Ett tillräckligt bra föräldraskap är gott nog
Många vill vara en så bra fostrare som möjligt, men å andra sidan är det ett faktum att när man månar om sitt eget välmående månar man också om barnets välmående. Barnets psykiska hälsa börjar byggas upp redan före födelsen och då spelar förälderns psykiska hälsa en central roll.
Vad ska man då göra, MIELI rf:s specialpsykolog Elina Komulainen? Vad hjälper föräldern att orka i vardagen och minska ”presterandet” i föräldraskapet?
Det är viktigt att man litar på sig själv som förälder utan att jämföra sig med andra. Det här är svårt för många föräldrar i dagens värld med sociala medier. Om man som förälder hela tiden strävar efter att göra sitt allra bästa för barnet finns det en risk att man överpresterar och drabbas av utmattning. Det kan leda till en känsla av att ingenting är gott nog. Samtidigt kan man förlora någonting viktigt, som att uppleva glädje tillsammans.
Man talar ofta om ett tillräckligt bra föräldraskap. Vad är ett tillräckligt bra föräldraskap?
Förälderns uppgift är att ta hand om barnet genom att uppfylla barnets fysiska, psykiska och sociala grundläggande behov. Ett tillräckligt bra föräldraskap handlar också om att inte ställa för höga krav på vardagen. Man kan till exempel fråga sig vad som är viktigare, att alltid ha en städad hall, ett snyggt kök och en skinande diskbänk som är en en utopi i en barnfamilj, eller att krypa ner bredvid berget av tvätt för att läsa en stund med barnet. Man kan också vila en stund medan barnet sover middag, i stället för att stöka med allt som är ogjort i hemmet.
Vilka saker stärker förälderns psykiska hälsa och ger mera ork?
Må bra-handens fem fingrar; 1. sömn och vila, 2. näring och måltider, 3. relationer och känslor, 4. motion och lek, 5. fritid och kreativitet, är viktiga för alla familjemedlemmar. Det är naturligt att föräldern under småbarnstiden lätt sätter sina egna behov ”på vänt”, eftersom barnet behöver så mycket omedelbar omsorg av föräldern. Det är ändå bra att genast från början i föräldraskapet värna om den egna orken och sitt psykiska välmående, och att medvetet stärka dem.
MIELI rf:s Må bra-hand med sina olika sektorer visar upp barnets, den ungas och också den vuxnas grundläggande stöttepelare i vardagen. När sömn, näring, sociala relationer, motion och lek eller kreativitet är rutiner i vardagen stöder det alla familjemedlemmars psykiska hälsa.
1. Sömn och vila
2. Näring och måltider
3. Relationer och känslor
4. Motion och att lyssna på sin kropp
5. Fritid och kreativitet
Läs mer om Må bra handen (öppnar ett nytt fönster)
I MIELI rf:s nya minigallup delar föräldrar med sig av praktiska tips och egna erfarenheter. Vilka tips skulle du plocka fram därifrån?
När man hittar föräldraskapets bästa sidor i den egna vardagen stärks hela familjens psykiska hälsa. Föräldrar berättar till exempel att det finaste i föräldraskapet är att man får följa med hur det egna barnet utvecklas, man lär känna sitt barn och upplever glada stunder tillsammans. Barns lekar och humor ger mycket glädje i förälderns vardag och att göra saker tillsammans är viktigt också med tanke på den positiva interaktionen och anknytningsrelationen. Att göra saker tillsammans kan för många år framåt bygga upp betydelsefulla saker av många olika slag. Förutom att det ger glädje och samvaro kan det till exempel överföra viktiga praktiska färdigheter till följande generation. Sådana stunder utgör ett dyrbart kapital ännu många år senare.
Vilken betydelse har förälderns psykiska välmående för barnets växt och utveckling?
Barnets psykiska hälsa börjar utvecklas redan före födelsen. Den påverkas av förälderns välmående, de föreställningar föräldern har av barnet, tankar och önskningar, samt den livssituation som barnet föds till. Att vara förälder till ett litet barn är att svara för barnets grundläggande behov. Barnets växt och utveckling kräver en trygg, interagerande relation där föräldern är uppmärksam och tolkar barnet på rätt sätt och vid rätt tid, samt förstår sina egna känslor och reaktioner. En babys gråt är alltid en signal om något: hunger, en våt blöja, behov av sömn eller en famn. Grunden till barnets psykiska hälsa byggs upp i den dagliga omsorgen om barnet.
Också i senare skeden behöver barnet det att föräldern är närvarande i vardagen och gläder sig åt barnets nya färdigheter. Föräldern tröstar när barnet är ledset, blåser på det onda när barnet stöter sig, och frågar hur barnets dag har varit. Det är viktigt att föräldern är intresserad av barnets skoldagar och kamratrelationer, och vet till exempel var tonåringen rör sig och med vem.
Lugna stunder tillsammans utan brådska är guld värda för en positiv utveckling av barnets psykiska hälsa. Man behöver inte göra något speciellt. Det räcker med att man sitter i soffan tillsammans, pratar, läser, spelar brädspel eller väntar på att makaronilådan i ugnen ska bli färdig.
