Kategorier: Artikel

Tillbaka till en fungerande vardag med barn och unga

När sommarlovet är över återvänder vardagen till barns och ungas familjer. Vardagliga rutiner och samtal underlättar skolstarten. God kommunikation främjar barnets tillväxt och utveckling, säger MIELI rf:s expert Nina Heinrichs.

Hur kan vuxna stödja barnet vid återgång till vardagen?

Om man förhållit sig flexibelt till vardagsrutiner och dygnsrytm under sommaren kan det vara bra att återgå till en mer regelbunden rytm redan före skolstarten. Med barn i förskoleåldern kan man förbereda sig för återgången till vardagen genom att läsa sagoböcker om vardagen eller förskolan, prata om vad som kommer att hända och genom att pyssla eller skriva ut bildkort som stödjer dagsrutinerna (exempelvis gratis bilder från Papunets bildverktyg).

Om det är aktuellt med byte till en ny förskola eller om skola väntar, kan det vara bra att besöka skolgården eller förskolan för att leka och bekanta sig med miljön. För barn som börjar skolan är det bra att öva på att gå skolvägen tryggt och säkert. Med skolbarn kan man fundera över vilka saker i deras vardag de själva tycker är viktiga och hur dessa kan förverkligas.

Vilka trevliga känslor medför återgången till vardagen?

Med barn i alla åldrar kan man fråga vilka känslor som är förknippade med vardagens början och minnas tidigare trevliga vardagsstunder.

Hur hjälper man den unga att återfå den normala dygnsrytmen?

För ungdomar kan det bli en stor förändring när vardagen börjar eftersom sömnrytmen naturligt är förskjuten för dem. Man kan fråga den unga hur hen vill att förändringen ska ske så att de tidiga vardagsmorgnarna går så smidigt som möjligt. Om början på vardagen känns svår kan du påminna om tidigare svåra stunder som till slut löstes och hur saker började fungera. Vilka styrkor var då till hjälp och hur kunde de vara till hjälp framöver? Fråga den unga vad i vardagen hen ser fram emot i vardagen?

Hur kan föräldern hålla sig uppdaterad om barnets dagliga händelser?

Att fråga om dagens händelser efter varje dag är betydelsefullt, även om barnet eller ungdomen kanske inte minns mycket av dagens händelser. När det blir en vardaglig vana att fråga och diskutera skapar det en atmosfär där barnet vet att föräldern är intresserad. Att dela dagens händelser behöver inte vara ett förhör utan kan vara ett gemensamt samtal där även föräldern delar med sig av sin dag.

Att fråga om dagens händelser är en god vana.

I vardagen händer både bra och bekymmersamma saker. Ni kan tillsammans fundera över vilka styrkor och sårbarheter dagen omfattades av. Som förälder kan du lyfta fram dagens lyckade stunder i samtalen. Dela med och motgångar från din egen vardag. Det är bra för barn och ungdomar att höra att vuxenlivet också är varierat och att vuxna inte alltid lyckas direkt.

Vad ska man göra om man oroas av något som barnet berättar?

Om du oroa av något av det som barnet eller ungdomen berättar för dig, försök att hålla dig lugn och fråga mer. Du kan fråga barnet eller ungdomen vad hen tycker om situationen eller händelsen och vilka känslor det väcker. Det är bra att först ge barnet eller ungdomen tid att uttrycka sina tankar med egna ord.

Därefter kan du också dela vad du som förälder tänker. Om du fortfarande är orolig, ge uttryck för det. Barnet eller ungdomen kan bli lättad över att ämnet kommit upp eller bli arg och känna att du inkräktar på hans eller hennes liv. Kom ihåg att det att sätta kärleksfulla gränser också skyddar barnet, även om hen till en början motstår det. Fråga barnet hur hen skulle önska att saken sköts?

Om situationen kräver ingripande eller kontakt med exempelvis vännernas föräldrar eller yrkesverksamma, är det bra att först informera barnet eller ungdomen om detta.

Hur kan föräldern stödja barnets vänskapsrelationer och sociala färdigheter?

När du pratar om dagens händelser är det bra att fråga vilka barnet eller ungdomen umgicks med och hur det gick. Ge beröm för vänliga handlingar, konflikthantering eller lyckade vänskapsrelationer. I större grupper, som i klassen eller inom fritidsaktiviteter, utvecklas inte nödvändigtvis nära vänskapsband med alla, men vägled barn och ungdomar att inkludera alla och notera även den tysta i gruppen.

Barn och ungdomar i alla åldrar behöver ibland vuxnas stöd och vägledning i sina vänskapsrelationer och andra sociala kontakter. Småbarn kan lära sig att träffa nya vänner och delta i lekar. Uppmuntra barnet att också bjuda in andra till sina lekar och förhandla och komma överens om saker vid eventuella konflikter. Barn och ungdomar i alla åldrar kan uppmuntras att dela sina tankar och känslor även i vänskapssituationer. Vi är alla olika och upplever situationer på olika sätt. Att känna igen egna känslor och gränser hjälper också att respektera andras känslor och gränser.

Ungdomars vänskapsrelationer finns också på sociala medier.

Uppmuntra ungdomar att berätta om något i sociala medier känns besvärligt. I vårt dagliga liv kan vi vuxna fungera som förebilder genom att bete oss väl i sociala medier, vara vänliga i möten och inkludera alla. Om du hör eller märker barn eller ungdomar som beter sig ovänligt eller mobbas, ingrip genom att fråga vad som händer. Det kan vara att situationen ser eller låter illa men upplevs som lek av alla inblandade. Ändå har varje vuxen ett ansvar att ingripa i olämpligt beteende.

Hur ska föräldern agera om barnet antyder mobbning eller problem i vänskapsrelationer?

Först är det bra att uttrycka för barnet att det var bra att han eller hon berättade för dig. Det viktigaste är att barnet inte blir ensam med saken utan vågar prata om det. Förklara för barnet att ingen har rätt att mobba och att mobbningen inte beror på honom eller henne själv. Skolan behöver informeras om saken, ifall mobbningen sker i skolan eller på skolvägen.

För yngre skolbarn kan en vänlig och samarbetsinriktad kontakt med mobbarens föräldrar också hjälpa till att lösa problemet. Tänk på om du skulle vilja bli informerad om ditt barn mobbade eller om ett annat barn upplevde ditt barns handlingar som mobbning. Vanligtvis vill föräldrar hjälpa till och vägleda sitt eget barns beteende i en positiv riktning i alla sociala relationer.

Både den som mobbar och den som blir mobbad behöver stöd.

Både den som mobbar och den som blir mobbad behöver stöd i sociala relationer. Individuell samtalshjälp kan fås till exempel från en skolkurator eller skolpsykolog. Även om situationen är löst, är det viktigt att förmedla till barnet att man alltid kan prata om saker. Det är alltid vuxnas ansvar att sätta stopp för mobbning och barn behöver vuxnas hjälp.

Tips för dagliga samtal

Sidan har redigerats 5.8.2024