Gå till innehåll

Dimensioner av psykiskt välbefinnande inom idrott

Tränaren har möjlighet att stöda välbefinnandet hos unga idrottare redan under barndomen och ungdomstiden. Vibu-metoderna bygger på sex viktiga dimensioner.

Dela: 
Dela på Whatsapp Skriv ut

ViBU-arbetssätten utgår från de fem dimensionerna i Martin Seligmans PERMA-teori för välbefinnande samt från en trygg träningsmiljö. Dessa kan beskrivas genom metaforen med en segelbåt. Genom att använda arbetssätten som utvecklats utifrån teorin kan du som tränare stärka tryggheten och möjligheterna till utveckling i träningsmiljön.

Tecknad segelbåt och i texten de sex dimensionerna

PERMA-teorins dimensioner

  • positiva känslor (Positive emotions)
  • närvaro och engagemang (Engagement)
  • relationer och växelverkan (Relationships)
  • meningsfullhet (Meaning)
  • att uppnå mål (Accomplishment)

En hel båt är säker och trygg

En trygg verksamhetsmiljö, positiva relationer och upplevelsen av att uppnå mål skapar tillsammans en stabil utgångspunkt för verksamheten.

Tränarna, föreningsaktiva och andra som verkar inom idrott har som viktigaste uppgift att skapa en psykiskt trygg verksamhetsmiljö för unga idrottare. Detta innebär en miljö som är fri från mobbning, trakasserier och osakligt bemötande och som skapar en stabil grund för att växa och utvecklas som idrottare och människa.

Alla som deltar i verksamheten bör vara medvetna om de gemensamma spelreglerna, det vill säga hur de förväntas bete sig och beakta andra.

För att klara sig i ur och skur behövs positiva relationer, det vill säga stöd från medpassagerarna – särskilt från trygga vuxna. Även samarbetsfärdigheter, att kunna uppskatta olikheter samt känslofärdigheter och förmågan till växelverkan gör den gemensamma resan smidigare.

Upplevelsen av att uppnå mål stärker förmågan att klara av olika situationer.

Erfarenheterna ökar känslan av kompetens och självrespekt och stärker förmågan att se sitt eget värde. Det skapar tillit till att det är möjligt att klara sig också genom svåra tider.

Vind i seglen – möjlighet att växa

Ju fler starka segel en idrottare har tillgång till, desto trevligare och mer belönande blir resan. Starka segel gör det också lättare att snabbt och smidigt ändra riktning när omständigheterna förändras. Som segel fungerar närvaro och engagemang, positiva känslor och meningsfullhet.

Det är bra för en ung idrottare att lära sig att fokusera på långsiktig träning, att lugna ner sig i stressande situationer och att leva i nuet.

Ju bättre förmåga i närvaro och engagemang, desto oftare kan hen njuta av tillståndet av flow, som skapar välbefinnande och ger en känsla av mening. Då tar vinden verkligen fatt i seglen och allt löper som av sig självt.

Som det andra seglet fungerar positiva känslor och förmågan att stanna vid de lyckliga stunderna; förmågan att känna och visa tacksamhet och att stärka de positiva känslorna.

Som det tredje seglet fungerar meningsfullhet, det vill säga upplevelsen av att det egna agerandet har en tydlig riktning.

Meningsfullhet är starkt närvarande i en ung idrottares liv, när hen kan utnyttja och utveckla sina egna kärnstyrkor och kan påverka sin egen träning. Meningsfullheten ger kraft att fortsätta försöka också då det är svårt och att återvända ännu starkare efter ett bakslag.

Videon om dimensionerna

På MIELI rf:s YouTube-kanal hittar du en video för varje dimension av det psykiska välbefinnandet. De finns som en spellista och varje video är 4-6 minuter lång.

Tränare: Börja med små steg

Att stötta en ung idrottares psykiska välbefinnande kan börja med små och vardagliga handlingar. Ofta räcker det långt med intresse, närvaro och att lyssna.

  • Att ställa frågor och att ta upp ämnen till diskussion visar att man bryr sig, vilket skapar en känsla av trygghet.
  • Det är viktigt för idrottaren att känna sig hörd och att få odelad uppmärksamhet.

Checklista över dimensionerna av psykiskt välbefinnande

Använd PERMA-modellen som en checklista när du planerar träningarna och säsongen.

  1. Har mina idrottare en trygg träningsmiljö? Känner de till hur de förväntas bete sig och hur de kan ta hänsyn till varandra?
  2. Är jag en trygg vuxen som det är lätt att vända sig till? Kan idrottarna samarbeta som grupp och har de förståelse och respekt för olikheter?
  3. Stärker jag idrottarnas upplevelser av att uppnå mål och känslan av kompetens? Ger jag positiv feedback, stöd och uppmuntran?
  4. Får idrottarna uppleva flow och lärande i träningen?  Främjar mina övningar fokus och engagemanget i träningen, utan onödiga avbrott?
  5. Visar jag uppskattning och tacksamhet för vår gemensamma verksamhet? Gör vi framgångar synliga tillsammans och stärker positivt tänkande och självmedkänsla?
  6. Har idrottarna en tydlig förståelse för våra gemensamma mål? Får de använda sina styrkor och delta i beslut som rör dem?

Läs mer

Kaufman, Scott (2020): Transcend – The New Science of Self-Actualization.

Seligman, Martin (2011): Flourish – A Visionary New Understanding of Happiness and Well-being.

Avola, Pauliina och Viivi Pentikäinen (2019): Kukoistava kasvatus – Positiivisen pedagogiikan ja laaja-alaisen hyvinvointiopetuksen käsikirja.

Csikszentmihalyi, Mihaly (2005): Flow: Elämän virta – Tutkimuksia onnesta, siitä kun kaikki sujuu.

Rovio, Esa, Taru Lintunen och Olli Salmi (toim.) (2009): Ryhmäilmiöt liikunnassa.

Dweck, Carol (2017): Mindset – Updated edition: Changing The Way You think To Fulfil Your Potential.

Forsblom, Kim (2020): Kilpailukauden aikaiset kollektiiviset tavoitteet ja tavoitteenasettelu naisten SM-tason palloilujoukkueissa.

Tur-Porcar, Ana och Domingo Ribeiro-Soriano (2020): The Role of Emotions and Motivations in Sport Organizations. Frontiers in Psychology 11 May 2020.

Olympiska kommittén – ansvarsfullhet, vastuullisuus (på finska)