Vården av suicidnära människor bör förbättras
Författare
Det förs en livlig diskussion om bemötandet och behandlingen av suicidnära personer i hälso- och sjukvården. Den som har gjort ett suicidförsök ska ha rätt att bli bemött av sjukvården på ett sätt som skapar hopp och anvisar en tydlig vårdstig framåt. Stöd bör också finnas för närstående till den person som har försökt göra suicid.
Det är viktigt att personalen känner igen och uppmärksammar risken för suicid, att den som söker hjälp bemöts med lyhördhet och respekt och att alla visas en framkomlig väg framåt. Personalens förmåga att identifiera och behandla personer som är suicidnära måste stärkas. Alla som arbetar inom vård och omsorg bör undervisas i suicidprevention som en del av sin grundutbildning. Suicidprevention bör ingå i den nya grundutbildningen för korttidsterapeuter.
Enligt den evidensbaserade God medicinsk praxis -rekommendationen bör den som försökt göra suicid alltid genomgå en psykiatrisk bedömning. Behandlingen efter ett suicidförsök bör vara aktiv och omedelbar. Enligt personer som söker hjälp hos MIELI rf och andra organisationer förverkligas rekommendationen inte regelmässigt. Psykiatriska bedömningar efter suicidförsök i samband med besök till jouren görs inte systematiskt. Många skickas hem utan någon information om fortsatt behandling. Hänvisningar till kompletterande tredje sektorns stödtjänster görs inte alltid. Missbruksproblem blir ofta ett hinder för att få tillgång till psykiatrisk behandling, trots att det inte borde vara det.
Suiciddödligheten i Finland är hög trots minskningen
Antalet suicid i Finland är fortfarande högt med nordiska mått mätt, trots goda framsteg under de senaste decennierna. Mer än tre gånger så många människor dör i suicid som i trafikolyckor: 747 personer dog av suicid enligt den senaste årliga statistiken över dödsorsaker. Majoriteten av de som gör suicid är fortfarande män, men suiciddödligheten bland kvinnor har ökat under de senaste 10 åren, enligt Statistikcentralen. Enligt en OECD-rapport som publicerades 2023 är Finland det fjärde mest suicidbenägna landet i Europa.
I Finland uppskattar man att alkohol är en bidragande faktor i ungefär hälften av alla suicid. I vissa välfärdsområden är suicid en viktig orsak till förlorade levnadsår.
Det uppskattas att det sker nästan 10 000 suicidförsök per år i Finland. Ett försök ökar risken för senare suicid, även för dem som är anhöriga till den person som har försökt begå suicid.
Det nationella programmet för suicidprevention bör förverkligas
Det finns dock effektiva sätt att förebygga suicidalitet och suicid. Orsakerna är multifaktoriella, varför de måste förebyggas på ett övergripande sätt på individ-, familje-, gemenskaps- och samhällsnivå, genom samarbete mellan olika samhällssektorer. Hälso- och sjukvårdssektorn spelar en viktig roll, eftersom två av tre suicidoffer har sökt hjälp från hälso- och sjukvården under den sista månaden av sitt liv.
Det förebyggande arbetet styrs av social- och hälsovårdsministeriets nationella program för suicidprevention fram till är 2030. En fortsättning av genomförandet av programmet nämns i regeringsprogrammet, men i regeringens budgetförslag för 2024 anvisas endast 300 000 euro till detta ändamål. Genomförandet bör stärkas med ytterligare finansiering och genomföras i samarbete med tredje sektorn. Suicidprevention måste ges nödvändiga nationella och regionala strukturer. En arbetsgrupp för suicidprevention bör inrättas i varje välfärdsområde.
Risken för suicid är förhöjd bland de utsatta: utanförskap, fattigdom, ensamhet och sjukdom är kopplade till suicid. Därför bör förebyggande insatser särskilt inriktas på utsatta människor.
Lågtröskeltjänster som tillhandahålls av tredje sektorn är en viktig del av de suicidpreventiva tjänsterna. Dessa tjänster når ofta utsatta människor bättre än offentliga tjänster. Tjänsterna inkluderar rikstäckande kristelefon- och online-tjänster, som också kan nås anonymt.
Antalet suicid bland unga kvinnor ökar
Suicidtankar, ångest och depressiva symptom, destruktivt missbruk och suicidförsök är exempel på suicidalt beteende bland unga människor. Suicidförsök hos ungdomar är alltid ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa, även om försöket inte medicinskt sett bedöms vara livshotande. Av de ungdomar som kontaktar Sekasins ungdomschatt är en av tio suicidnära.
Sedan 2016 har det skett en alarmerande ökning av förgiftningsolyckor och suicid bland unga. Enligt Statistikcentralen utgjorde suicid cirka en fjärdedel av alla dödsorsaker bland 15-24-åringar, och bland 15-19-åringar var suicid den vanligaste dödsorsaken. Enligt Eurostats statistik är dödsfallen bland unga i Finland till följd av olyckor och våld klart högre än det europeiska genomsnittet och nästan dubbelt så höga som i Danmark, Sverige och Norge.
Suiciddödligheten bland ungdomar och unga vuxna i Finland är också högre än medeltalet i EU. Dödligheten i suicid bland unga kvinnor har ökat under hela 2000-talet.
Suicid bland unga är ofta resultatet av en lång period av marginalisering, för vilken unga människor borde ha fått hjälp i tid. Det vore särskilt viktigt att grundligt undersöka orsakerna till suicidförsök och suicid bland unga människor för att förbättra det förebyggande arbetet. Olycksutredningscentralen inledde 2023 en utredning av drogrelaterade dödsfall bland unga. MIELI ry har föreslagit att olycksutredningen ska utvidgas till att omfatta även suicid.
Alla ska ha lika rött till god vård
MIELI rf verkar för att alla personer som har gjort ett suicidförsök och deras närstående ska ha lika rätt till gott bemötande och adekvat behandling i vården. Den aktuella praxisrekommendationen för vård av patient som försökt göra suicd måste implementeras i alla välfärdsområden, och det måste finnas tydliga vårdstigar till uppföljande behandling för både de som försökt göra suicid och deras anhörigaFörutom psykiatriska avdelningar och öppenvårdskliniker behöver vi mångformade tjänster för att intensivt kunna stötta suicidnära människor, även på jourtid.
I takt med digitaliseringen och globaliseringen har det uppstått nya riskfaktorer för suicid. Exponering för skadligt innehåll i sociala medier och budskap från artificiell intelligens ökar suicidrisken, särskilt bland unga. MIELI rf föreslår att Finland ska främja EU-reglering av sociala medier och artificiell intelligens för att avlägsna innehåll som är skadligt för den psykiska hälsan och ökar risken för självmord.
För att komplettera vårdsystemet planerar MIELI rf och dess medlemsorganisation Pro Lappviken förening för mental hälsa att i samarbete med Helsingfors stad öppna ett krishem med låg tröskel i lokalerna i det tidigare Lappvikens sjukhus, där vuxna i kris kan få kamratstöd och vardagshjälp. Genom samarbete mellan alla aktörer kan suicid förebyggas.
Det finns hjälp att få vid kriser:
MIELI rf:s kostnadsfria kristjänster står till buds:
Sidan har redigerats 7.3.2024
Kontakta oss
Kristian Wahlbeck
Ledande sakkunnig
+358 400 659101
fornamn.efternamn@mieli.fi
