Gå till innehåll

Grunden för en ung persons värderingar läggs tidigt, ofta genom hemmet, fritidsaktiviteter och vuxna förebilder. När den unga frigör sig från sina föräldrar börjar hen allt starkare fundera på vad som är viktigt för hen. Värderingar styr valen som till exempel hänför sig till studier och mänskliga relationer. Värderingar har även stark anknytning till funderingar om meningen med livet. Upplevelsen av att ens liv är meningsfullt är en viktig del av den psykiska hälsan.

Värdegrunden påverkar utan tvekan också våra inställningar till andra människor och oss själva, våra fördomar och hur vi förhåller oss till nya saker. Om det till exempel är viktigt för den unga att respektera mångfald, deltar hen högst sannolikt i verksamhetdär dessa värden respekteras och där man förhåller sig postivit till mångfald. Gemensamma värderingar påverkar även hur förtroende skapas i olika mänskliga relationer.

Våra värderingar uttrycks och förverkligas i våra vardagliga handlingar. Det är dock inte alltid vi agerar i enlighet med våra värderingar, vilket kan skapa frustration och konflikt. Att bli medveten om sina värderingar gör det lättare att leva i linje med dem och nå sina personliga mål.

Fundera på följande frågor med den unga:

– Vilka värderingar är viktiga i ditt liv? Hur märks det i dina val?

– Vilka drag uppskattar vi hos andra? Och hos oss själva?

– Kan du följa värderingar som är viktiga för dig i vardagen? Om inte, kan jag hjälpa dig på något vis?

Värderingar som en del av skolans gemenskap

Skolan är en central plats för ungdomars värdeutveckling. De unga är känsliga för attityder och normer i sin omgivning och märker snabbt vilka värderingar som skolan prioriterar.

Hur skolan hanterar konflikter, vilken interaktionskultur som råder och hur vuxna agerar, särskilt i frågor som könsroller och mångfald, sänder viktiga signaler. Även skolans regler, strukturer, evenemang och prioriteringar – som konst, kultur och gemenskap – speglar dess värderingar.

Det är viktigt att unga involveras i planeringen av aktiviteter och att skolmiljön visar respekt för olika intressen och bakgrunder. Detta stärker elevernas känsla av tillhörighet och förståelse för gemenskapens värden.

Vilka värden vill du som fostrare förmedla till dina elever?

Hur syns dina värden i ditt arbete?

Vilka attityder kommer fram i skolan när man pratar om psykisk hälsa?

Värderingar och deras koppling till psykisk hälsa

Värderingar påverkar våra dagliga val, ofta omedvetet. När våra val och handlingar stämmer överens med våra värderingar upplever vi en inre balans, vilket bidrar till psykiskt välbefinnande. Däremot kan värdekonflikter – när vi agerar i strid med våra värderingar – skapa en belastning på vår psykiska hälsa.

Genom att hjälpa elever att identifiera sina egna värderingar kan skolan stödja deras självinsikt och motivation. Att förstå vad man vill eller inte vill och vad som driver ens beteenden ger unga bättre förutsättningar att göra medvetna val och leva ett meningsfullt liv.

Att leva enligt sina egna värden stöder den psykiska hälsan.

Praktiska övningar

Följande övningar och bilagor är hämtade från handboken Välbefinnande i skolan.

Fler övningar hittas i materialet Övningsbok för ett positivt sinne och Magis-spelen där värderingar är ett centralt tema.

Material: Värderingsrymden (bilaga 29) och bildkort av varierande slag.

Eleverna formar en ring och bildkorten sprids ut mitt i mitten av ringen på golvet. Varje elev väljer ett kort som bäst beskriver någon viktig sak som hen uppskattar. Alla berättar i tur och ordning om sina kort och de för sig själva viktiga sakerna.

Värderingsuppgiften kan fortsättas så att eleverna plockar ett kort som beskriver ett sådant värde och/eller en sak som de inte skulle vara redo att ge upp till något pris.

Genomgång

Gemensam diskussion om hurudana värden som finns i elvernas berättelser. Bilden Värderingsrymden, kan användas som stöd för diskussionen.

Material: Tidsanvändning och värdeval (bilaga 30) utskriven åt eleverna.

Eleverna reflekterar självständigt över de 30 frågorna i bilagan gällande värden och tidsanvändning. Alla skriver wsina egna svar på pappret.

Genomgång

Gemensam genomgång av elevernas svar. Reflektera tillsammans över bland annat följande saker:

– För vilka saker finns det alltid tid? Vad kan detta bero på?

– I vilken situation kan en värdekonflikt uppstå, dvs. man måste välja mellan två saker som är viktiga för en själv? Hur skulle det löna sig att göra då?

– Varför är det viktig att reflektera över sin egen tidsanvändning?

Till sist kan alla lova något gällande tidsanvändning i vardagen, och fundera på åtminstone en för sig själv viktig sak som man i framtiden lovar lägga mera tid på. Enas om en tid om till exempel en månad då ni ser hur väl alla har uppnått sina mål.

Material: Ahlmans värdeklassificering (bilaga 33) utskriven och klippt i bitar

Gemensam genomgång av Ahlmans värdeklassificering före övningen börjar. Bilden kan projiceras på tavlan.

Läraren delar ut 2-3 lappar åt varje elev, där varje lapp har ett värde som grundar sig på Ahlmans klassificering. Eleverna går runt i klassen och gör byteshandel med varandra om värden, för att genom att byta hitta de mest passande värdena för sig själva. När alla har hittat dem går eleverna tillbaka till sina platser och formar små grupper (fyra som sitter närmast). Deltagarna i de små grupperna väljer genom att diskutera de fyra enligt dem viktigaste gemensamma värden, och motiverar varför de valde just dem.

Genomgång

Reflektera över hurdana värden gruppen valde och varför. Värdena placeras tillsammans på tavlorna enligt Ahlmans klassificering av värden i hedonistiska, vitala, estetiska, informativa, religiösa, etiska, ekologiska, och sociala värden, samt makt och rättsliga värden. Ni kan ta reda på vilka värden i Ahlman-klassificeringen som anses vara de viktigaste och vilka som är minst viktiga.

Ladda ner bilagor

Köp handboken

Avgiftsfri material

Magis-mobilspel och material

Magis-mobilspelen använder sig av spelvärldens och berättelsens möjligheter för att öka barns kunskaper om välmående och att lära ut känslomässiga och sociala färdigheter.