Gå till innehåll

Genom att skada dig själv fysiskt kan du reglera outhärdliga känslor och därigenom lindra ditt lidande. Det är oftast unga människor som skär sig men det är inte heller helt ovanligt i andra livsskeden. Du blir inte en sämre eller knäpp människa för att du skär dig.

Behovet att skära sig kan förorsakas av många olika saker. Ibland  kan det kännas som om den fysiska smärtan för en stund lindrar den psykiska smärtan. Smärtan hjälper också fysiologiskt. Hård smärta frigör endorfiner, det vill säga må bra-hormoner, i kroppen.

Självskadebeteende leder ofta till känslor av skam

Att skära sig innebär inte att man vill ta livet av sig. Själskadebeteendet kan vara ett tecken på att du blivit ensam med svåra och outhärdliga känslor och att du inte hittat andra sätt att kanalisera känslorna på. Då är det bäst att du vänder dig till någon du kan prata med.

Själskadebeteendet leder ofta till att man känner skam och väcker överlag ofta motstridiga känslor till liv. Det kan till exempel kännas som om andra sätt att hantera situationen för att börja må bättre är accepterade och bra och också uppmuntras av omgivningen. Att skära sig uppfattas av andra  framförallt som skadligt, trots att motivet till att skära sig kan vara att man både vill trösta sig själv och känner medlidande med sig själv. Om du vill diskutera din situation anonymt kan du göra det på Sekasin-chat (på finska) utan att du behöver vara rädd för att bli skuldbelagd eller att någon skall känna igen dig.

Lär dig identifiera dina egna känslor

En ung människa med självskadebeteende har ofta svårt att reglera eller hantera sina egna känslor. I praktiken innebär att reglera sina känslor att du lär dig känna igen dina känslor, du lär dig hantera dem och leva med dem. Genom enkla andningsövningar kan du till exempel lära dig att lindra din ångest, men andningstekniken hjälper inte nödvändigtvis mot sorg. Det som ändå är viktigt är att du hittar nya vägar ut ur illamåendet och att du lär dig att acceptera och uppskatta dig själv. Känslorna är som meddelanden till dig, de talar om för dig hur du mår.

Varje ung människas upplevelse är betydelsefull

Personer med själskadebeteende kan också vara personer med olika psykiatriska diagnoser, som till exempel personlighetsstörning, depression, ångest, missbrukarproblem, ätstörningar eller olika slags tvångsneuroser. Det här gäller inte för alla, men en del personer med självskadebeteende kan ha många olika slags utmaningar i livet.

Varje ung människa med självskadebeteende är unik med en egen specifik bakgrundshistoria och uppväxtmiljö. Varje enskild persons berättelse är betydelsefull och att dela med sig av sin egen historia kan vara ett steg på vägen mot en ljusare livssituation.

Tveka inte, berätta för någon hur du har det

Det är fullt möjligt att sluta skära sig själv. Du kan komma på andra lösningar och tankar som för ett tag kan ge dig lättnad och tillfälle att handla annorlunda. Det kan till exempel hjälpa att massera området där du brukar skära dig med en isbit. En del blir hjälpta av att tala lugnande till sig själva eller genom att göra andningsövningar.

Självskadebeteendet är en extrem form av överlevnadsstrategi. I en psykiskt smärtsam situation kan man genom att skära sig och till och med  förorsaka sig själv fysiska skador uppnå en tillfällig känsla av lättnad. Det är mänskligt, och det skulle vara fint om du istället för att skada dig, kunde tala med någon, som du känner dig trygg med, trots att du kanske är rädd och skäms för vad du gör.

Kan man prata om sitt självskadebeteende?

När du berättar om ditt självskadebeteende för andra är det troligt att de kommer att be dig sluta upp med att skära dig. De vill hjälpa dig men förstår kanske inte att det inte är så lätt och att uppmaningar inte hjälper. Berätta för dem hur det känns när du känner dig trängd och vad det möjligen kan väcka för impulser hos dig. Berätta också vad för slags stöd du skulle behöva. Var ärlig och öppen med hur du har det. Du kan berätta hur det känns när du skär dig och på vilket sätt det får dig att känna lättnad. Då är det lättare att diskutera vilka andra möjligheter det finns för dig att börja må bättre.

Det finns vuxna som klarar av att lyssna på dina problem. För en del vuxna kan det vara svårt, men då kan du också alltid vända dig till exempel till MIELI rf, där du också kan få hjälp på svenska.

Tveka inte att ta kontakt. Det finns stöd och hjälp att få.

  • Samtalsstöd på nätett: Sekasin-chat ja Tukinet.
  • Kristelefonen dejourerar  på numret 09 2525 0112.
  • Kriscenter runt om i Finland tar emot för samtal på plats (på finska), på distans och i grupper. Servicen är avgiftsfri och kräver ingen remiss.

Läs mera om hur du kan bli av med ditt självskadebeteende: