Skolans verksamhetskultur främjar psykisk hälsa
En verksamhetskultur som främjar psykisk hälsa bygger på långsiktigt gemensamt arbete där hela skolans medverkan är viktig.
Skolans verksamhetskultur spelar en betydande roll för att främja barns och ungas psykiska hälsa. Även om begreppet verksamhetskultur kan verka omfattande och till och med överväldigande, handlar det om vardagliga och ibland små saker som ändå har stor betydelse.
Jag mår bra av att ha vänner, att möta vänlighet och att bli sedd. En skola där man hälsar på varandra och uppmuntrar varandra är bra.
Skolans verksamhetskultur genomsyrar all verksamhet. Den omfattar formella regler, beteendemönster, värderingar och principer. Den bygger på den gemensamma kompetensen, interaktionen, atmosfären, vardagsrutinerna och ledarskapet. Verksamhetskulturen är aldrig färdig, utan den formas i vardagliga möten och praktiska handlingar.
Att utveckla skolans verksamhetskultur kräver gott samarbete och att allas perspektiv hörs och tas i beaktande. En verksamhetskultur som främjar psykisk hälsa kräver en kollektiv insats. Den integreras med elevvården och dess lagstadgade uppgifter för att främja elevernas och hela skolans välbefinnande. Varje aktör påverkar hur verksamhetskulturen ser ut och i vilken riktning den utvecklas. Även om ansvaret för att skapa en verksamhetskultur som främjar psykisk hälsa ligger hos alla vuxna i skolan, är barn och unga lika viktiga. De är en del av miljön och påverkar den varje dag. En av hörnstenarna är delaktighet och att lyssna på alla som är en del av skolan – precis som det står i läroplanen för grundläggande utbildning.
Grunden för en verksamhetskultur som främjar psykisk hälsa
Enligt forskning är närvaro och möten, delaktighet och lyssnande, övningar för att främja psykisk hälsa, trygghet och gruppkänsla, att se styrkor samt tidiga insatser faktorer som främjar psykisk hälsa i skolan. Dessa faktorer kan redan ingå skolans vardag, men det är viktigt att medvetandegöra dem och tillsammans göra långsiktiga planer för att säkra att de ingår i vardagen.
En skola som vill främja psykisk hälsa är beroende av hela skolans engagemang. För att lyckas är skolledningens arbete och ledarskap avgörande. Samarbetet med hemmen, elevvården och andra centrala aktörer är också betydande. Särskilt när det gäller barn och unga i sårbara situationer.
Betydelsen av en verksamhetskultur som främjar psykisk hälsa
Verksamhetskultur som främjar psykisk hälsa
- ger en upplevelse av samhörighet och positiva känslor,
- stärker barns och ungas vardagskompetens, studiemotivation, inlärning och anknytning till skolan,
- minskar mobbning, trakasserier och känslan av ensamhet,
- ökar barns och ungas resiliens och jämlikhet.
Vi vuxna behöver ständigt påminnas om att humor och skoj är en viktig del av att vara tillsammans.
I skolan har de vuxnas psykiska hälsa en betydande koppling till barns och ungas psykiska hälsa. De vuxna fungerar som förebilder, och deras beteende, attityder och handlingar påverkar direkt barn och unga.
Forskning visar tydligt att för att främja barns och ungas psykiska hälsa måste skolpersonalen ha aktuell kompetens om psykisk hälsa, och de behöver också själva må bra. Detta är något som inte får glömmas bort i skolan. Faktorer som främjar psykisk hälsa och deras påverkan gäller också de vuxna, börjande från ledningen.
För diskussion i lärarrummet
Planritning över skolbyggnaden och gården samt pennor.
Rita en planritning av skolbyggnanden och gården eller använd en färdig planritning. Funder tillsammans på vilka saker som finns i skolan som ökar och upprätthåller psykiskt välbefinnande. Skriv in dessa saker i ritningen och diskutera hur de konkret ökar psykiskt välbefinnande. Saker som ökar psykiskt välbefinnande kan vara till exempel:
– stressfrihet
– utrymmen
– redskap
– atmosfär
– interaktion
– kommunikation
– beslutstagande/delaktighet
– värden/värderingar
– tolerans
– ledningspraxis
– kompetens i psykisk hälsa
– förebyggande av mobbning
– elevvårdens tillgänglighet
– samarbete mellan hem och skola
Dessutom skriver man in idéer och tankar i planritningen om vilka faktorer i skolans verksamhet, omgivning eller verksamhetskultur som behöver ändras för att psykisk välbefinnande i skolan ska öka.
Genomgång
Granskning av planritningen och gemensam diskussion om:
– Vilka av idéerna skulle vara möjliga att genomföra?
– Hur skulle eleverna, skolpersonalen och vårdnadshavarna kunna delta i att genomföra förändringarna?
Till slut görs en plan och tidtabell över genomförandet av de valda förändringarna.
En övning ur boken Välbefinnande i skolan.
Ett färgat papper fästs på väggen i lärarrummet där de vuxna i skolan kan skriva egna utvecklingsidéer för att öka välbefinnande och trivsel. Motsvarande idébank skulle kunna genomföras som en del av elevkårens verksamhet.
Genomgång
Enas om en tidpunkt när elevkårens styrelse och lärarna träffas. Vilka utvecklingsidéer skulle kunna genomföras och vad skulle det kräva? Vad skulle lärarna och eleverna kunna göra tillsammans för att genomföra dem?
En övning ur boken Välbefinnande i skolan.
Avgiftsfria material
KAMU-lektionerna, Tänk på din kompis, Hur stöttar jag min kompis?
