Gå till innehåll

Checklistan för välbefinnande i kommunen ökar medvetenheten om kommuninvånarnas psykiska välbefinnande och fungerar som ett stöd när man skapar strategiska linjer och väljer vilka tyngdpunkter man ska ha i arbetet. Tyngdpunkten flyttas till åtgärder som stärker den psykiska hälsan och förebygger psykiatriska tillstånd, samt till tidiga insatser.

Checklista för välbefinnande i kommunen – varför?

  • Checklistans målsättning är att stöda och uppmuntra kommunerna att stärka invånarnas psykiska hälsa som en del av arbetet med att främja välbefinnande och hälsa i kommunen.
  • Checklistan är ett stöd när man i kommunerna skapar strategiska linjer och väljer vilka tyngdpunkter man ska ha i arbetet.
  • Kommunerna får stöd med att bedöma sin situation samt identifiera sina styrkor och utvecklingsbehov.
  • Tyngdpunkten flyttas till åtgärder som stärker den psykiska hälsan och förebygger psykiatriska tillstånd, samt till tidiga insatser.
  • Medvetenheten om kommuninvånarnas psykiska välbefinnande ökar: god psykisk hälsa är en del av en hållbar social och ekonomisk utveckling.

Till vem riktar sig checklistan?

  • Checklistan fungerar i första hand som ett arbetsredskap för dem som ansvarar för och arbetar med att främja välbefinnande och hälsa i kommunen.

Checklistans delområden

Strategi och ledarskap

  • Främjandet av psykisk hälsa ingår i kommunens strategi.
  • Kommunens ledning har förbundit sig att främja psykisk hälsa i enlighet med strategins målsättning.
  • Välfärdsberättelsen och -planen samt strukturerna som styr dem stöder verkställandet av strategin när det gäller att främja psykisk hälsa.
  • I kommunens strategi och välfärdsplan ingår tanken om att minska skillnaderna i välfärd: åtgärder riktade till hela befolkningen och åtgärder riktade till utsatta grupper stöder varandra.

Det är hela kommunens uppgift att främja psykisk hälsa

  • De olika kommunala sektorernas roller och de åtgärder sektorerna skall göra för att främja invånarnas psykiska hälsa är fastställda och planerade. Koordineringen och samarbetet på tväradministrativ nivå fungerar.
  • Kommunen möjliggör för kommuninvånarna att bedriva verksamhet som främjar den psykiska hälsan. Föreningssamarbeten och partnerskap med olika aktörer sker på ett mångsidigt sätt.
  • Kommunen som arbetsgivare främjar personalens psykiska hälsa. Kompetens i frågor som gäller psykisk hälsa är en del av kompetensmålsättningen för förmän och chefer. Man ingriper i riskfaktorer i arbetet och stärker resursfaktorerna.

Kontaktytor, samarbeten och partnerskap

  • Kommunens samarbete med läroinrättningar och företag är aktivt. Läroinrättningarnas och företagens verksamhetskultur stärker elevernas, studenternas och arbetstagarnas psykiska hälsa.
  • Kommunen samarbetar på ett mångsidigt sätt med samfund, föreningar och aktörer inom frivillig verksamhet, och strukturerna för samarbetet är kända för alla parter.
  • Kommunen har ett smidigt samarbete med sjukvårdsdistrikten.
  • Kommunen möjliggör och stärker lokal verksamhet samt invånarnas delaktighet tillsammans med olika aktörer.

Evidensbaserade verksamhets-modeller och information

  • Kommunen insamlar data om invånarnas psykiska hälsa utifrån olika befolkningsgrupper. Mätarna är mångsidiga och ger information också om positiva aspekter angående psykisk hälsa.
  • Man använder informationen systematiskt i beslutsfattande samt i utvärdering och planering av verksamheten.
  • De olika kommunala sektorerna använder evidensbaserade verksamhetsmodeller för att främja den psykiska hälsan.
  • Kommunen använder och utvecklar aktuella digitala medel och lösningar för att främja invånarnas psykiska hälsa.

