Gå till innehåll

Ordet depression betecknar både en sinnesstämning och ett psykiatriskt tillstånd. Att vara tillfälligt ledsen eller orkeslös är en normal upplevelse och ska inte behandlas som en sjukdom. Egentlig depression innebär att personen drabbas av långvarig (minst två veckor) nedstämdhet, förlust av lustkänslor, orkeslöshet och andra symtom på depression som berör tankarna, känslorna, beteendet och hela kroppen.

Du kan uppleva mycket olika symtom på depression. Sömnproblem och koncentrationssvårigheter är vanliga. Ibland kan de mest framträdande symtomen vara oklara fysiska smärtor och illamående, och då kan det vara svårt att inse att du drabbats av depression.

Utifrån symtomen klassificerar läkaren depressionen som lindrig, medelsvår eller svår. Det finns ofta ett samband mellan hur svår depressionen är och hur mycket funktionsförmågan påverkas. Om du har en lindrig depression kan du oftast klara av vardagen, jobbet eller studierna trots att du mår dåligt. Vid en svår depression kan du ha svårt att ens ta dig ur sängen på morgonen.

Om depressionen är medelsvår eller svår kan du behöva sjukskrivning. Depression är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning idag. Att vara sjukskriven är inget tecken på svaghet eller misslyckande, snarare tvärtom. Det är ett sätt att ge dig själv en chans att må bättre.

Om du drabbas av egentlig depression är du inte ensam. Varje år upplever ungefär 10 % av finländarna egentlig depression. Depression är vanligare bland kvinnor än hos män. Hundratusentals finländare har varit i en depression och sedan kommit ur den.

Idag känner man igen depression bättre än tidigare, vilket är en orsak till att antalet personer som lider av depression har ökat i statistiken. Det är positivt att allt fler söker vård för depression. Det är oklart om förekomsten av egentlig depression har ökat i Finland.

Ur folkhälsoperspektiv är depression ett stort problem. Vid sidan av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen är depression den vanligaste orsaken till invalidpension i Finland.

Symtom på egentlig depression

Egentlig depression yppar sig på olika sätt hos olika människor. Typiska symtom på egentlig depression är följande:

Sänkt grundstämning

Sänkt grundstämning innebär att du är nedstämd, ledsen, avtrubbad och irriterad. Framtiden ter sig dyster eller meningslös. Det är vanligt att du gråter mycket mer än vanligt.

Förlust av lustkänsla

Du förlorar intresset för eller känner ingen glädje i saker som tidigare gett dig välbehag. Livsglädjen är borta.

Utmattning

Du känner sig oföretagsam, viljelös och trött. Även små saker känns övermäktiga.

Förlust av självkänsla eller självuppskattning

Du kan tycka illa om dig själv, känna dig värdelös och har liten tilltro till din egen förmåga.

Överdriven självkritik eller obefogade skuldkänslor

Du kan känna skuld och tycka dig vara förtjänt av ett straff. Skuldkänslorna anknyter ofta till händelser som du egentligen inte själv hade kunnat påverka och där du inte har handlat fel.

Återkommande tankar om döden, självmordstankar eller självmordsbenägenhet

Vid djup depression kan du bära på tankar om döden, tänka på din egen död eller ha självmordstankar.

Känsla av obeslutsamhet eller koncentrationssvårigheter

Du kan inte koncentrera dig eller ta itu ens med saker som tidigare har känts enkla.

Långsamhet eller rastlöshet

Dina rörelser kan bli långsammare eller du kan bli rastlös på ett ångestfullt sätt.

Sömnproblem

Sömnproblem kan vara att du vaknar för tidigt, sover oroligt eller har svårigheter att somna in. Det kan också vara ett överdrivet sömnbehov.

Aptit- och viktförändringar

Du kan förlora matlusten och gå ner i vikt, men ibland kan depression även förorsaka att aptiten och vikten ökar.

Egenvård vid depression

Du kan uppleva att din situation är hopplös och att du inte har krafter att upprätthålla vardagsrutiner. Det kan vara bra att komma ihåg att också ett litet steg i rätt riktning kan få dig att må bättre. Att gradvis bygga upp en vardag med aktiviteter är grundstenen i egenvården av depression. Alla dagar är man inte lika motiverad att förändra sina vanor, och då är det bra med självmedkänsla.

Du kan ha nytta av en regelbunden sömnrytm, att röra på dig utomhus och att äta hälsosamt.  Att hålla kontakt med vänner och närstående stödjer återhämtningen, medan isolering kan förvärra depressionen. Alkohol kan göra att du mår bättre för stunden, men förstärker i det långa loppet depressionen och därför ska du undvika att dricka alkohol.

Bekanta dig gärna med Psykportens avgiftsfria egenvårdsprogram för depression.

Läs mera om egen återhämtning från depression.

Mera information om behandling av depression.

Förebyggande av depression

Du kan själv minska risken för depression genom att leva hälsosamt och främja din psykiska hälsa. Genom egenvård och genom att söka hjälp i tid kan du förebygga ett en egentlig depression utvecklas.

Det kan finnas många orsaker bakom en egentlig depression. Ofta är depression en kombination av biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Man hittar sällan en tydlig bakomliggande orsak. Medfödda anlag, tidiga uppväxtförhållanden, negativa upplevelser och livsomständigheter inverkar på hur utsatta människor är för depression.

Sannolikheten för depression ökar om personen till exempel har haft en svår barndom och blivit utsatt för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld eller har blivit övergiven. Svåra, sorgliga eller tunga livsomständigheter kan leda till uppkomst av depression. Arbetslöshet, skilsmässa och fattigdom ökar risken för egentlig depression.

Även om ärftlighet kan ligga bakom depressionen, kan man med tidiga insatser hindra att depressionen överförs till kommande generationer. Om du får stöd för ditt föräldraskap minskar risken för att depression upprepar sig i nästa generation. För detta har metoden ”Föra barnen på tal” -utvecklats.

Ibland kan den bakomliggande orsaken vara en fysisk sjukdom, och därför är det viktigt att depressionsdiagnosen görs av en läkare. Vissa läkemedel, narkotika och alkohol kan orsaka depression. Depression kan också ha hormonella orsaker eller bero på bristen av dagsljus under den mörka årstiden.

Sakgranskning: Kristian Wahlbeck, docent i psykiatri