Känslokompetens i familjer

Känslor hör till livet. I en familj finns det mycket av dem. Olika familjemedlemmar och olika vardagssituationer kan väcka olika känslor. En förälder kan samtidigt känna kärlek, tacksamhet, glädje, oro, rädsla, otillräcklighet och ilska.

Även barnens känslor kan vara blandade, ibalnd kan deras känslor mitt i allt ändra till den motsatta.

När det gäller känslor finns det inget rätt och fel, utan känslan är alltid en reaktion på något. Känslorna berättar om saker i livet som förorsakar välbehag och obehag. Inga känslor blir bestående för all framtid.

Känslorna påverkar tankar, beteenden och andra människor. Känslorna är alltså inte bara den kännandes egen sak. Känslorna kan kännas i kroppen t.ex. som att musklerna slappnar av eller aktiveras, knip i magen, i andningen och som förändringar i hjärtslagen. Känslor kan smitta, därför är det viktigt i familjen att man uppmärksammar postitiva känslor och funderar på hur man kunde öka dem.

Vilka saker i din familje leder till glädje, välbehag och tacksamhet?

Vad är känslokompetens eller känslomässiga färdigheter?

Till känslomässiga färigheter hör:

• en förmåga att känna igen och namnge olika känslor
• en förmåga att uttrycka och förstå olika känslor
• en förmåga att reglera känslorna

Känslorna påverkas av hur belastad eller trött man är

Man lär sig känslomässiga färdigheter genom växelverkan, både genom modellinlärning och genom att öva sig. EN vanlig vardag ger många möjligheter till att öva sig på käsnlomässiga färdigheter, både för barnet och för den vuxna.

Ibland är man bättre på känslokompetens, ibland sämre. Som trött, hungrig eller tyngd av olika saker, är man inte sitt bästa jag. Många föräldrar har åtminstone stundvis erfarit sömnbrist och trötthet. Att ta hand om sitt eget välmående och om vardagens rytm är viktigt. Trötthet minskar på de egna känslomässiga färdigheterna och som trött har man svårare att identifiera egna och de andras känslor. Ett trött barn har svårare att möta motgångar.

Övning genom livet

Eftersom barnet ännu övar sig på att uttrycka sina känslor och på känsloreglering, händer det att barnet ibland misslyckas. Även föräldern kan misslyckas ibland. Fastän man blir arg, är det inte tillätet att skada någon. Föräldern får inte heller någonsin hota med att överge barnet.

Med tanke på att barnet lär sig genom modellinlärning, är det relvenat hur föräldern handskas med sina känslor, som går överstyr. Att säga förlåt, förklara situationen och att namnge känslor, visar åt barnet att man inte behöver vara rädd, ens för stora känslor. Det får också en upplevlse av att saker kan klaras upp. Det kan också vara bra att tillsammans med barnet, fundera på hur man hade kunnat agera annorlunda och hur man borde göra i fortsättningen.

Ifall föräldern har oro över sina egna eller barnets känslomässiga färdigheter, kan man ta upp oron med en professionell. Det är också viktigt att i ett tidigt skede ta upp, om man upplever att krafterna tryter.

Till vad behövs känslofärdigheter?

Onödigt kraftiga och långvariga känsloutbrott belastar både den som upplever känslorna och de som finns i närheten och tar emot dem. Goda känslomässiga färdigheter möjliggör välmående, trevlig samvaro, en fungerande vardag och att man kan lära sig nytt.