En förlust åtföljs ofta av sorg
Sorgen är en individuell upplevelse och var och en av oss har rätt att sörja på sitt eget sätt. Sorgen kommer vanligen i vågor, en dag kan kännas svårare en en annan.
En förlust åtföljs ofta av känslor av sorg: till exempel om en anhörig dör, ett parförhållande tar slut eller man förlorar sitt jobb. Den som drabbas av en svår sjukdom kan också bli djupt sorgsen. Sorgen kännetecknas av många olika känslor, till exempel outhärdlig saknad, en lust att förneka det som hänt, övergivenhetskänslor, känslor av otrygghet, meningslöshet, ångest, skuld och ilska.
Sorgen är individuell, vi sörjer alla på olika sätt. Det som hos en kan kännas som en obetydlig förlust kan hos en annan uppväcka den djupaste sorg. En människas personlighet inverkar på hennes sätt att sörja liksom också hennes eventuella tidigare upplevelser av förlust. Relationen till den man förlorat inverkar också på hur man sörjer. Sorgen kan även ta sig olika uttryck beroende på vilken slags stöd man fått under sorgeprocessen.
Ibland förväntar vi oss att den sörjande sörjer på ett visst sätt, att hen gråter på begravningen eller pratar om det som hänt. Vårt sätt att sörja är ändå individuellt, alla varken kan eller vill ge uttryck för sina känslor i andras närvaro. En del människor ger utlopp för sina känslor genom handlingar. En del kan fortfarande känna sig förlamade och chockade samtidigt som andra redan kommit igång med att bearbeta sina upplevelser. En stereotyp uppfattning av hur man ska sörja kan skapa ångestkänslor. I värsta fall kan den som upplever en förlust glömma bort att hen också har rätt att känna glädje och njuta av livet.
Sorgen i kroppen
Sorgen kan ofta framkalla en akut fysiologisk stressreaktion i kroppen och belastar våra livsfuntioner på många olika sätt. Hjärtat slår snabbare och hjärnans intag av syre och energi ökar. Blodtillförseln till sinnesorganen och de stora musklerna intensifieras. Till de kroppsliga reaktionerna hör till exempel hjärtklappning, rytmstörningar, domningar i armar och ben, svindel, torr mun, klump i halsen. Termer som brukar användas när man försöker beskriva hur sorg känns är smärta, kollaps, lidande, ihållande pina.
Språket vi använder reflekterar verkligheten; när man i forskningssyfte gjort bildanalyser på hjärnan har man kunnat konstatera att en närståendes död delvis aktiverar samma områden i hjärnan som aktiveras vid fysisk smärta. Därför är det fullt begripligt att vi upplever sorgen inte bara psykiskt utan också som en rent fysisk plåga. Sorgens landskap har alltså många dimensioner och kan ta sig både fysiska och psykiska uttryck.
Sorgen går i vågor
Den som sörjer kan ofta uppleva att tankarna och känslorna kommer i vågor, den ena dagen är lättare än den andra. Småningom jämnar känslorna i alla fall ut sig och det går att leva med förlusten. Ibland kan sörjandet ändå dra ut på tiden och gå över i depression och då är det bra att söka sig till professionell hjälp.
MIELI rf ordnar stödgrupper för dem som har förlorat en närstående. Det går också att få samtalsstöd via kristelefonen, eller på de kriscenter som finns runt om i Finland samt på nätet på tukinet.net.
Källor:
Ur Hannele Lehtonens artikel ”Suru luopumisen prosessina /Suru, alati läsnä oleva- surevan ja surevia auttavan ammattilaisen kokemuksina ja teoreettisesti tarkasteltuna – psykofyysinen näkökulma”