Gå till innehåll

Nån gräns! Läromedel för grundskolan

Nån gräns! (Jotain rajaa!) bygger på tv-serien om vänskapsrelationer och skolmobbning som visas på YLE TV2 Galaxi.

MIELI Psykisk hälsa Finland rf har producerat materialet till lärare för att behandla vänskapsrelationer och mobbning i skolorna. Man kan läsa avhandlingen om temat (på finska) här.

Tv-serien med tio avsnitt är producerad av Sun in Eye Productions och består av varmhjärtade berättelser om vänskap och att bli lämnad ensam. Varje avsnitt behandlar ett eget tema med övningar och en interaktiv video. I rollerna finns bland andra Jaakko Saariluoma, Sampo Marjomaa och Ilari Johansson.

Innehåll

Allmänna anvisningar för läraren

Läromedlet består av tio lektioner, vars övningar i början och slutet är utformade för att göras tillsammans i klassen, och videoavsnitten antingen gemensamt i klassen eller som självständigt par- eller grupparbete. Uppgifterna i den interaktiva videon kan göras antingen skriftligt eller genom diskussion efter lärarens bedömning.

Tips: Ändra undertextspråket till svenska från CC-märket! Känslofärdigheterna stärks med uppgifter för att namnge känslor vid de ställen i videon där en rödgrön känslomätare visas längst ner. Man kan enkelt göra en egen känslomätare av en penna genom att lägga den horisontellt, definiera mätarens ytterligheter och peka med fingret på en punkt som beskriver känslans styrka i den gällande situationen i videon.

Avsnitt 1. Har jag gjort något fel?

Mål: Att lära sig sätt att komma med i gänget och få kompisar. Att fundera på vad som är det rättvisaste sättet att dela upp lag.

Lurpassare

Lurpassaren ligger på lur mellan raderna. När någon lämnar sin plats försöker Lurpassaren ställa sig på hens plats, och den som försökte ta sig till platsen blir nästa Lurpassare.

Video, avsnitt 1

Kom med!

Skriv i grupper så många sätt att inleda ett samtal eller be någon komma med under rasten som ni kan komma på under tre minuter. Gå igenom sätten att inleda samtal som ni hittade på och diskutera deras goda sidor. Berätta för kompisen vilket sätt du själv skulle kunna använda!

Avsnitt 2. Mangapojken

Mål: Att acceptera andras styrkor och ge dem erkännande.

Dina styrkor, mina styrkor

Läraren skriver synligt påståendet som ni går igenom idag: Vi är starkare tillsammans. Välj från styrkekorten minst två kort som beskriver styrka och säg styrkorna till kompisen.

Video, avsnitt 2

Våra styrkor

Välj från styrkekorten minst två styrkor som beskriver klassen. Berätta styrkorna för hela klassen. Stämmer påståendet ”vi är starkare tillsammans”? Motivera din åsikt!

Avsnitt 3. Hallå, Suski!?

Mäl: Att reflektera över vad som skapar viljan att vara bäst och vart detta kan leda. Att öva på att ge respons på positiva saker och inse att kommentera någon annans vikt och utseende ofta uppfattas som sårande.

Spegeln

Ställ er i par mittemot varandra. Läraren sätter på lugn musik. Den ena i paret fungerar som ledare först och den andra följer hens rörelser som en spegel. På tecken av läraren byts ledaren. Ledaren kan ändras i en allt tätare takt så att rörelsen fortsätter utan avbrott oberoende av ledare.

Genomgång: Hur känns det att vara ledare? Hur känns det att låta någon annan vara ledare ibland?

Video, avsnitt 3

Jag också!

Sätt er i smågrupper och kartlägg vilka samma saker som alla gruppmedlemmar är skickliga och bra på. Varje smågrupp ställer sig upp i tur och ordning och säger sin färdighet tillsammans: ”Vi är bra på…”. De deltagare som tycker att de är bra på samma sak reser sig och säger: ”Jag också!”.