Olika åldersgrupper beaktas inom arbetet med att främja psykisk hälsa

  • Kommunen stärker personalens kompetens i främjandet av psykisk hälsa särskilt i de fall där arbetsuppgifterna omfattar täta kontakter med invånarna.
  • Kommunen stöder familjers gemensamma samvaro på olika sätt beroende på barnens ålder. Familjerna ges möjligheter att med låg tröskel få information och diskutera föräldraskap.
  • Inom social- och hälsovården använder man effektiva metoder som stöder föräldraskap.
  • Inom småbarnspedagogiken använder man verksamhetsmodeller som stärker känslokompetens och interaktion samt stöder en balanserad uppväxt.
  • Färdigheter i psykisk hälsa undervisas i grundskolan som en del av läroplanen. Lärarna och den gemensamma elev- och studerandevården har konkreta medel att stärka den psykiska hälsan och en positiv gruppanpassning i skolgemenskapen.
  • Läroinrättningarna för andra och tredje stadiet har konkreta medel att stärka den psykiska hälsan och för att skapa en positiv gruppanda.
  • Kommunen erbjuder möjligheter för vuxna att få information och stöd med att stärka färdigheter i psykisk hälsa och delaktighet.
  • Kommunen samarbetar med arbetsplatser och företagare för att stärka den psykiska hälsan hos kommunens invånare i arbetsför ålder.
  • Äldre invånare erbjuds kamratstödgrupper som stärker färdigheterna i psykisk hälsa och delaktighet, samt verksamhet som främjar och upprätthåller de äldres sociala relationer.
  • Kommunen erbjuder invånare i olika åldrar möjligheter att med låg tröskel ta sig ut i naturen samt delta i kultur- och motionshobbyer.

Personer i utsatt ställning beaktas
när man främjar psykisk hälsa

  • Kommunen erbjuder utsatta personer möjligheter till delaktighet samt ger information och stöd i att stärka färdigheterna i psykisk hälsa. Detta arbete görs i samarbete med föreningar och samfund.
  • Kommunen arbetar aktivt för att möjliggöra utsatta personers deltagande i kultur- och motionshobbyer.
  • Kommunen använder sig av metoder för uppsökande arbete för att nå människor i olika åldrar som lever i olika slag av utsatthet.

Informationsutbud

  • Kommunen lyfter fram psykisk hälsa som tema via flera kanaler och kommunikation på olika nivåer, till exempel i sociala medier, lokaltidningar och lokalradio samt på anslagstavlor i allmänna utrymmen, olika bildskärmar och reklamplatser.
  • Kommunen kan erbjuda information om psykisk hälsa i diskussioner, evenemang eller till exempel på kurser i det fria bildningsarbetet.
  • Inom olika kommunala verksamheter och tjänster för man psykisk hälsa på tal med låg tröskel.

Tidigt ingripande

  • Tidigt ingripande och hjälp till att hitta lämpliga tjänster är en etablerad del av verksamheten inom kommunens olika tjänster.
  • De professionella har etablerade, effektiva metoder att föra saken på tal.

Uppföljning och utvärdering av konceptet Välbefinnande i kommunen

  • Kommunen följer upp vilken konkret verksamhet som genomförs som en del i konceptet Välbefinnande i kommunen, och i vilken omfattning den når invånarna.
  • Kommunen följer upp och utvärderar hur den främjande tväradministrativa och sektorövergripande verksamheten för psykisk hälsa förverkligas.
  • Kommunen följer regelbundet upp utvecklingen av personalens och chefernas arbetshälsa och kunskap om psykisk hälsa.
  • Man kommer att följa upp hur konceptet Välbefinnande i kommunen inverkar på befolkningens
  • psykiska hälsa och bedöma utvecklingen med
  • givna mätare.

Checklistan har tagits fram i samarbete mellan Mieli Psykisk Hälsa Finland rf och Esbo stad. Checklistan har även diskuterats i olika nätverk.