Välbefinnande i kommunen: checklista
Checklistan för välbefinnande i kommunen är ett arbetsredskap för dem som ansvarar för och arbetar med att främja välbefinnande och hälsa i kommunen.
Checklistan för välbefinnande i kommunen ökar medvetenheten om kommuninvånarnas psykiska välbefinnande och fungerar som ett stöd när man skapar strategiska linjer och väljer vilka tyngdpunkter man ska ha i arbetet. Tyngdpunkten flyttas till åtgärder som stärker den psykiska hälsan och förebygger psykiatriska tillstånd, samt till tidiga insatser.
Checklista för välbefinnande i kommunen – varför?
- Checklistans målsättning är att stöda och uppmuntra kommunerna att stärka invånarnas psykiska hälsa som en del av arbetet med att främja välbefinnande och hälsa i kommunen.
 - Checklistan är ett stöd när man i kommunerna skapar strategiska linjer och väljer vilka tyngdpunkter man ska ha i arbetet.
 - Kommunerna får stöd med att bedöma sin situation samt identifiera sina styrkor och utvecklingsbehov.
 - Tyngdpunkten flyttas till åtgärder som stärker den psykiska hälsan och förebygger psykiatriska tillstånd, samt till tidiga insatser.
 - Medvetenheten om kommuninvånarnas psykiska välbefinnande ökar: god psykisk hälsa är en del av en hållbar social och ekonomisk utveckling.
 
Till vem riktar sig checklistan?
- Checklistan fungerar i första hand som ett arbetsredskap för dem som ansvarar för och arbetar med att främja välbefinnande och hälsa i kommunen.
 
Checklistans delområden
Strategi och ledarskap
- Främjandet av psykisk hälsa ingår i kommunens strategi.
 - Kommunens ledning har förbundit sig att främja psykisk hälsa i enlighet med strategins målsättning.
 - Välfärdsberättelsen och -planen samt strukturerna som styr dem stöder verkställandet av strategin när det gäller att främja psykisk hälsa.
 - I kommunens strategi och välfärdsplan ingår tanken om att minska skillnaderna i välfärd: åtgärder riktade till hela befolkningen och åtgärder riktade till utsatta grupper stöder varandra.
 
Det är hela kommunens uppgift att främja psykisk hälsa
- De olika kommunala sektorernas roller och de åtgärder sektorerna skall göra för att främja invånarnas psykiska hälsa är fastställda och planerade. Koordineringen och samarbetet på tväradministrativ nivå fungerar.
 - Kommunen möjliggör för kommuninvånarna att bedriva verksamhet som främjar den psykiska hälsan. Föreningssamarbeten och partnerskap med olika aktörer sker på ett mångsidigt sätt.
 - Kommunen som arbetsgivare främjar personalens psykiska hälsa. Kompetens i frågor som gäller psykisk hälsa är en del av kompetensmålsättningen för förmän och chefer. Man ingriper i riskfaktorer i arbetet och stärker resursfaktorerna.
 
Kontaktytor, samarbeten och partnerskap
- Kommunens samarbete med läroinrättningar och företag är aktivt. Läroinrättningarnas och företagens verksamhetskultur stärker elevernas, studenternas och arbetstagarnas psykiska hälsa.
 - Kommunen samarbetar på ett mångsidigt sätt med samfund, föreningar och aktörer inom frivillig verksamhet, och strukturerna för samarbetet är kända för alla parter.
 - Kommunen har ett smidigt samarbete med sjukvårdsdistrikten.
 - Kommunen möjliggör och stärker lokal verksamhet samt invånarnas delaktighet tillsammans med olika aktörer.
 
Evidensbaserade verksamhets-modeller och information
- Kommunen insamlar data om invånarnas psykiska hälsa utifrån olika befolkningsgrupper. Mätarna är mångsidiga och ger information också om positiva aspekter angående psykisk hälsa.
 - Man använder informationen systematiskt i beslutsfattande samt i utvärdering och planering av verksamheten.
 - De olika kommunala sektorerna använder evidensbaserade verksamhetsmodeller för att främja den psykiska hälsan.
 - Kommunen använder och utvecklar aktuella digitala medel och lösningar för att främja invånarnas psykiska hälsa.
 