Avsnitt 4. En älva utan vingar

Mäl: Att förstår att man inte får ta eller skada någon annans egendom. Kom med idéer på olika sätt att be om ursäkt och reflektera över hurdan attityd som krävs av den som ber om ursäkt.

Olika sätt att be om ursäkt

I avsnittet ber Yufe om ursäkt genom att skriva ett ursäktsbrev. Var och hur kan man be om ursäkt? Skriv upp så många olika sätt at be om ursäkt som man hinner på tre minuter. Gå igenom resultaten och diskutera om för- och nackdelarna med olika sätt att be om ursäkt.

Video, avsnitt 4

Ursäktsstaty

En frivillig låtsas vara en lerklump, av vilken ni formar en staty som föreställer en person som ber om ursäkt. Vilken typ av kroppsspråk och ögonkontakt beskriver att man är ledsen och ber om ursäkt? Vilka känslor beskriver statyn? Ni kan fotografera statyn. Uppgiften kan även göras parvis.

Avsnitt 5. V.V.V

Mäl: Att lära sig att respektera olikheter.

Alla är olika, alla är lika

Rör er till musik fritt i rummet. När musiken pausar stannar ni för att diskutera saker som 1) är lika och 2) olika med personen ni möter.

Video, avsnitt 5

Lillfingerrespons

Ställ er i smågrupper i ringar. Bilda en krok med lillfingrarna och haka fast dem i lillfingret på personen intill. En av deltagarna börjar med att berätta något positivt för personen till höger. Fortsätt på samma sätt tills alla har fått ge och ta emot positiv respons. Gemensam sammanfattande diskussion: Hur kändes det att ge och ta emot positiv respons?

Avsnitt 6. Ilska och videor

Mäl: Att inse hur det är att bemöta någon på ett uppskattande sätt – både en jämnårig och en vuxen. Att öva på att ge positiv respons och uppmuntran. Att förstå att det inte är tillåtet att publicera bilder och filmer på andra i sociala medier utan tillstånd

Linjeövning

Läraren frågar: Får man berätta för någon att hen luktar illa? Den ena änden av linjen är ja och den andra änden är nej. Elevernas uppgift är att placera sig på det ställe på linjen som beskriver hens åsikt. Eleverna motiverar sin åsikt för den som står närmast. Till sist tar läraren upp åsikter från olika sidor av linjen och diskuterar ämnet: hurdan respons känns sårande?

Video, avsnitt 6

Fundera i par

Läraren i engelska sa: ”Ni kan skratta åt mig om ni vill, men skäll inte på min hund.” Eleverna lyssnade och trodde honom. Vad berodde det på? Hur sa han det? Med hurdan volym, hurdant tonfall och hurdan blick? Resultaten av diskussionen används i nästa övning.

Avsnitt 7. Jag vill vara med dig!

Mäl: Att fundera på varför det belastar sinnet att vara osams och att inse vikten av att bli sams för det psykiska välbefinnandet.

Berättelser ur ditt eget liv

När har du själv varit osams med någon? Hur löstes grälet? Hur kändes det att bli sams? Berätta om era upplevelser i smågrupper. Ta ett litet föremål (en pärla, en fjäder, en vacker sten, etc.) som berättarföremål och låt det gå runt från en berättare till en annan. Endast den som håller i föremålet får prata.

Video, avsnitt 7

Övningen jag tackar dig

Klassen ställer sig i smågrupper i ring. Alla placerar i tur och ordning handen på en klasskamrats axel och berättar vad hen vill tacka kompisen för. Meningen börjar med orden: ”Jag tackar dig för att…”. En elev får bara ha en hand på sin axel. På så sätt får alla tacka och bli tackade.

Avsnitt 8. Har Anastasia synts till?

