Färdigheter i psykisk hälsa ingår i skolvardagen
Barn och unga mår bra i grupper där det är tryggt att vara, där man blir sedd och hörd och där man lär sig färdigheter för psykisk hälsa, så som känslomässiga och sociala färdigheter.
Skolan är en plats där psykisk hälsa kan stärkas varje dag. Barn och unga känner sig delaktiga av en respektfull och god gemenskap när alla har för vana att hälsa på varandra, bemöter varandra med ett leende och visar intresse för varandras tankar och känslor.
Skolvardagen har en trygg inramning när barn och unga känner de vuxna klassen och sina klasskamrater väl. De upplever samhörighet när de kan dela vardagliga glädjeämnen och sorger och också vet var de kan få hjälp när det behövs. De flesta barn och unga drar nytta av tydliga gränser, förutsägbarhet och trygga rutiner.
Skolans uppgift är också att undervisa i grundläggande färdigheter för psykisk hälsa. Dessa omfattar bland annat känslomässiga och sociala färdigheter, medveten närvaro, självkännedom, hälsosam vardagsrytm, samt förmåga att hantera bekymmer och livskriser.
Barn och unga övar på dessa färdigheter i olika vardagssituationer i skolan, genom att lära sig att lösa konflikter eller att stötta klasskamrater. Barn och unga lär sig också om dessa ämnen under lektionstid. I läroplanen märks fokus på psykiskt hälsa bland annat inom mångsidig kompetens. Enligt forskning minskar regelbunden undervisning om känslomässiga och sociala färdigheter för hela gruppen mobbning samt impulsivt och aggressivt beteende hos barn och unga.
Psykisk hälsa är livsglädje! Det är också färdigheter som hjälper barn och unga att kunna lugna sig och möta både stora och små utmaningar.
Varje barn behöver trygga och pålitliga människor runt sig. Genom gott samarbete med hemmet och fritidsverksamheten stärks skyddsnätet. Barns och ungas skyddsnät utgörs av klasskamraterna, klasslärare, speciallärare, skolhälsovårdare, skolläkare, kurator och psykolog samt eventuell skolungdomsarbetare eller skolcoach.
Skolpersonalen kan stärka elevernas psykiska hälsa genom att bland annat:
- Vara närvarande och möta barn och unga som individer.
- Stöda gruppbildning och bygga en trygg skolgemenskap.
- Omedelbart ingripa om mobbning och diskriminering förekommer.
- Undervisa i psykisk hälsa, utveckla sina egna färdigheter och fungera som goda förebilder, särskilt gällande känslohantering och kommunikation.
- Visa uppskattning för barn, unga och vårdnadshavares mångfald.
- Samarbeta med vårdnadshavare, ungdomstjänster, familjerådgivning och andra organisationer.
Källor:
Nurmi, Sillanpää & Hannukkala (2014). Må bra tillsammans – handboken.
Aalto-Setälä, T., Huikko, E. et al (2020). Kouluikäisten mielenterveysongelmien tuli ja hoito perustason palveluissa. Opas tutkimiseen, hoitoon ja vaikuttavien menetelmien käyttöön. THL: Ohjaus 6, 2020.