Olika åldersgrupper beaktas inom arbetet med att främja psykisk hälsa
- Kommunen stärker personalens kompetens i främjandet av psykisk hälsa särskilt i de fall där arbetsuppgifterna omfattar täta kontakter med invånarna.
 - Kommunen stöder familjers gemensamma samvaro på olika sätt beroende på barnens ålder. Familjerna ges möjligheter att med låg tröskel få information och diskutera föräldraskap.
 - Inom social- och hälsovården använder man effektiva metoder som stöder föräldraskap.
 - Inom småbarnspedagogiken använder man verksamhetsmodeller som stärker känslokompetens och interaktion samt stöder en balanserad uppväxt.
 - Färdigheter i psykisk hälsa undervisas i grundskolan som en del av läroplanen. Lärarna och den gemensamma elev- och studerandevården har konkreta medel att stärka den psykiska hälsan och en positiv gruppanpassning i skolgemenskapen.
 - Läroinrättningarna för andra och tredje stadiet har konkreta medel att stärka den psykiska hälsan och för att skapa en positiv gruppanda.
 - Kommunen erbjuder möjligheter för vuxna att få information och stöd med att stärka färdigheter i psykisk hälsa och delaktighet.
 - Kommunen samarbetar med arbetsplatser och företagare för att stärka den psykiska hälsan hos kommunens invånare i arbetsför ålder.
 - Äldre invånare erbjuds kamratstödgrupper som stärker färdigheterna i psykisk hälsa och delaktighet, samt verksamhet som främjar och upprätthåller de äldres sociala relationer.
 - Kommunen erbjuder invånare i olika åldrar möjligheter att med låg tröskel ta sig ut i naturen samt delta i kultur- och motionshobbyer.
 
Personer i utsatt ställning beaktas
när man främjar psykisk hälsa
- Kommunen erbjuder utsatta personer möjligheter till delaktighet samt ger information och stöd i att stärka färdigheterna i psykisk hälsa. Detta arbete görs i samarbete med föreningar och samfund.
 - Kommunen arbetar aktivt för att möjliggöra utsatta personers deltagande i kultur- och motionshobbyer.
 - Kommunen använder sig av metoder för uppsökande arbete för att nå människor i olika åldrar som lever i olika slag av utsatthet.
 
Informationsutbud
- Kommunen lyfter fram psykisk hälsa som tema via flera kanaler och kommunikation på olika nivåer, till exempel i sociala medier, lokaltidningar och lokalradio samt på anslagstavlor i allmänna utrymmen, olika bildskärmar och reklamplatser.
 - Kommunen kan erbjuda information om psykisk hälsa i diskussioner, evenemang eller till exempel på kurser i det fria bildningsarbetet.
 - Inom olika kommunala verksamheter och tjänster för man psykisk hälsa på tal med låg tröskel.
 
Tidigt ingripande
- Tidigt ingripande och hjälp till att hitta lämpliga tjänster är en etablerad del av verksamheten inom kommunens olika tjänster.
 - De professionella har etablerade, effektiva metoder att föra saken på tal.
 
Uppföljning och utvärdering av konceptet Välbefinnande i kommunen
- Kommunen följer upp vilken konkret verksamhet som genomförs som en del i konceptet Välbefinnande i kommunen, och i vilken omfattning den når invånarna.
 - Kommunen följer upp och utvärderar hur den främjande tväradministrativa och sektorövergripande verksamheten för psykisk hälsa förverkligas.
 - Kommunen följer regelbundet upp utvecklingen av personalens och chefernas arbetshälsa och kunskap om psykisk hälsa.
 - Man kommer att följa upp hur konceptet Välbefinnande i kommunen inverkar på befolkningens
 - psykiska hälsa och bedöma utvecklingen med
 - givna mätare.
 
Checklistan har tagits fram i samarbete mellan Mieli Psykisk Hälsa Finland rf och Esbo stad. Checklistan har även diskuterats i olika nätverk.