Mäl: Att inse att en förtjusning är en personlig sak, och att sprida information om någon annans förtjusning kan skada inte bara den som är förtjust, utan även föremålet för förtjusningen. Att upptäcka att det är mycket viktigt att ingripa i mobbningssituationer.

Rita på ryggen

Att röra ryggen är ett tryggt sätt att vänja sig vid närhet. Sätt er parvis bakom varandra så att personen som sitter framför blundar. Personen som sitter bakom ritar de teman som läraren gett på den framförsittandes rygg, och personen som sitter framför viskar sin gissning om temat till tecknaren. Läraren skriver temana så att tecknarna kan se dem. Exempelteman: höstvind, tornado, störtregn, berg-och dalbana och sockervadd.

Video, avsnitt 8

Roller i mobbning

Diskutera i klassen vem som deltog i att mobba Joona och Anastasia och hurdana roller de hade. Vem agerade som mobbare eller huvudmobbare, vem agerade som mobbarens hjälpare och uppmuntrare? Hittade ni någon som försvarade den som blev mobbad och tysta godkännare? Mer information om rollerna finns på webbplatsen för KiVa Skola.

Avsnitt 9. Lite respekt!!

Mäl: Förstå hur det känns att inte bli bjuden på en fest och fundera på sätt för att undvika att de objudna ska bli ledsna.

Vi blev inte bjudna

Läraren lottar ut färgade lappar till varje elev så att alla andra har samma färg på lapparna förutom fyra elever. Läraren berättar att dessa fyra är elever som inte blev bjudna till Veetis födelsedagsfest i den här dramaövningens fiktiva klass. Bygg en staty av situationen där varje elev deltar i valfri roll som elev i den imaginära klassen.

Statyn byggs en person i taget, så att varje elev stelnar till en del av statyn och berättar vem hen föreställer, hur hen känner eller vad hen försöker göra. Till exempel kan eleven stelna med armarna i kors: ”Jag heter Elli och jag blev sårad för att Veeti inte bjöd mig på hans fest.” Eller: ”Jag är Asta och jag undrar varför jag blev bjuden, men inte Elli.” Gå igenom övningen genom att diskutera och namnge känslorna som att inte bli bjuden orsakar. Tips: övningen kan även genomföras i slutet som en övning med tankebubblor.

Video, avsnitt 9

Sammanfattande diskussion

Diskutera tillsammans om era egna erfarenheter. Vad tycker du om videons förslag: ”Ta alla med i allt!”?

Avsnitt 10. Gränsen är där den dras

Mäl: Att förstå hur gruppen kan hjälpa för att förebygga mobbning.

Får jag komma med?

Orientera er i temat diskriminering med en övning där en eller två frivilliga lämnas utanför en tät ring. De frivilliga försöker slinka in i cirkeln och de som står i cirkeln försöker stoppa dem. Diskutera till slut om motsvarande mobbning förekommer i verkligheten. Vem kan råka ut för diskriminering?

Video, avsnitt 10

Vi är starka

Övningen kräver fritt utrymme. Eleverna delas in i två grupper som först kommer överens om vilken typ av styrkesteg de ska använda för att flytta sig i rad från ena änden av rummet till den andra änden. Syftet är att uttrycka styrka, bestämdhet och beslutsamhet i stegen. När stegen har övats ställer ni er i två rader mittemot varandra i olika ändar av rummet. Läraren bestämmer vilken som är grupp ett och vilken som är grupp två. Uppgiften är att gå ett steg i taget till mitten av rummet och genom luckorna mellan medlemmarna i den andra gruppen till den andra änden av rummet. Läraren säger: ”Ett, två, ett, två…” etc. som ett tecken på vilken grupps tur det är att ta nästa steg. Gå igenom övningen genom att diskutera känslorna som uppstod och hurdant kroppsspråk som uttrycker styrka, bestämdhet och beslutsamhet. Hur kan man med ett bestämt uttryck förhindra mobbning?

Sidan har redigerats 24.4.2024


Innehållet ingår i följande teman: