Resiliens hjälper oss att klara svårigheter
Vad är resiliens?
Resiliens innebär psykisk motståndskraft, anpassningsförmåga och återhämtning – och kan variera i olika livssituationer. I vardagen tar den sig uttryck i förmågan att klara sig trots utmaningar, stress eller förändringar. Resiliens formas i samspelet mellan individen och omgivningen och är en del av den psykiska hälsan.
Att be om hjälp och att stötta andra i svåra situationer är en viktig del av resiliens. Resiliens innebär inte att svårigheter inte påverkar oss – saker kan fortfarande göra ont, stoppa oss eller slå undan benen. Men resurserna går att återfinna. Särskilt stöd från andra människor har visat sig vara avgörande för att upprätthålla resiliens.
Vad innebär resiliens i gemenskaper?
Gemenskaper har stor betydelse för individers välbefinnande och psykiska hälsa. En resilient gemenskap kan till exempel vara en arbetsplats, en studiegrupp, en familj, ett daghem eller en skola. Också stöd från samhället och fungerande servicestrukturer påverkar hur resiliens formas hos både individer och grupper.
Resiliensen i en gemenskap påverkas av de människor som ingår i den, av gemenskapens funktion och av dess atmosfär. Även kulturella faktorer spelar in – till exempel om välbefinnande ses som ett gemensamt ansvar eller som något var och en ska klara själv. I en resilient gemenskap delar man på ansvaret för individernas välmående och arbetar tillsammans för att ta sig igenom svåra situationer.
Hur kan man stärka sin egen och andras resiliens?
- Be om och erbjud hjälp. Resiliens utmanas av vardagens svårigheter, förändringar och stress. Livets små och stora kriser kan minska våra resurser, och då är andras hjälp viktig. Att be om, ge och ta emot hjälp är centrala resiliensfärdigheter.
- Lita på individers och gemenskapers förmåga att klara sig. Ta hand om vardagen när livet förändras. I svåra situationer är det en färdighet att kunna fundera på vad som är en ”tillräckligt bra” vardag, vad man kan släppa taget om och var man kan spara energi. Det går att klara vardagen även i motgångar, och resiliens utvecklas ofta genom att man tar sig igenom svårigheter.
- Ta hand om skyddsfaktorer för psykisk hälsa. Återhämtning, sömn, mat, relationer och känslor i vardagen, fritid och kreativitet samt rörelse är alla saker som du själv kan påverka – och där du också kan be om stöd.
- Påminn dig om tidigare situationer där du har klarat dig. Minns att både du och de gemenskaper du ingår i har klarat utmaningar förut. Ni har kanske mött förändringar, sökt hjälp och hittat lösningar. I svåra lägen fokuserar vi lätt på tidigare misslyckanden – då behöver vi påminna oss om allt det andra.
Fundera, identifiera, öva, följ upp
Resiliens utvecklas i samspel, bland annat genom att man tar sig igenom svårigheter. Hos små barn håller resiliensfärdigheterna fortfarande på att utvecklas, och de behöver mycket stöd av vuxna för att lära sig att tro på att svårigheter går att övervinna. Med tiden och med stöd av andra lär vi oss att lita på vår förmåga att klara oss.
Stanna upp och fundera över svåra situationer eller större förändringar som du har gått igenom. Vilka styrkor och resurser hjälpte dig då, och vem eller vad gav dig stöd? Kan du använda något av det igen i en ny situation? Vilka nya sätt skulle vara bra att ta i bruk? Vem kan du be om hjälp? Och vem kan du själv hjälpa om du har resurser?
Om du möter en svår situation i en gemenskap, fundera på vilka tidigare utmaningar eller kriser denna – eller en annan av dina gemenskaper – har tagit sig igenom. Vad var avgörande för att klara situationen? Hur kan du stötta gemenskapen nu, och vem kan ni be om hjälp?