Färdigheter i psykisk hälsa ingår i skolvardagen

Barn och unga mår bra i grupper där det är tryggt att vara, där man blir sedd och hörd och där man lär sig färdigheter för psykisk hälsa.

Skolan är en plats där psykisk hälsa kan stärkas varje dag. Barn och unga känner sig delaktiga av en respektfull och god gemenskap när alla har för vana att hälsa på varandra, bemöter varandra med ett leende och visar intresse för varandras tankar och känslor.

Skolvardagen har en trygg inramning när barn och unga känner de vuxna klassen och sina klasskamrater väl. De upplever samhörighet när de kan dela vardagliga glädjeämnen och sorger och också vet var de kan få hjälp när det behövs. De flesta barn och unga drar nytta av tydliga gränser, förutsägbarhet och trygga rutiner.

Liten pojke på väg till skolan — I en god miljö växer välmående barn och unga. Foto: Canva

Skolans uppgift är också att undervisa i grundläggande färdigheter för psykisk hälsa. Dessa omfattar bland annat känslomässiga och sociala färdigheter, medveten närvaro, självkännedom, hälsosam vardagsrytm, samt förmåga att hantera bekymmer och livskriser.

Barn och unga övar på dessa färdigheter i olika vardagssituationer i skolan, genom att lära sig att lösa konflikter eller att stötta klasskamrater. Barn och unga lär sig också om dessa ämnen under lektionstid. I läroplanen märks fokus på psykiskt hälsa bland annat inom mångsidig kompetens. Enligt forskning minskar regelbunden undervisning om känslomässiga och sociala färdigheter för hela gruppen mobbning samt impulsivt och aggressivt beteende hos barn och unga.

Psykisk hälsa är livsglädje! Det är också färdigheter som hjälper barn och unga att kunna lugna sig och möta både stora och små utmaningar.

Varje barn behöver trygga och pålitliga människor runt sig. Genom gott samarbete med hemmet och fritidsverksamheten stärks skyddsnätet. Barns och ungas skyddsnät utgörs av klasskamraterna, klasslärare, speciallärare, skolhälsovårdare, skolläkare, kurator och psykolog samt eventuell skolungdomsarbetare eller skolcoach.

Skolpersonalen kan stärka elevernas psykiska hälsa genom att bland annat:

Vara närvarande och möta barn och unga som individer.
Stöda gruppbildning och bygga en trygg skolgemenskap.
Omedelbart ingripa om mobbning och diskriminering förekommer.
Undervisa i psykisk hälsa, utveckla sina egna färdigheter och fungera som goda förebilder, särskilt gällande känslohantering och kommunikation.
Visa uppskattning för barn, unga och vårdnadshavares mångfald.
Samarbeta med vårdnadshavare, ungdomstjänster, familjerådgivning och andra organisationer.

Källor:

Nurmi, Sillanpää & Hannukkala (2014). Må bra tillsammans – handboken.

Aalto-Setälä, T., Huikko, E. et al (2020). Kouluikäisten mielenterveysongelmien tuli ja hoito perustason palveluissa. Opas tutkimiseen, hoitoon ja vaikuttavien menetelmien käyttöön. THL: Ohjaus 6, 2020

Grundskolans läroplan (2014) lägger ännu större tonvikt på att främja hälsa och välbefinnande. Den stöder inlärningen av olika livsfärdigheter, bland annat genom att betona bred tvärgående kompetens inom läroämnen. Varje lärare har ett ansvar för att främja elevernas färdigheter inom ett omfattande spektrum avdelområden. ”Vardagskompetens” är ett av sju breda helheter. Eleverna uppmuntras att ta hand om sig själva och andra, samt att öva färdigheter som är viktiga för deras vardag.

– Vilka är dina sätt att stödja en ung person i vardagen?
– Vilka är de faktorer som ökar det psykiska välbefinnande i er skola?