Hälsa i skolan 2025: mindre mobbning och sämre föräldrarelation i svenska skolor
Författare, Kristian Wahlbeck
Ett av Institutet för hälsa och välfärds (THL:s) praktstycken är enkäten Hälsa i skolan, som genomförs vartannat år i grundskolor och andra stadiets skolor. En kvarts miljon elever deltar i den imponerande insamlingen av data om hälsa, välfärd och skolgång. I lågklasserna deltar elever i åk 4 och 5, i högklasserna deltar åk 8–9, och på andra stadiet deltar elever från de två första årskurserna i yrkesskolor och gymnasier.
Positiva och negativa trender
Resultaten från år 2025 är nu tillgängliga. De bygger på svaren från 269 899 elever, av vilka 17892 (7 %) gick i skolor med svenska som undervisningsspråk. Den senaste enkäten visar både positiva och negativa trender: positivt är att fler barn och unga i Finland upplever att de kan diskutera med föräldrar och lärare, och att allt färre använder alkohol eller röker tobak. Negativt är att användningen av nikotinpåsar har ökat kraftigt, och att de flesta inte har riktigt hälsosamma levnadsvanor: äter morgonmål, rör på sig tillräckligt och sover minst åtta timmar. Hälsosamma levnadsvanor utgör grunden även för barns och ungas psykiska välbefinnande.
Mindre mobbning i svenska skolor än i finska
En jämförelse av resultaten år 2025 från svensk- och finskspråkiga skolor visar att mobbning och ensamhet är mera sällsynt i skolor med undervisning på svenska. 78 % av eleverna på åk 4–5 i svenska skolor hade inte mobbats under terminen, medan motsvarande siffra i finskspråkiga skolor var 65 %. Trenden håller i sig på högklasserna: på åk 8–9 har 79 % undgått mobbning under terminen i svenska skolor, medan motsvarande siffra i finska skolor är 74 %.
På åk 4–5 upplever elever i svenska skolor även mera sällan (6 %) upprepad mobbning (minst en gång i veckan) än elever på motsvarande finskspråkiga lågklasser (9 %). På högklasserna krymper skillnaden men är alltjämt till de svenska skolornas fördel: 7 % upplever mobbning minst en gång i veckan i svenska högklasser, 8 % i finska högklasser. På andra stadiet föreligger inga skillnader mellan svenska och finska skolor: 2 % upplever mobbning minst en gång i veckan i gymnasierna och 4 % i yrkesskolorna, oberoende av undervisningsspråk.
Att elever i svenska grundskolor i högre grad förskonas från mobbning och upplevelse av ensamhet kan bero på att skolorna ofta är mindre och fungerar i tätare lokalsamhällen med ett starkt socialt kapital. Mobbning är kopplat till socioekonomiska skillnader mellan familjer. Svenskspråkiga kommuner i Finland är i genomsnitt något mer socioekonomiskt homogena och ofta med högre medelinkomst, vilket kan bidra till lägre risk för mobbning, liksom även ett relativt starkt engagemang från hem och föreningsliv i Svenskfinland. Det kan bidra till tätare relationer mellan grundskola och omvärld och kan betyda snabbare interventioner vid problem i skolan.
Kontakt med föräldrar
Ett återkommande fynd i enkäten Hälsa i skolan är att svenska elever upplever sig ha sämre kontakt med sina föräldrar än finska elever.
Fjärde- och femteklassisterna i svenska grundskolor upplever oftare att de inte kan diskutera personliga ärenden med sina föräldrar och de talar mera sällan om sin skoldag med föräldrarna. 80 % av de eleverna i svenska skolor upplever på åk 4–5 att föräldrarna stöder och uppmuntrar, medan 85 % av eleverna i finska grundskolor upplever det. Även på högklasserna och andra stadiet upplever något fler elever i svenska skolor att de nästan aldrig kan diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden.
På de svenska lågklasserna (åk 4–5) upplever 21 % av eleverna att de sårats med ord av föräldrarna, medan motsvarande procenttal för elever i finska skolor är 9 %. Även äldre elever i svenska skolor upplever oftare än elever i finska skolor att de sårats verbalt av sina föräldrar (svenska högklasser 30 % vs. finska högklasser 19 %, svenska gymnasier 26 % vs. finska gymnasier 18 %, svenska yrkesskolor 21 % vs. finska yrkesskolor 15 %). Upplevelsen av ha förödmjukats eller skämts ut av föräldrarna är vanligare bland elever i svenska skolor.
Hur kan föräldrar uppmana till förtroliga samtal med positiv känslomässig respons snarare än prestationsbaserad respons?
Enkätresultaten avslöjar inte om de svenskspråkiga elevernas upplevelse av sämre föräldrarelation eventuellt beror på högre förväntan från barnens sida eller en högre medvetenhet om vad ett gott föräldraskap innebär. Utbildningsambitionerna kan i genomsnitt vara högre i finlandssvenska familjer, och den högre kravnivån kan av skolbarnen själva uppfattas som förklenande eller förödmjukande. Även om kulturella skillnader i utbildningsförväntningar och prestationsbaserade kommunikationsmönster kan vara förklarande faktorer, är det ändå skäl att placera det finlandssvenska föräldraskapet under lupp: hur kan föräldrar uppmana till förtroliga samtal med positiv känslomässig respons snarare än prestationsbaserad respons?