Kategorier: Artikel

Hur skapar vi trygghet för unga i vardagen?

Det är sällan metoden som avgör om en satsning lyckas. Relationer och långsiktighet spelar ofta en större roll. Det var ett centralt budskap när MIELI rf samlade sina samarbetspartners till en kunskapsträff om hållbar implementering och relationer.

Deltagarna representerade verksamheter inom småbarnspedagogik, skola, idrott, fritid och föräldrastöd. Under dagen diskuterades både vad forskningen säger om framgångsrik implementering och hur trygga relationer kan stärkas i vardagen.

Framgång handlar sällan om metoden

Psykologen och forskaren Katarina Alanko från Åbo universitet lyfte fram ett centralt budskap från implementeringsforskningen: det är sällan själva metoden som avgör om en satsning lyckas.

– Skolor och organisationer vet ofta vad som fungerar. Utmaningen är att få det att fungera i vardagen över tid, konstaterade Alanko.

Hon betonade att implementering inte är en enskild utbildningsdag eller ett nytt material, utan en process där nya arbetssätt gradvis blir en naturlig del av verksamheten. Forskningen visar att lyckade satsningar kännetecknas av en tydlig riktning, ledningens stöd, handledning i praktiken och en kultur där medarbetare kan lära tillsammans.

Utbildning är en viktig startpunkt, men räcker inte på egen hand. När vardagens krav tar över behövs strukturer, resurser och stöd som gör det möjligt att fortsätta använda det nya arbetssättet.

Alanko lyfte också fram betydelsen av psykologisk trygghet i arbetsgemenskapen. När personal vågar ställa frågor, be om hjälp, prova nya arbetssätt och tala öppet om det som inte fungerar ökar möjligheterna att utveckla verksamheten långsiktigt.

Relationer är grunden

Ett annat centralt tema under dagen var relationernas betydelse för barns och ungas välbefinnande.

Psykologen och forskaren Martin Forster från Karolinska Institutet beskrev hur många konflikter och låsta situationer kan förstås som kommunikationssvårigheter snarare än ovilja hos barnet.

Som grund för goda relationer lyfte han fram tre enkla men avgörande färdigheter:

• att lyssna
• att spegla
• att bekräfta

När barn och unga upplever att de blir lyssnade på och förstådda stärks både relationen och möjligheten att samarbeta.

Forster betonade också betydelsen av ett lågaffektivt bemötande. I situationer där känslorna är starka påverkar vuxnas mimik, rörelser och tonläge hur situationen utvecklas. Ett lugnt och respektfullt bemötande kan bidra till att skapa trygghet även när konflikter uppstår.

Trygghet skapas i vardagen

Alanko knöt an till samma tema genom att beskriva hur relationer byggs genom små handlingar som upprepas över tid.

I skolan handlar det om relationer på flera nivåer: mellan lärare och elever, mellan kollegor och mellan ledning och personal. Trygga relationer skapar förutsättningar för både välbefinnande och lärande.

Psykologisk trygghet innebär att våga vara sig själv utan rädsla för att bli förlöjligad, bestraffad eller exkluderad. För personalen kan det handla om att våga säga ”det här fungerade inte”, be om hjälp eller testa något nytt. För barn och unga handlar det om att våga räcka upp handen, göra misstag, uttrycka sina åsikter och vara annorlunda.

När tryggheten saknas ser man ofta tystnad, tillbakadragande, minskat engagemang eller konflikter. Därför är vuxnas roll central.

– Relationer byggs när vuxna är förutsägbara, samordnade, konsekventa och tillgängliga över tid, betonade Alanko.

Vad får nya arbetssätt att leva vidare?

Under eftermiddagen diskuterade deltagarna egna erfarenheter av implementering i mindre grupper. Samtalen kretsade kring frågor om långsiktighet, uppföljning, delaktighet och kompetensutveckling.

Flera faktorer återkom i diskussionerna:

• tydliga målsättningar
• ledningens stöd och prioritering
• gemensamma överenskommelser
• delaktighet från personal, barn, unga och föräldrar
• realistisk anpassning till verksamhetens resurser
• möjlighet att reflektera och lära tillsammans

Deltagarna betonade också att implementering tar tid. Nya arbetssätt behöver få utvecklas stegvis och förankras i hela verksamheten för att bli bestående.

När det gäller uppföljning framhölls vikten av att den upplevs som meningsfull och hjälper verksamheten att utvecklas, snarare än som kontroll.

Värdet av att lära tillsammans

I responsen efter träffen lyfte deltagarna fram både föreläsningarna och möjligheten att utbyta erfarenheter med andra aktörer.

Flera beskrev att de fått nya perspektiv på implementering och blivit mer medvetna om vilka faktorer som påverkar om ett arbetssätt får fäste eller inte.

”Mycket bra talare och trevlig stämning. De gemensamma diskussionerna var givande.”

”Värdefullt att få möta andra som arbetar med liknande frågor och ta del av deras erfarenheter.”

”Jag har redan nu börjat tänka mer på implementering och på hur vi kan prioritera det som verkligen gör skillnad.”

Deltagarna betonade också att de tar med sig konkreta lärdomar om att planera realistiskt, involvera målgruppen och ge förändringsarbete tillräckligt med tid.

Kunskapsträffar stärker samarbetet

Kunskapsträffarna är en del av MIELI rf:s arbete för att stärka kompetensen inom psykisk hälsa bland professionella som möter barn och unga.

Genom att samla samarbetspartners från olika verksamhetsområden skapas möjligheter att bygga en gemensam kunskapsbas, utbyta erfarenheter och utveckla hållbara arbetssätt.

Dagens budskap var tydligt: hållbar förändring bygger inte enbart på goda metoder. Den bygger på relationer, samarbete, gemensam förståelse och ett långsiktigt arbete där människor får möjlighet att lära och utvecklas tillsammans.

Samarbetet sker inom ramen av projektet Må bra tillsammans (2026-2027) som stöds av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr.