Vid plötsliga dödsfall blir anhöriga ofta utan stöd
Med plötsliga dödsfall avses död genom olycksfall, brott mot liv eller självmord, fosterdöd eller till exempel coronadödsfall. Sorgforskaren Anna Liisa Aho från Tammerfors universitet säger att anhöriga som har drabbats av plötslig död i närkretsen får för lite stöd i samhället.
”I samband med till exempel terminalvård har vårdrelationerna skapats tidigare, men varken de anhöriga eller vårdpersonalen har kunnat förbereda sig på ett plötsligt dödsfall. Att inte heller vårdpersonalen kan förhålla sig professionellt till plötsliga dödsfall är ett centralt problem i samhället”, säger Aho.
Sorgkonferensen som behandlar plötsliga dödsfall arrangeras 21–22 april i Tammerfors. Man kan delta i konferensen också på distans. På torsdagen föreläser psykoterapeuten Sirpa Tapio, som har arbetat länge med kriser och trauman, om hur man i krisarbetet möter personer som plötsligt har förlorat en anhörig. På fredagen föreläser Marko Lehtoranta, lärare i dödsorsaks- och våldsbrottsutredning, om hur det är att som tjänstgörande polis framföra dödsbud till anhöriga. Under fredagens vetenskapliga session kommer man också att utifrån ny forskning behandla pandemins inverkan på självdestruktivitet.
Få människor tar på förhand reda på begravningsarrangemangen
Anna Liisa Aho säger att personer som i dag förlorar en anhörig inte bara drabbas av sorg. Ofta står de också handfallna inför alla praktiska saker som ska skötas i samband med ett dödsfall. Det är orsaken till att man ville göra de praktiska arrangemangen till ett eget tema under sorgkonferensen. Förr då de döende vårdades hemma och det dog barn i nästan alla stugor fanns det mera kunskap.
”Nuförtiden vet man inte längre vad man ska göra när en anhörig dör. Många läser självhjälpsguider men få tar på förhand reda på hur man arrangerar en begravning”, säger Aho.
Juristen Laura Backström berättar under torsdagens andra föreläsning om arrangemang och lagstadgade åligganden, som hur man sköter dödsbo, bouppteckning och arvskifte.
Dessutom omfattar konferensens vetenskapliga sessioner bland annat ämnen som intrauterin fosterdöd och missfall, bemötande av sörjande i arbetslivet samt sjukhusprästens arbete. Under fredagens sista föreläsning behandlar biträdande professor Johanna Sumiala döden i medierna.
Sorgkonferensen har som mål att öka kunskapen om sorg och hur man stöder sörjande, samt att föra fram finländsk forskning med anknytning till död. Konferensen samlar yrkesmänniskor som möter sörjande samt forskare, studerande och människor med personlig erfarenhet av att förlora en närstående. Deltagarna kommer från hela Finland. Man deltar i sorgkonferensen genom att anmäla sig här www.surut.fi.
Ytterligare information:
Terhi Kantanen (mediekontakt)
terhi.kantanen@huoma.fi
050 401 2230
Anna Liisa Aho
Sorgforskare, doktor i hälsovetenskap, universitetslektor (TAU)
044 040 7066, annaliisa.aho@tuni.fi
Sidan har redigerats 15.2.2022