Vad ska man göra om man märker att orken tryter och vardagen oftast känns alltför jobbig?
I svåra situationer är det bra att fundera på vilka förändringar man behöver göra. Vad kan man skära ner på? Vad skulle hjälpa en att orka bättre? Man måste våga och kunna säga saker högt för sina närmaste, samt vid behov be om och ta emot hjälp av proffs.
Regelbundna rutiner i vardagen underlättar familjelivet. De gör att vardagen känns trygg och förutsägbar. Ibland hjälper det med att helt enkelt granska Må bra-handen både ur föräldraskapets och barnens synvinkel. Det är bra att bland annat fundera på om man själv har tillräckligt med tid för vila, lättsam samvaro med de närmaste, eller de hobbyer man vill utöva. Om inte, hur kan man ordna så att man får det? Är barnens liv för jäktigt när de skyndar från en hobby till nästa? Skulle alla behöva släppa någonting och koncentrera sig mera på att vara tillsammans?
En vanlig vardag med rutiner är ett skydd också i situationer när saker förändras. Rutinerna ger stabilitet. Det förekommer många situationer i vardagen då allt inte går som planerat, och dem klarar man nog också av. Flexibilitet hjälper i överraskande situationer.
När det gäller ork och psykiskt välmående, vilka är de mest typiska sakerna som alla föräldrar kämpar med?
Sömnbrist är en av de vanligaste utmaningarna under spädbarnstiden och också senare. Under småbarnstiden handlar det ofta om barnets känsloreglering och trilskande, och då också om förälderns egen känsloreglering, och vilka metoder och lösningar hen har i sådana situationer. I dag upptar de digitala medierna ofta mycket av familjernas gemensamma tid, både barnens och föräldrarnas. I puberteten förändras också föräldraskapet när det händer mycket i den ungas utveckling, både fysiskt och psykiskt. Då krävs det uthållighet av ett följsamt föräldraskap när det gäller engagemanget, även då tonåringen är av annan åsikt. Med det här menar jag att vännerna är viktiga, och att det hör till utvecklingen att ungdomar frigör sig från sina föräldrar, men att föräldern ändå ska finnas kvar i den ungas liv, vara intresserad av hen, sörja för hemkomsttider, och stöda den unga under de turbulenta tonåren.
Hur kan man stärka sin egen ork och sitt psykiska välmående?
Genom att ta hand om sin fysiska och psykiska hälsa, och då kan man till exempel ta Må bra-handens olika sektorer till hjälp. Genom att motionera, göra saker som man själv njuter av – ibland också utan barn. Genom att ge sig tid att vila, genom att se om sina matvanor. Genom att modigt dela med sig av föräldraskapets glädjeämnen och sorger med andra föräldrar eller andra närstående. Genom att ibland kort stanna upp för att se hur mycket gott det finns i barnen. I en av videofilmerna Mielivartti berättar en förälder till ett litet barn bland annat att hen i början av föräldraskapet beslöt att de ska ha roligt tillsammans.
Upplever dagens föräldrar mera press på sitt föräldraskap än tidigare generationer? Om det är så, vad kan det bero på?
Dagens sociala medier med sina idealbilder skapar stress hos många föräldrar. Det är viktigt att komma ihåg att det vanligen är livets soligaste sida folk visar upp i de sociala medierna, inte en realistisk bild av vardagen. Många upplever sig också vara för ensamma och utan stödnätverk. Coronatiden och andra utmaningar den senaste tiden har ökat pressen på att man ska klara sig ensam. Det här borde man nu väga upp med att tillhandahålla ställen och möjligheter för föräldrar att träffas. Man borde också se till att trötta föräldrar får stöd åt familjen, utan långa väntetider och utan att de ska behöva söka hjälp i många olika instanser.
Vad betyder kamratstöd för en förälder?
Det är en lättnad att inse att andra föräldrar kämpar med precis samma saker som man själv. Att man trots allt inte är ensam om problemen. Man kan dela tips om olika situationer i vardagen eller till exempel hjälpa varandra med barnpassning.
Kan kamratstödet också vara negativt, om man till exempel jämför sig med andra föräldrar eller sitt barn med andra barn?
Visst kan sådant förekomma, och särskilt i de sociala medierna är det så. I en Mielivartti-video konstaterar en väntande förälder klokt att föräldrar är olika och barn är olika. Det är ingen idé att jämföra sig med andra utan i stället våga lita på sig själv och sitt sätt att vara förälder.
Vilket orosmoment borde föräldrar släppa allra först?
Det om man är tillräckligt bra och om man kan. För ditt barn är just du bra, trygg och viktigast.
MIELI rf har gett ut videoserien Mielivartti. Serien behandlar frågor föräldrar funderar på, med anknytning till hur det är att vara förälder till barn i de olika åldersskedena. Filmerna stöder föräldrar i olika situationer och i dem ger experter också tips för föräldraskapet i barns olika åldrar, med fokus på att stärka den psykiska hälsan. Hela videoserien finns på MIELI rf:s YouTube-kanal. (öppnar ett nytt fönster)
