Att byta land kan utvecklas till en kris
Den psykiska migrationsprocessen kan haka upp sig. Om du mår dåligt under en längre tid och känner att du inte kommer vidare är det värt att söka hjälp.
Som migrant går du igenom en psykisk migrationsprocess. Under processen hanterar du i ditt sinne de förändringar och svårigheter som migrationen och bytet av omgivning och de nya yttre omständigheterna orsakar. Även om du flyttar till ett land med en liknande kultur som i ditt gamla land är det mycket som förändras och måste processeras. Men ju mer annorlunda ditt nya land är, desto större är förändringen av ditt liv.
Migrationsprocessen är individuell och hur den fortskrider påverkas bland annat av barndomsupplevelser, ålder, kön, utbildning, etnisk och religiös bakgrund, hemlandets kultur, skälen till migrationen, traumatiska upplevelser, hur länge och i vilken ovisshet man väntar på asyl, attityder till migranter i det nya landet och förekomsten eller avsaknaden av socialt stöd.
Det kan gå så att du psykiskt hakar up dig och fastnar i något skede av din migrationsprocess. Om det krisar till sig och du mår dåligt under en längre tid och känner att du inte kommer vidare är det värt att söka hjälp. En migrationskris går över om du aktivt tar itu med den och bearbetar den. Det är ingen skam att söka professionell hjälp. Det är alltid en bra idé att söka hjälp om illabefinnandet blir utdraget.
Traumatiska upplevelser kan krångla till vardagen
Många migranter har upplevt traumatiska händelser. Det psykiska traumat kan vara individuellt, t.ex. en svår barndomsupplevelse, eller kollektivt, t.ex. att bli utsatt för förföljelse eller krig. De traumatiska händelserna har ofta varit förknippade starka känslor av hjälplöshet, rädsla och skräck. Traumat kan leda till ett posttraumatiskt stressyndrom som försvårar migrationsprocessen. Ett posttraumatiskt stressyndrom innebär påträngande minnen av den traumatiska händelsen som återupplevs upprepade gånger och okontrollerbart, till exempel i form av bilder eller tankar, vilket orsakar överspändhet och nedstämdhet.
Något som påminner om den traumatiska händelsen kan utlösa en stark återupplevelse av händelsen. Då blir det lätt så att du försöker undvika situationer där detta kan hända. Detta gör det svårt att sköta saker och ting och att umgås med andra. Du är ständigt överspänd och alert och undviker nära kontakter. Irritabilitet och utbrott av ilska är vanliga. Detta kan leda till isolering och ensamhet eller konflikter inom familjen.
Psykisk traumatisering åtföljs ofta av sömnstörningar, minnesproblem och koncentrationssvårigheter. Detta återspeglas i funktions- och inlärningsförmågan och gör det till exempel svårt att lära sig det nya språket eller att arbeta. Du kan känna att din förmåga att påverka din egen framtid är nedsatt. Du blir lätt förolämpad och kan tendera tolka omgivningens budskap negativt. Du kan ha svårt att lita på andra. Men även om det förflutna inte kan förändras, kan man lära sig att leva med trauman.
Det finns hjälp att få
Det finns stöd och hjälp att få också vid migrationskriser, till exempel från Kriscentret Valo, MIELI Kriscenter Helsingfors eller MIELI:s kristelefon.