Hur fortsätter skolvardagen efter en kris?
En oväntad tragisk händelse kan vara omskakande. När skolgemenskapen återhämtat sig efter den initiala chocken efter händelsen kan det kännas svårt att återgå till vardagen. Hur återställer man känslan av trygghet?
Att hålla fast vid vardagsrutinerna skapar trygghet. Efter en kris är det viktigt att hålla skolvardagen så bekant och förutsägbar som möjligt. Trygghetskänslan ökar när alla vuxna i skolan visar intresse och frågar eleverna hur de mår och tar sig tid att lyssna. Engagemanget ger eleverna en upplevelse av att någon bryr sig om dem och tar hand om dem.
Tillit mellan elever kan skapas genom att regelbundet göra övningar som stärker gruppsammanhållningen. Med hjälp av olika pedagogiska metoder, som att ändra par- och gruppsammansättning, lär eleverna känna varandra bättre. Det viktigaste är att man hela tiden uppmuntrar respektfullt bemötande. Endast då kan barn och unga känna sig trygga och uppleva att de blir sedda och hörda sådana som de är.
Genom att kartlägga sitt skyddsnät och tillgängliga stödtjänster påminns eleverna om att man inte behöver klara sig ensam, utan att det finns trygga vuxna, stöd och hjälp att få. Att identifiera och testa olika copingstrategier kan vara till hjälp. Om kroppen mår bra, har man lättare att vara – även i kriser. Därför är det bra att diskutera med eleverna om vilka vardagliga val som stärker psykisk hälsa. Följande lektioner från ”Körkort i psykisk hälsa” har utformats för att behandla dessa teman.
KAMU-lektionerna Tänk på din kompis, hur stöttar du din kompis?” är en serie av fyra lektioner där unga får redskap för att ta hand om sin egen psykiska hälsa, för att stötta en vän, våga uttrycka sin oro gällande en väns mående och igenkänna när vännens situation ska tas till tals med en vuxen eller professionell.
Mobbning bör diskuteras med den allvar den förtjänar. Många använder termen ”skolvåld” när de talar om mobbning. Eleverna måste förstå mobbningens konsekvenser: Att bli mobbad är ofta traumatiskt inte bara på grund av den fysiska eller psykiska smärtan som upplevs, utan också på grund av att det kan vara långvarigt och inträffa oförutsägbart. Offret kan känna ständig rädsla eller ha höjd stressnivå, vilket vara skadligt både för den psykiska och fysiska hälsan. Skolmobbning kan också innebära att man upplever att man förlorat människovärdet inom en grupp, till exempel i ens egen klass- eller kamratgrupp. Eleverna bör vara medvetna om att erfarenheten av att upprepade gånger bli utesluten ur gemenskapen eller bli mobbad har negativa konsekvenser för självbilden, självkänslan och identiteten hos det barn eller den unga som blivit mobbad.
Mobbning är vanligtvis ett gruppfenomen och handlar om maktutövning i gruppen. Gruppmedlemmarna har en avgörande roll i om mobbningen fortsätter eller inte. Mobbningen måste därför stoppas omedelbart när den uppdagas. Klassens gruppdynamik visar sig inte alltid för skolpersonalen på det sätt som eleverna upplever den. Mobbningen kan också förbli dold eftersom den sker så subtilt eller utanför skolan, till exempel på sociala medier eller på fritiden. Tröskeln för att rapportera mobbning måste sänkas och olika vägar för detta behöver erbjudas. I många skolor finns anonyma kanaler, såsom ”rapportera mobbning”-lådor för att rapportera mobbning. Dessutom måste skolpersonalen ständigt påminna eleverna om att mobbning inte tolereras i skolan och att det ska rapporteras omedelbart till vuxna. Tyvärr rapporterar endast var tredje elev i åk 8–9 mobbning till skolpersonalen och endast hälften av alla fall upphör helt eller minskar efter att de rapporterats.
Sidan har redigerats 16.12.2024
Kontakta oss
Anna-Lena Sahlström
Projektledare, Projektet Välmående barnfamiljer
+358 40 482 9179
fornamn.efternamn@mieli.fi