Schizofreni

Schizofreni är en av de svåraste psykiska sjukdomarna. Den är den vanligaste av de psykiska sjukdomar som inbegriper psykotiska symtom. Schizofreni har beskrivits som en psykisk splittring: Den påverkar hur människan tänker, känner och beter sig så att de drabbade har svårt att klara av många grundläggande mänskliga funktioner.

Symtom på schizofreni är bland annat psykotiska sinnesvillor, vanföreställningar, desorganiserat tal och beteende, viljelöshet samt bristande och förvanskade uttryck för känslor. En schizofrenidiagnos kan ställas först när symptomen har funnits i minst en månad. Sjukdomen karaktäriseras av upprepade psykotiska episoder.

Schizofreni drabbar ungefär 1 procent av befolkningen. Den diagnostiseras vanligen i 20–32 års åldern, hos män ofta några år tidigare än hos kvinnor. Symtomen kan emellertid bryta ut redan i barndomen eller först i medelåldern. Ofta sker insjuknandet som en utdragen process.

Behandling

Psykosmedicinering som sätts in i tid och annan god vård kan hjälpa den drabbade till ett fullgott och självständigt liv. Symtom som länge förblir obehandlade kan orsaka svåra problem i arbetet och i de personliga relationerna. Det finns inget botemedel för schizofreni.

Behandling av schizofreni är alltid en långvarig process som bygger på en kombination av olika behandlingsformer och beaktar behoven hos individen själv och anhöriga. Till behandlingen av schizofreni hör förutom antipsykotiska läkemedel även psykoterapi och andra sociala stödformer.

Vården och behandlingen syftar till att lindra symtomen, stärka de sociala färdigheterna, lära den drabbade att hålla sjukdomen under kontroll och leva med den samt att stödja familjen och andra närstående. Rehabiliteringen sker främst inom öppenvården.

Symtom

Det finns stor individuell variation i symtomen på schizofreni och även hos samma individ under olika skeden av sjukdomen.

Den kan börja med en akut och svår psykotisk episod, men ibland utvecklas symtomen småningom under flera veckor eller månader.

Vanföreställningar

En person som lider av vanföreställningar kan till exempel tro sig vara någon annan, vara rädd för att stå under utomstående kontroll, känna sig förföljd eller tro sig vara utvald för något speciellt ändamål. Vanföreställningarna kan också vara av religiös natur, exempelvis kan den drabbade tro sig se djävulen eller gud.

Sinnesvillor

Den vanligaste av sinnesvillorna är att den drabbade hör röster. Rösterna kan vara anklagande och ilskna, de kan tillhöra bekanta människor eller främlingar. Ibland blir rösterna vänligare med åren. De som hör röster försöker ibland blockera rösterna genom att alltid gå med hörlurar eller höja volymen på TV:n.

Utöver eller förutom röster kan schizofreniker också ha andra sinnesvillor. De kan känna föremål eller varelser mot kroppen, eller se, känna smak eller lukt av sådant som inte egentligen finns.

Att en person hör röster innebär dock inte alltid att det är frågan om schizofreni. Att höra röster kan också bero på en mycket uppskakande händelse, stor stress eller substansmissbruk. Enligt uppskattning hör rätt så många finländare röster i något skede av livet. För en del är det en engångsföreteelse, medan andra hör röster under en längre tid.

Nedsatt tankeförmåga

Nedsatt tankeförmåga medför svårigheter att planera och fokusera på saker och ting eller att över huvud taget komma ihåg det som är viktigt i det dagliga livet. Det känns som om tankarna föll sönder och det är svårt att kommunicera med andra människor.

Viljelöshet

Viljelöshet betyder att människan inte förmår utföra en syssla eller ta itu med någonting alls. Dagliga rutiner, som att tvätta sig, kan bli oöverkomliga.

Avtrubbade affekter

Med avtrubbade affekter avses oförmåga att uttrycka känslor. Vissa schizofreniker kan uppleva att de inte har några känslor. Ibland kan känslorna verka förvrängda ur det såkallade normala perspektivet: schizofrenikern kan uttrycka sig på sätt som är olämpligt i det sociala sammanhanget och som därmed väcker förvirrande känslor hos andra människor.

Social tillbakadragenhet

Schizofreni kan leda till att den drabbade drar sig undan eller isolerar sig i sitt hem. Detta kan anknyta till sinnesvillor, tankestörningar eller förlust av sociala färdigheter och rädsla för sociala kontakter.

Orsaker

Det finns stor individuell variation i symtomen på schizofreni och i sjukdomsförloppet. Därför är orsakerna till schizofreni fortfarande höljda i dunkel, trots att man har forskat i sjukdomen i hundra år.

Enligt forskningen ökar ärftliga faktorer och störningar i den tidiga utvecklingen av det centrala nervsystemet risken för schizofreni.