområdet ska stärka samarbetet med tredje sektorn och bidra till att skapa och upprätthålla föreningarnas verksamhetsförutsättningar.

Välfärdsområdet bör ingå partnerskapsavtal med tredje sektorns föreningar, bygga upp klientorienterade vårdvägar för psykiatriska tillstånd och stöda tredje sektorns med verksamhetsbidrag.

5. Stödet för barns och ungas psykiska hälsa ska utvecklas

Att främja välbefinnande och hälsa är en gemensam uppgift för kommunerna, välfärdsområdet och civilsamhället. Organisationerna i tredje sektorn ska ses som samarbetspartner av välfärdsområdena. För att effektivera samarbetet är det nödvändigt att satsa på strukturer för samarbete och delaktighet.

De lokala ideella föreningarna för psykisk hälsa känner till invånarnas vardag på välfärdsområdet. Föreningarnas allmännyttiga arbete främjar den psykiska hälsan och erbjuder invånarna hjälp och stöd med låg tröskel. Välfärdsområdet ska stärka samarbetet med tredje sektorn och bidra till att skapa och upprätthålla föreningarnas verksamhetsförutsättningar.

Välfärdsområdet bör ingå partnerskapsavtal med tredje sektorns föreningar, bygga upp klientorienterade vårdvägar för psykiatriska tillstånd och stödja tredje sektorns verksamhet med bidrag.

6. Invånardelaktigheten ska stärkas

Främjandet av den psykisk hälsan och utvecklingen av vården måste ske i partnerskap med tjänsternas brukare och invånarna. Brukarerfarenheterna är viktiga för utvecklingen av vården, och möjligheten att påverka är bra för den psykiska hälsan.

På välfärdsområdena ska utvecklingen av det hälsofrämjande arbetet och vården utformas så att invånarna, frivilligarbetarna och brukarna görs fullt delaktiga. Idéskapande, reformer, samskapande och utvärdering kan till exempel ske genom offentliga samråd, brukarråd, medborgardialoger och i digitala kanaler. Deltagande budgetering, där invånanrna har möjlighet att påverka budgetanslag, ska införas i alla välfärdsområden.