Alla unga behöver inte terapi, men varje ung person behöver stöd
Psykisk hälsa är en del av det övergripande välbefinnandet och innefattar flera dimensioner. Enligt WHO:s definition är psykisk hälsa ett tillstånd av välbefinnande där en person kan se sina egna förmågor, hantera livets utmaningar, arbeta och delta i samhället. För en ung person innebär detta bland annat förmågan och viljan att lära sig nya saker, interagera med familj och vänner samt att be om hjälp vid behov.
Stress och ångest orsakade av olika livssituationer är vanliga, och nästan alla upplever dem någon gång. De känslor unga upplever är normala reaktioner på både tonårstidens upplevelser och belastande faktorer. Det är dock avgörande för ungas psykiska välbefinnande att deras känslor inte avfärdas som ”vanligt tonårsdrama” eller en strävan efter en diagnos.
Ungas upplevelser får inte sopas under mattan – det är vuxnas ansvar att stötta dem genom känslomässiga stormar.
Unga speglar sitt mående och förstår känslor bättre än tidigare generationer. Samtidigt innehåller vår tid fler faktorer som belastar både unga och vuxna. Individualism, konsumtionsfokus, känslan av otillräcklighet samt en överdriven tävlings- och jämförelsekultur påverkar många. Dessutom tillkommer informationsflödet från sociala medier och globala hot i kombination med en osäker ekonomisk och arbetsmarknadssituation.
Unga behöver vuxnas närvaro och förståelse
Att be om hjälp är inte ett sätt för unga att kräva en diagnos, utan snarare en uppmärksam signal när egna strategier för att hantera exempelvis ångest inte räcker till. Utan tidigt och tillräckligt stöd kan en långvarigt belastande situation leda till diagnostiserade psykiska problem.
Att be om hjälp är inte detsamma som att kräva en diagnos.
Varje ung person har rätt och behov av att dagligen höra att de är tillräckliga och värdefulla precis som de är. I dessa situationer behövs trygga vuxna som kan lyssna, ge råd och vara ett stöd. Förutom föräldrar spelar tränare, lärare, ungdomsledare, grannar och andra vuxna i vardagen en viktig roll i att stärka ungas känslor och framtidstro. Att visa empati, förstå upplevelser och uppmuntra är en del av mänskliga möten – inte en form av terapi.
Att stötta föräldrar, öka kunskap om psykisk hälsa och ta gemensamt ansvar för ungas uppväxt är centrala faktorer för att främja psykiskt välmående.
Tidigt stöd förebygger problem
För unga är känslan av att höra till en gemenskap viktig. Mötesplatser där tröskeln för deltagande är lågt, både fysiska och digitala, kan vara betydelsefulla sammanhang där unga får stöd i frågor som tynger dem. Exempelvis har tjänsten Sekasin-chatten visat sig vara en efterfrågad stödinsats: enligt en kundundersökning skulle 82 % av användarna ha blivit ensamma med sina svåra känslor utan chatten.
Även gemenskap och förståelse från andra unga kan minska känslor av ensamhet och hjälpa unga att hantera utmaningar. För många är stöd från jämnåriga lika viktigt som stöd från vuxna.*
Genom att lyssna på ungas behov och erbjuda tidigt stöd och relevanta tjänster kan vi förebygga psykisk ohälsa**. Samtidigt är det avgörande att identifiera de unga vars ångest är långvarig, överdriven och oproportionerlig i förhållande till deras situation. Det kan röra sig om en ångestsjukdom som kräver lämplig behandling.
* I en kundundersökning inom onlinegemenskapen Sekasin Gaming (med över 20 000 medlemmar) uppgav 90 % av deltagarna att gemenskapen bidragit positivt till deras välmående.
** Det finns många samtalsmöjligheter med låg tröskel principen, såsom samtalsmetoden ”Föra barnen på tal®”, där 90 % av deltagarna upplevde att de kunde uttrycka sina tankar.
