Gå till innehåll

Paniksyndrom, eller panikångest, är ett psykiatriskt tillstånd som yttrar sig som återkommande och kraftiga plötsliga ångestattacker, eller panikattacker, utan utlösande faktor. Attackerna är oftast förknippade med en känsla av förvrängd verklighet och en stark rädsla för att dö, förlora självkontrollen eller bli galen. Fysiska symtom på panikattacker är plötslig hjärtklappning, svårigheter att andas, smärta i bröstet och yrsel. Attackerna varar i regel mindre än en halvtimme.

Enstaka panikattacker är vanliga och innebär inte att man har paniksyndrom. Upp till 10–20 procent av oss upplever någon gång en panikattack.

Panikattackerna känns mycket skrämmande och kan leda till bestående ångest hos personer som drabbas upprepade gånger. Många drabbade börjar därför undvika trånga utrymmen, offentliga platser eller situationer som tidigare har utlöst en attack. Detta undvikande beteende, som kallas agorafobi, begränsar och försämrar funktionsförmågan betydligt.

Varje år upplever ungefär 2 procent av finländarna av paniksyndrom. Kvinnor drabbas dubbelt så ofta som män. Paniksyndrom kan ofta uppträda tillsammans med andra ångestsyndrom, depression eller alkohol- och drogproblem.

Behandling av paniksyndrom

Du kan själv minska risken för panikattacker genom att sörja för tillräcklig vila och sömn, avslappning och tillräcklig motion. Det är viktigt att undvika alkohol, droger och stora doser av koffein. Webbaserade egenvårdsprogram för panikångest kan vara till hjälp för många.

Paniksyndrom behandlas med psykoterapi eller läkemedel samt kombinationer av dessa. Många drabbade får hjälp av rätt behandling och återfår sin funktionsförmåga och lever ett gott liv. 

I psykoterapi är syftet att de drabbade själva ska lära sig att kontrollera panikattackerna och det undvikande beteendet, det vill säga att de undviker de platser och situationer som utlöst attacker. Den terapiform som har mest stöd i forskningen är kognitiv beteendeterapi. Psykoterapin kan också förverkligas som nätterapi eller gruppterapi. Det är också viktigt att under behandlingen få information om paniksyndrom, vilka symtom det ger och hur det behandlas. Information lindrar ångesten och hjälper en att bilda sig en uppfattning om situationen.  

Med läkemedelsbehandling kan man hos vuxna framgångsrikt förebygga panikattacker och hjälpa de drabbade att hitta sätt att hantera situationen. I allmänhet används antidepressiva läkemedel, som har visat sig ha god effekt även vid paniksyndrom. Om behandlingen avbryts för tidigt kan attackerna dessvärre återkomma. Effekten av läkemedelsbehandling är inte alltid lika god hos unga, och därför är ofta psykoterapi att föredra hos unga personer.

Förebyggande av paniksyndrom

Det finns många olika orsaker till paniksyndrom och alla av dem är inte kända. Drog-och alkoholanvändning kan bidra till uppkomsten av paniksyndrom. Ärftlighet verkar spela en roll för benägenheten att få panikattacker. Även negativa faktorer i uppväxtmiljön och tidigare traumatiska upplevelser kan öka mottagligheten för paniksyndrom. Utlösande faktorer kan vara stora livsförändringar. Flyktingar och andra människor med traumatisk bakgrund drabbas mera ofta av paniksyndrom.

Var och en kan minska risken för panikattacker genom motion, rökfrihet, regelbundna sömnvanor och genom att undvika alltför mycket kaffe. Negativa symtomutlösande faktorer, som arbetsplats- eller skolmobbning och annan stress, borde åtgärdas.

Genom att lära ut kompetens i psykisk hälsa i skolor och universitet kan man minska risken för senare ångestsyndrom.

Sakgranskning: Kristian Wahlbeck, docent i psykiatri