Schizofreni

Schizofreni är en allvarlig form av psykos. Vid schizofreni kan du ha svårt att skilja på fantasi och verklighet, och din tankeverksamhet kan påverkas. Du kan också ha svårt att klara av din vardag.

Symtomen vid schizofreni är bland annat sinnesvillor (ofta rösthallucinationer), olika vanföreställningar, problem att uttrycka dig språkligt, viljelöshet, tillbakadragenhet och ett avflackat känsloliv.

Schizofreni är ofta en långvarig sjukdom, och därför ställer läkaren en schizofrenidiagnos först när dina symptom har funnits i minst en månad.

Schizofreni drabbar ungefär 1 procent av befolkningen. Den diagnostiseras vanligen i 20–32 års åldern, hos män ofta några år tidigare än hos kvinnor. Sjukdomen kan emellertid bryta ut redan i barndomen eller först i medelåldern. Ofta sker insjuknandet som en utdragen process.

Sym­tom vid schizofreni

Det finns stor individuell variation i symtomen på schizofreni och även hos samma individ under olika skeden av sjukdomen.

Den kan börja med en akut och svår psykotisk episod, men ibland utvecklas symtomen småningom under flera veckor eller månader.

Vanföreställningar

En vanföreställning innebär att du är fast övertygad om att saker är på ett visst sätt, fast omgivningen vet att det inte stämmer. Vanföreställningar kan till exempel vara att du tror dig vara någon annan, är rädd för att stå under utomstående kontroll, känner dig förföljd eller tror dig vara utvald för något speciellt ändamål. Vanföreställningarna kan också vara av religiös natur, exempelvis kan du uppleva att du har ett gudomligt uppdrag. Upplevelser av att vara övervakad via kamera eller mikrofon är vanliga. 

Sinnesvillor

Den vanligaste av sinnesvillorna är att du hör röster, som ingen annan hör. Rösterna kan vara anklagande och ilskna, de kan tillhöra bekanta människor eller främlingar. Ibland blir rösterna vänligare med åren.

Utöver röster kan du ha också andra sinnesvillor vid schizofreni. Du kan känna föremål eller varelser mot kroppen, eller se, känna smak eller lukt av sådant som inte egentligen finns.

Om du hör röster betyder det inte alltid att det är frågan om schizofreni. Att man hör röster kan också bero på en kraftigt omskakande händelse, mycket stress eller knarkmissbruk. Man uppskattar att rätt så många finländare hör röster i något skede av sitt liv. För en del är det en engångsföreteelse, medan andra hör röster under en längre tid.

Nedsatt tankeförmåga

Nedsatt tankeförmåga medför svårigheter att planera och fokusera på saker och ting eller att över huvud taget komma ihåg det som är viktigt i det dagliga livet. Det känns som om tankarna föll sönder och det är svårt att kommunicera med andra människor.

Viljelöshet

Viljelöshet betyder att människan inte förmår utföra en syssla eller ta itu med någonting alls. Dagliga rutiner, som att tvätta sig, kan bli oöverkomliga.

Avtrubbade känslor

Med avtrubbning avses att känslolivet blir avflackat. Du kan uppleva att du inte har några känslor. Ibland kan andra kanske uppleva att dina känslor är malplacerade och olämpliga i det soiala sammanhanget och bli förvirrande.

Social tillbakadragenhet

Schizofreni kan leda till att du drar dig undan umgänge eller isolerar dig i ditt hem. Detta kan bero till exempel på dina sinnesvillor, tankestörningar eller förlorat sociala färdigheter och är rädd för sociala kontakter.

Egenvård vid schizofreni

Även om sjukdomen är långvarig blir den ofta lindrigare med åren. Egenvård kan bidra till att du kan leva ett vanligt liv som vem som helst.

Det är det viktigt att ha stöttande sociala kontakter och meningsfulla dagliga aktiviteter. Kamratstöd är viktigt, och det gör dig gott att delta i olika aktiviteter som erbjuder kamratstöd. Daglig sysselsättning, deltidsarbete eller arbete med stöd är bra för din återhämtning.

Sunda vanor som bra kost och sömn underlättar också då sjukdomen har en tendens att leda till missbruk och depression. Motion är viktig både för humöret och för din fysiska hälsa. Du ska undvika alkohol och droger, som ofta förvärrar symtomen.

Be­hand­ling av schizofreni

Psykosmedicinering som sätts in i tid och annan behandling kan hjälpa dig att leva ett fullgott och självständigt liv trots att du har fått schizofreni. Om dina symtom förblir obehandlade kan de orsaka svåra problem för dig, både i arbetet och i de personliga relationerna. Det är viktigt att du inte avbryter din behandling på eget bevåg.

Behandling av schizofreni är en långvarig process som bygger på en kombination av olika behandlingsformer och beaktar dina egna behov och involverar dina anhöriga. Till behandlingen av schizofreni hör förutom psykosmediciner även undervisning om psykoser (psykoedukation), kognitiv psykoterapi och kognitiv rehabilitering, familjesamtal och andra psykosociala stödformer. Psykosmedicinerna är effektiva och hindrar återfall, men de har också biverkningar.

Vården och behandlingen syftar till att lindra symtomen, stärka de sociala färdigheterna, lära dig att hålla sjukdomen under kontroll och leva med den samt till att stödja din familj och andra närstående. Vården och rehabiliteringen sker främst inom öppenvården. Yrkesinriktad rehabilitering och stöd i arbetet är viktiga delar av vården.

Också din familj och dina närstående kan ha nytta av stöd och undervisning

Läs mera om behandlingen av schizofreni i patientversionen av behandlingsrekommendationen God medicinsk praxis för schizofreni.

Or­sa­ker till schizofreni

Forskning visar att ärftliga faktorer och störningar i den tidiga utvecklingen av det centrala nervsystemet ökar risken för schizofreni. Olika stressfaktorer kan sedan leda till att sjukdomen bryter ut. Till exempel trauman under barndomen eller ungdomsåren, migration och utanförskap eller drogbruk, i synnerhet cannabis, kan utlösa schizofreni om tidiga störningar i hjärnans utveckling gjort dig sårbar.

Sakgranskning: Kristian Wahlbeck, docent i psykiatri