Gå till innehåll
Sök

Dimensioner av psykiskt välbefinnande inom idrott

Tränaren har möjlighet att stöda välbefinnandet hos unga idrottare redan under barndomen och ungdomstiden. Vibu-metoderna bygger på sex viktiga dimensioner.

Dela: 
Dela på Whatsapp Skriv ut

Vibu-metoderna baserar sig på de fem dimensionerna i Martin Seligmans PERMA-välbefinnandeteori samt en trygg verksamhetsmiljö. Det här kan beskrivas med metaforen om en segelbåt. Vibu-metoderna är skapade på basen av den här teorin och hjälper dig som tränare att stärka trygghetskänslan hos dem du tränar och att göra träningen till en bra uppväxtmiljö.

Tecknad segelbåt och i texten de sex dimensionerna

De fem dimensionerna i PERMA-teorin är följande

  • positiva känslor (Positive emotions)
  • närvaro och engagemang (Engagement)
  • relationer och växelverkan (Relationships)
  • meningsfullhet (Meaning)
  • att uppnå mål (Accomplishment)

En säker båt är inte sönder

En trygg verksamhetsmiljö, positiva relationer och upplevelsen av att uppnå mål skapar tillsammans en stabil utgångspunkt för verksamheten.

Tränarna, föreningsaktiva och andra som verkar inom idrott har som viktigaste uppgift att skapa en psykiskt trygg verksamhetsmiljö för unga idrottare. Detta innebär en miljö som är fri från mobbning, trakasserier och osakligt bemötande och som skapar en stabil grund för att växa och utvecklas som idrottare och människa.

Alla som deltar i verksamheten bör vara medvetna om de gemensamma spelreglerna, det vill säga hur de förväntas bete sig och beakta andra.

För att klara sig i ur och skur behövs positiva relationer, det vill säga stöd från medpassagerarna – särskilt från trygga vuxna. Även samarbetsfärdigheter, att kunna uppskatta olikheter samt känslofärdigheter och förmågan till växelverkan gör den gemensamma resan smidigare.

Upplevelsen av att uppnå mål stärker förmågan att klara av olika situationer.

Erfarenheterna ökar känslan av kompetens och självrespekt och stärker förmågan att se sitt eget värde. Det skapar tillit till att det är möjligt att klara sig också genom svåra tider.

Vind i seglen – möjlighet att växa

Ju fler starka segel en idrottare har tillgång till, desto trevligare och mer belönande blir resan. Starka segel gör det också lättare att snabbt och smidigt ändra riktning när omständigheterna förändras. Som segel fungerar närvaro och engagemang, positiva känslor och meningsfullhet.

Det är bra för en ung idrottare att lära sig att fokusera på långsiktig träning, att lugna ner sig i stressande situationer och att leva i nuet.

Ju bättre förmåga i närvaro och engagemang, desto oftare kan hen njuta av tillståndet av flow, som skapar välbefinnande och ger en känsla av mening. Då tar vinden verkligen fatt i seglen och allt löper som av sig självt.

Som det andra seglet fungerar positiva känslor och förmågan att stanna vid de lyckliga stunderna; förmågan att känna och visa tacksamhet och att stärka de positiva känslorna.

Som det tredje seglet fungerar meningsfullhet, det vill säga upplevelsen av att det egna agerandet har en tydlig riktning.

Meningsfullhet är starkt närvarande i en ung idrottares liv, när hen kan utnyttja och utveckla sina egna kärnstyrkor och kan påverka sin egen träning. Meningsfullheten ger kraft att fortsätta försöka också då det är svårt och att återvända ännu starkare efter ett bakslag.

Videorna om dimensionerna

På MIELI rf:s YouTube-kanal hittar du en video för varje dimension av det psykiska välbefinnandet. De finns som en spellista och varje video är 4-6 minuter lång.

Tränare: Börja med små steg

För att stödja en ung idrottares psykiska välbefinnande är det bra att börja med att ta små, vardagliga steg. Det räcker ofta med visat intresse och närvaro under samtalen.

  • Att ställa frågor och att ta upp ämnen till diskussion visar att man bryr sig, vilket skapar en känsla av trygghet.
  • Det är viktigt för idrottaren att känna sig hörd och att få odelad uppmärksamhet.

Checklista över dimensionerna av psykiskt välbefinnande

Utnyttja PERMA-välbefinnandeteorin som en checklista när du planerar träningarna och säsongen.

  1. Har de barn och unga jag tränar en trygg träningsmiljö? Känner de till hur de förväntas bete sig och ta hänsyn till varandra?
  2. Är jag en trygg vuxen som det är enkelt att närma sig för att tala och dela sådant som oroar? Kan idrottarna i träningsgruppen fungera tillsammans och har de förståelse och respekt för olikheter?
  3. Lyckas jag stärka idrottarnas upplevelse av att uppnå mål och känslan av kompetens genom positiv feedback, stöd och uppmuntran?
  4. Får idrottarna njuta av ett tillstånd av flow på träningarna och upplever de att de lär sig nytt?  Främjar jag engagemanget i träningarna med välplanerade övningar och genom att undvika onödiga avbrott?
  5. Visar jag respekt och tacksamhet inför idrottarna för den gemensamma verksamheten? Kan vi tillsammans uppmärksamma våra framgångar och stärka positivt tänkande och självmedkänsla?
  6. Har idrottarna en klar uppfattning om våra gemensamma mål? Kan de utnyttja sina styrkor och vara delaktiga i beslut som gäller dem?

Läs mer

Kaufman, Scott (2020): Transcend – The New Science of Self-Actualization.

Seligman, Martin (2011): Flourish – A Visionary New Understanding of Happiness and Well-being.

Avola, Pauliina och Viivi Pentikäinen (2019): Kukoistava kasvatus – Positiivisen pedagogiikan ja laaja-alaisen hyvinvointiopetuksen käsikirja.

Csikszentmihalyi, Mihaly (2005): Flow: Elämän virta – Tutkimuksia onnesta, siitä kun kaikki sujuu.

Rovio, Esa, Taru Lintunen och Olli Salmi (toim.) (2009): Ryhmäilmiöt liikunnassa.

Dweck, Carol (2017): Mindset – Updated edition: Changing The Way You think To Fulfil Your Potential.

Forsblom, Kim (2020): Kilpailukauden aikaiset kollektiiviset tavoitteet ja tavoitteenasettelu naisten SM-tason palloilujoukkueissa.

Tur-Porcar, Ana och Domingo Ribeiro-Soriano (2020): The Role of Emotions and Motivations in Sport Organizations. Frontiers in Psychology 11 May 2020.

Olympiska kommittén – ansvarsfullhet, vastuullisuus (på finska)