Färdigheter för psykisk hälsa som en del av skolans vardag
I en trygg gemenskap där man blir sedd, hörd och bemött med respekt får eleverna möjlighet att utveckla färdigheter som hjälper dem att hantera vardagen och må bra.
Skolan är en central plats för att stärka barn och ungas psykiska hälsa. Det handlar om att ge eleverna grundläggande livskunskaper: att känna igen och uttrycka känslor, samarbeta och lösa konflikter, ta hand om sin vardagsrytm, vara närvarande och be om hjälp när något känns svårt. Dessa färdigheter övas både på lektioner och raster, i möten mellan elever och vuxna.
Forskning visar att regelbunden undervisning i känslomässiga och sociala färdigheter stärker gruppens sammanhållning och minskar mobbning och impulsivt beteende. En varm och stödjande klassgemenskap skapar trygghet och ger barn och unga möjlighet att utveckla sin sociala kompetens och sin stresstålighet.
Psykisk hälsa är livsglädje och färdigheter som hjälper barn och unga att kunna lugna sig och möta både stora och små utmaningar.
I skolvardagen betyder detta små, men viktiga handlingar: att vuxna är närvarande, reagerar på osakligt beteende, visar uppskattning för mångfald och fungerar som förebilder i hur man uttrycker känslor och kommunicerar. Samarbete med hemmet och övriga aktörer runt barnet stärker skyddsnätet ytterligare.
Hur kan skolans vuxna stöda elevernas psykiska hälsa?
Skolpersonalen kan stärka elevernas psykiska hälsa genom att bland annat:
- Vara närvarande och möta barn och unga som individer.
- Stöda gruppbildning och bygga en trygg skolgemenskap.
- Omedelbart ingripa om mobbning och diskriminering förekommer.
- Undervisa i psykisk hälsa, utveckla sina egna färdigheter och fungera som goda förebilder, särskilt gällande känslohantering och kommunikation.
- Visa uppskattning för barn, unga och vårdnadshavares mångfald.
- Samarbeta med vårdnadshavare, ungdomstjänster, familjerådgivning och andra organisationer.
- ta hand om sin egen psykiska hälsa.
Källor:
Nurmi, Sillanpää & Hannukkala (2014). Må bra tillsammans – handboken.
Aalto-Setälä, T., Huikko, E. et al (2020). Kouluikäisten mielenterveysongelmien tuli ja hoito perustason palveluissa. Opas tutkimiseen, hoitoon ja vaikuttavien menetelmien käyttöön. THL: Ohjaus 6, 2020
Grundskolans läroplan (2014) lägger ännu större tonvikt på att främja hälsa och välbefinnande. Den stöder inlärningen av olika livsfärdigheter, bland annat genom att betona bred tvärgående kompetens inom läroämnen. Varje lärare har ett ansvar för att främja elevernas färdigheter inom ett omfattande spektrum avdelområden. ”Vardagskompetens” är ett av sju breda helheter. Eleverna uppmuntras att ta hand om sig själva och andra, samt att öva färdigheter som är viktiga för deras vardag.
Förutom läroplanen styrs skolornas arbete med välbefinnande av lagstiftning. Syftet med lagen om elev- och studerandevård (2013) är ”att främja de studerandes och hela studiegemenskapens välbefinnande, samarbetet med vårdnadshavare samt de studerandes delaktighet i frågor som berör dem själva och studiegemenskapen. Enligt lagen genomförs elev- och studerandevården i första hand som förebyggande, gemensam elevvård som stödjer hela studiegemenskapen. Utöver detta har varje studerande rätt till individuellt inriktad elev- och studerandevård.”
Barnskyddslagens plan för barns och ungas välfärd styr, leder och utvecklar välfärdsarbetet för barn, unga och familjer i kommunen. När det gäller grundskolans välfärdsarbete fastställs i planen målen för elev- och studerandevården samt de centrala principerna för hur den genomförs lokalt. Den innehåller en bedömning av det totala behovet av elev- och studerandevård, vilka tjänster och assistentresurser som finns tillgängliga samt stöd- och specialundervisning. Välfärdsplanen anger även de åtgärder som ska stärka den gemensamma elevvården och det tidiga stödet för eleverna, samt information om hur planen genomförs, följs upp och hur kvaliteten i elev- och studerandevården utvärderas.
De lagstadgade jämställdhets- och likabehandlingsplanerna görs i samarbete med personalen, eleverna och vårdnadshavarna. Planerna beskriver de åtgärder som ska förebygga och motverka sexuella och könsrelaterade trakasserier, diskriminering på grund av kön samt främja likabehandling. Genom planerna ska skolan utvärdera hur jämställdheten och likabehandlingen förverkligas i verksamheten och vidta nödvändiga åtgärder för att stärka dem.