Gå till innehåll

Kriget i Ukraina skakar om den grundläggande tryggheten för personer i alla åldrar

Ryssland attack mot Ukraina syns i MIELI ry:s kristelefon och meddelandena i Mental-chatten. I värsta fall har krisen orsakat försvagad funktionsförmåga, till och med sjukledigheter.

Hittills har man i MIELI rf:s Kristelefon fört över 400 samtal där orsaken till samtalet har varit Rysslands attack mot Ukraina. De flesta samtalen kom fredagen efter attacken. De som ringde var rädda för att kriget skulle utvidgas till Finland och de kände oro för ett nytt världskrig och upplevde ett hot om kärnvapenkrig. Under samtalen har man också reflekterat över mycket konkreta frågor, till exempel om skyddsrummen räcker till. Enligt Susanna Winter, chef för kristelefonverksamheten, har människorna känt stor oro över situationen.

”Människornas grundläggande trygghet har skakats om. Läget i Ukraina nämns i nästan varje samtal, även om samtalen hör samman med en personlig kris”, säger Winter.

Samtal lugnar ner

I februari fick Kristelefonen sammanlagt 33 000 samtal, vilket är fler än någonsin tidigare.

Hos vissa som ringer väcker situationen minnen från egna krigsupplevelser, antingen i Finland eller på annat håll i världen. De äldsta som har ringt har varit över 90 år, i övrigt har situationen jämt påverkat alla åldersgrupper. 

Enstaka samtal har också gällt oro över närstående i Ukraina och Ryssland. Hos många har den ångest som krisen i Ukraina har orsakat lett till en sämre funktionsförmåga eller svårare psykiska problem. Hos en del har ångesten lett till sjukledighet. Nästan varje gång berättar den som ringer att Kristelefonen har varit till hjälp.

”Många som ringer har i slutet av samtalet varit klart lugnare och har sagt att de mår bättre. Samtalet förändrar inte världsläget, men man kan hitta metoder för hur man kan må bättre”, säger Winter.

Unga har knappa resurser

Kriget i Ukraina skapar oro även bland unga. Under de senaste två veckorna har över 170 samtal med anknytning till Ukraina förts i Mental-chatten. Det sociala nätverket Sekasin Gamingin #ukraina har fått sammanlagt 8 400 meddelanden efter Rysslands attack. Under veckoslutet efter attacken hörde en fjärdedel av kontakterna samman med Ukraina. Särskilt unga vuxna i åldern 20–24 år har pratat om situationen.

”Under de första dagarna funderade många unga på om man borde känna rädsla i Finland. Man kan i ännu högre grad se att resurserna håller på att ta slut. Efter två coronaår började en kris som kryper ännu närmare. I en sådan situation kan de ungas värld se ganska hopplös ut”, säger Satu Raappana, verkställande direktör för Sekasin Kollektiivi.

Beredskap för ett nytt slags stöd

På grund av krisen i Ukraina har jouren vid både Kristelefonen och Mental-chatten fått förstärkning. Enligt Sanna Vesikansa, chef för MIELI rf:s krisfunktioner, fortsätter samarbetet koordinerat med andra organisationer och myndigheter. Inom MIELI rf förbereder man sig på att i fortsättningen svara mot ett nytt behov av stöd, till exempel genom att ge samtalshjälp på flera olika språk eller hjälpa de som kommer som flyktingar till Finland.

”I kontakterna till MIELI rf kan vi se att kriget berör mycket olika slags grupper. Via organisationernas kanaler med låg tröskel kan människorna enkelt berätta om sin oro och få råd om hur de ska kunna orka i vardagen”, säger Vesikansa.

Under coronapandemin kunde man tydligt se hur stor betydelse medborgarorganisationerna har i en krissituation. Efter Rysslands attack mot Ukraina spelar organisationernas betydelse vad gäller att ordna hjälp till krigsområdet, men även att stärka finländarnas kristolerans en stor roll. Enligt Vesikansa måste man även i fortsättningen säkra beredskapen inför överraskande kriser som berör hela befolkningen.

”Liksom under coronakrisen skapar organisationerna snabbt en psykisk situationsbild att hur mycket och vilket slags stöd som behövs, vad människorna funderar över och vad de känner oro för. Organisationerna kan genast svara mot behovet av stöd och vid behov skaffa extra resurser i form av frivilliga. Det är en enorm resurs som vi fortsättningsvis bör förstärka”, säger Vesikansa.

Om du behöver diskussionshjälp:

Kristelefonen på finska
håller jour på nummer 09 2525 0111
24 timmar om dygnet.

Kristelefonen på svenska
håller jour på nummer 09 2525 0112
mån och ons kl. 16–20,
tis, tors, fre kl. 9–13. På fredagar också på engelska.

Kristelefon på arabiska och engelska
håller jour på nummer 09 2525 0113 eller WhatsApp 040 195 8202
mån och tis kl. 11–15,
ons kl. 13–16 och kl. 17–21,
tor kl. 10–15.

Kriscentren runt om i Finland ger diskussionshjälp ansikte mot ansikte och på distans också med tolk.

Chattjänster på finska

  • Sekasin-chatten riktar sig till unga och är öppen varje dag: mån–fre kl. 9–24, lör–sön kl. 15–24. sekasin.fi
  • Solmussa-chatten i Tukinet riktar sig till vuxna och är öppen mån–tor kl. 15–19. tukinet.net

Ytterligare uppgifter:

Sanna Vesikansa
Direktör, Krisverksamheten, MIELI rf
sanna.vesikansa@mieli.fi, 040 745 9586

Camilla Björk
Krismedarbetare, Koordinerare Kristelefon
MIELI Psykisk hälsa Österbotten rf –  Österbottens kriscenter Valo
camilla.bjork@pohjanmaankriisikeskus.fi , 044 2438 997

Satu Raappana
Verksamhetsledare, Sekasin Kollektiivi
satu.raappana@sekasin.fi, 040 840 6681

Sidan har redigerats 16.3.2022


Innehållet ingår i följande teman: