Gå till innehåll

Vi oroar oss ofta för det förflutna och framtiden i stället för att leva i nuet. Vi tenderar också att tolka händelser på samma sätt, ur vårt eget invanda perspektiv. Medveten närvaro, också kallad mindfulness, innebär att man fokuserar på att uppleva, observera och acceptera ögonblicket just nu.

Människor i alla åldrar kan öva sig i medveten närvaro

Medveten närvaro kan bidra till att lindra depression, ångest, stress och smärta, men kan också vara nyckeln till ett lyckligare, mer avslappnat och medvetet liv. Det har till och med visat sig att den fysiska hälsan främjas och motståndskraften stärks när man regelbundet tränar medveten närvaro. Barn och ungdomar har också nytta av att lära sig medveten närvaro som hjälper dem att fokusera, lugna ner sig och stöder inlärningen.

Människor i alla åldrar har nytta av medveten närvaro: att lugna sinnet och observera och uppleva med nyfikenhet och acceptans minskar inte bara stressen, utan reglerar också uppmärksamheten och känslolivet. Övriga ofta observerade effekter inkluderar:

  • Ökad kreativitet och mera positiva känslor
  • Förbättrad inlärningsförmåga och minne
  • Förbättrad social kompetens och självkänsla

Mindfulness eller medveten närvaro har varit känt i tusentals år i den österländska meditationstraditionen. Den västerländska tillämpningen började få större spridning på 1970-talet, när amerikanen Jon Kabat Zinn initierade ett mindfulnessbaserat stresshanteringsprogram för personer med kroniska sjukdomar och patienter med smärta. Programmet är väl utforskat, och resultaten visade sig vara mycket goda.

Vilken typ av övningar kan du göra?

Att träna medveten närvaro är ett sätt att komma i kontakt med din egen kropp och bli medveten om hur ditt eget sinne fungerar. Medveten närvaro kan du utveckla genom en mängd olika övningar. De mest typiska är olika andningsövningar. Dessa övningar kan också hjälpa dig att bli varse om och acceptera dina känslor och tankar som de är.

Övning i accepterande närvaro

I en lugn stund och på en lugn plats är det lättare att lyssna på sig själv, sin kropp och dess förnimmelser. När du är bekvämt installerad kan du fokusera på din kropp och hur den känns och vilka känslor som är förknippade med den.

  1. Hur känns din kropp? Vilka känslor och förnimmelser finns där?
  2. Känner du ett tryck i bröstet, en klump i mellangärdet, spända axlar? Känner du ett stramt band runt huvudet?
  3. Gör känslan att det är svårt att andas lugnt?
  4. Är det svårt att stanna upp och vara tyst?
  5. Vad händer om du fokuserar din uppmärksamhet på din kropp och förnimmelserna? Till exempel, ökar spänningen? Eller blir den mindre intensiv?

Du kan bara acceptera kroppens förnimmelser och låta dem vara, trots eventuella obehagskänslor. Det finns ingen anledning att avvisa eller undertrycka dem. Observationer och förnimmelser kan registreras, t.ex. genom att föra dagbok.

Om det känns svårt, om du inte vill lyssna på dig själv just nu, kan du vara snäll mot dig själv och tänka att det kanske går bättre i morgon. Känslor och förnimmelser kan välkomnas igen. Även om du inte lyckas försjunka i en medveten närvaro kan du reflektera över vad det i praktiken innebär att vara barmhärtig och snäll mot sig själv.

Genom att bli varse sig själv kan man sträva till att också acceptera sig själv. Du kan ge dig tillåtelse att vara just den du är. Du kan stanna kvar tills du får tag i känslan av självacceptans. Med den känslan kan du tillbringa en stund och känna efter hur den känns. Sedan kan du återgå till nuet och lägga märke till världen omkring dig.